Höga Rådet (elevrådet) vid Krigsskolan Karlberg utför skådespelet "Kadett Pihlqvists dop". Pihlqvist dop är en mytologisk sedelärande berättelse och lek med avslutande fest och skildras ingående med pastor, gråterskor och dansande änglar, då Pihlqvist döps i ett badkar. Höga Rådet övervakar att allt går rätt till.
Från 299 kr
Från dop och sjösättning av fartyg 126 M/T Aslaug Torm. Skrivet på bilden baksida: Gudmor Fru C. Mazanti Andersen, Direktör Olof Sahlin, Skeppsredare Å. Schmiegelord, A. Kampin, C. Mazanti Andersen.
Från dop och sjösättning av fartyg 126 M/T Aslaug Torm. Mannen i ljus rock är Uddevallavarvets grundare Gustaf B. Thordén tillsammans med fartygets gudmor Fru C. Mazanti - Andersen.
Vid dop och sjösättning av fartyg 124 M/T Astrid Elisabeth. Den andra kvinnan till vänster var Gustaf B. Thordéns svärmor; Hjördis Johansson. Kvinnan med den blommiga dräkten är fartygets gudmor.
Publik och fartygets gudmor Hjördis Johansson med varvets dåvarande VD Helge Hagelin inför dop och sjösättning av 114 M/S Hjördis Thordén. Hjördis Johansson var mor till Gustaf B. Thordéns andra fru Clary Thordén.
Från dop och sjösättning av fartyg 126 M/T Aslaug Torm. Mannen i ljus rock är redaren och Uddevallavarvets grundare Gustaf B. Thordén tillsammans med fartygets gudmor Fru C. Mazanti - Andersen och varvets dåvarande VD Olof Sahlin.
Hilda Nordman, föreståndare på Rettiska barnhemmet, vid dop av sonsonen Gustaf Nordman. I famnen på Hilda sonsonen Lars Nordman, barnets mor Gunnel Nordman, barnets far och Lars Nordman. 28 oktober 1950.
Tjänstebilen på Streteredshemmet i Kållered. En Volvo av 30-talsmodell. Vid mitt dop kördes i denna bil till prästbostället kyrkoherde Wikström? /Sune. Bilen skrotad på Stretered och slängd på soptippen vid kalvhagen. Underredet sålt till Axel i Lund. Leif Alenäs vet?
Sjöräddningsbåten "Axel Broström". En man och en kvinna står i talarstol med båten i bakgrunden, prydd med flaggspel. Uppgifter till bilden saknas. Möjligen är bilden från fartygets dop. Eventuellt från varvet där båten är byggd. Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
"Föräldrarne okände", så tvingades prästen i Motala inleda födelseattesten för gossen Hugo Fredrik efter nedkomsten den 2 november 1851. Modern hade en tid före barnets födsel inackorderat sig hos barnmorskan Aurell, men inte uppgivit sitt namn. Trots de till det yttre sparsamma omständigheterna hade det till barnets dop samlats en rad prominenta faddrar; civilingenjören N. Fröding, apotekaren A. Landin och medicine doktor N. Ekwurtzel med flera. Gossen skulle genom livet bära den sistnämnde fadderns efternamn, men sakförhållandet har inte utretts för denna presentation. Vi finner honom efter födseln först i 30-årsåldern som inflyttad från Stockholm till Linköping. Det tycks gått honom materiellt väl, ty i sin nya hemstad tillträdde han en tjänst som läroverksadjunkt. Hans liv blev dock kort. Han avled redan vid 32 års ålder. Fotografiet kan dateras genom fotografen Daniel Kihlbergs verksamhetstid i Falun. Upplysningsvis hade densamme varit verksam i Linköping under åren 1878-1880.
Takmålning i kapellet i Väderskär. "Låfwer honom I hans dråpeliga gärningar", ett citat från Psaltaren. Byggt 1590 och flyttat till platsen 1615. "Kapellet är ett lågt timmerhus med ett stort vapenhus med dörr i väster. Det är knuttumrat med inklädda knutar, klätt med stående panel troligen på 1700-talet. I inredningen, som är helt av trä, finns enkla rakryggade bänkar där det på flera platser finns inskurna bomärken. Altaret är ett enkelt, framtill klätt bord som även tjänar som predikstol. Väggar och tak är till största delen målade och målningarna är av två slag. En enklare typ av målning i allmogestil finns huvudsakligen i tak och gavlar. De framställer bla en Golgatascen, änglar, skepp mm och är daterade 1740. Övriga delar av kapellets innerväggar panelades förmodligen 1738 med redan förut målade brädor. Bland dessa kan bla urskiljas Kristi dop, Kristi uppståndelse mm. Numera utnyttjas kapellet till sommargudstjänster och bröllop bla. Genom länsstyrelsens beslut 1980 blev det ett byggnadsminne." (hämtat från Nationalencyklopedin.)
Sankt Sigfrids källa. "Käll-bordet" ( den fyrkantiga stenen med ett rundt hål uti ), då det var helt, är 2 alnar 1 1/2 tum långt, 1:17 bredt och 5 tum tjockt och omkring hålet är inhugget .....:......Er född af vatn... Kan icke ....Rike .... En gammal Rönn står i bergsrevan deröfver. "Käll-bordet", som 1836 blef nytt bekostadt af Klockaren Joh. Vidgren, vardt inom åtta dagar åter sönderslaget, Ock det hela är- ovärderligt nog- omgifvet af brännässlor och gamla nedruttna gärdes-gårdar,- Men på backen, vid stora landsvägen, står ett slags minnesmärke af gement modern art, ej olikt en vanlig mil-stolpe, som skall för landets folk säga, att der skedde det första dop till kristen tro och lära i Sverige. - Minnesmärket borde visserligen vara helt annorlunda och ett af ädlaste slag. -Vidtalat den hederlige Klockaren Joh. Vidgren. Avskrift av orginalberättelsen, Verkställd den 15 febr. 1962.
Lundberg i "Alperna", botanisk trädgård öster om prästgården. Spänstigheten och ungdomligheten han besatt ända till sin död tillskrev han själv allt det friluftsliv han idkat särskilt i sökandet efter sällsynta växter. Somliga hade väl svår att förstå L:s intresse för spiritism, men f. ö. hördes aldrig några andra omdömen om filantropen än "den snälle L". Se: Kjell Kolthoff: "Mitt liv i naturen". Skara Gilles årsbok 1970, sid 21 om skräddareåldermannen B. Lundberg. En söndag då Bernhard L. lämnade prästgården efter Gustava, kom ett par av vägens vandringsmän uppför prästgårdsbacken, hälsade och undrade om det möjligen gick att få något ätbart. Lundberg var sent ute, men sade åt dem att ta för sig i skafferiet, om det fanns något. Efter gudstjänstens slut var matgästerna försvunna, så också söndagsköttbullarna. Men potatis och "krösamos" fanns förstås! Som exempel på hur "prästen" Lundberg sällan försummade att ge "vetenskapsmannen" Lundberg tillfälle att göra observationer och samla, kan berättas om ett dop i Mäloset. Så snart förrättningen var över fick Gustava hjälpa sin make att rulla upp byxorna och ta på honom stövlar för att han skulle kunna ge sig ut på Kroksjöns mader och stränder. Till Jenny Lundberg (maka till Jonas L. Töreboda) yttrade B. L. en gång : "Du ska inte gå till kyrkan för att höra mig predika. Det är nog bättre att du går ut i naturen och tar emot den predikan som där bjuds". Vid sin avskedspredikan uppehöll sig L. vid livet efter detta och berörde tydligen också de "kontakter" han haft med de hädansovna. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.