domkyrka
Från 299 kr
fotografi, bilder
Dagen var den 3 oktober 1913. Några minuter efter klockan tre på eftermiddagen larmades brankåren i Linköping till en eldsvåda i den så kallade Bergdahlska gården på Storgatan 18. Då kåren kommit till platsen välde rök ut genom taket utefter husets hela längd, men endast i flygeln mot Snickaregatan hade elden brutit igenom taket. Som tur var det nära till brandposter och efter en kraftfull insats var branden under kontroll. Gården, som ägdes av disponent Hjalmar Larsson, var redan före branden fallfärdig och skulle rivas. Bostadslägenheterna på övervåningen var sedan endast ett par dagar lyckligtvis tömda och obebodda. I gatuplanet fanns ännu ett skomakeri och en plåtslagarverkstad. Man spekulerade om brandens orsak fanns att finna i verkstaden bristfälliga ässja eller kunde sökas i att gården en tid varit tillhåll för objudna gäster som möjligen hanterat eld oförsiktigt.
Dagen är den 3 oktober 1913. Några minuter efter klockan tre på eftermiddagen larmades brankåren i Linköping till en eldsvåda i den så kallade Bergdahlska gården på Storgatan 18. Då kåren kommit till platsen välde rök ut genom taket utefter husets hela längd, men endast i flygeln mot Snickaregatan hade elden brutit igenom taket. Som tur var det nära till brandposter och efter en kraftfull insats var branden under kontroll. Gården, som ägdes av disponent Hjalmar Larsson, var redan före branden fallfärdig och skulle rivas. Bostadslägenheterna på övervåningen var sedan endast ett par dagar lyckligtvis tömda och obebodda. I gatuplanet fanns ännu ett skomakeri och en plåtslagarverkstad. Man spekulerade om brandens orsak fanns att finna i verkstaden bristfälliga ässja eller kunde sökas i att gården en tid varit tillhåll för objudna gäster som möjligen hanterat eld oförsiktigt.
Marketenteribyggnaden K 3 Skövde med underofficersmäss och underbefälsmäss samt marketenteri i tillbyggnaden gjord efter branden 1952. Branden ägde rum sent på kvällen den 28 april 1952. Innan dess var marketenteriet inrymt på bottenvåningen i mässen. Det nya marketenteriet stod klart 1956 efter en omfattande renovering av hela byggnaden.
Noraskola brinner, 18 februari 1966 En vinterdag brinner det i en skola i Nora. Brandkåren är på plats för att släcka branden. De har riktat brandsprutor mot väggen för att släcka branden. I förgrunden på bilden syns det skolelever som vandrar omkring i snön.
Kolhusbranden i maj 1911. Kolhuset stod i närheten av hyttan. Branden började då taket på kolhuset flög i luften pga ett blåsväder. Förutom kolhuset brann Blåsenborg, flera hus i Byn, Storgatan 1 och några byggnader som fanns där Konverten står idag. Branden varade i flera dagar och orsakade också flera skogsbränder, (se Forsbackaboken s 13).
Pensionat K.F.U.M. i kvarteret Galatea år 1910. Stöphus byggt 1827 av kammarherre Uggla på Brinks tomt (Brink lär ha byggt först efter branden 1822). Huset klarade branden 1827 men byggdes då om enligt stöpmodellen. 1913 byggde Kungliga Telegrafstyrelsen på denna tomt.
Det har brunnit i Televerkets lokal på Nygatan. Trots skadorna efter branden fortsätter telefonisterna sitt arbete vid växelborden. I taken hänger presenningar för att skydda växeln mot det vatten som användes i släckningsarbetet. I taket hänger nakna glödlampor. Läs om Telefonen i Arboga och branden på Televerket 1956 i Arboga Minnes årsbok 1993.
Televerket på Nygatan, efter branden. En presenning hänger i taket för att skydda växeln från det vatten som användes i släckningsarbetet. Växeltelefonisterna arbetar med en telefonlur hängande vid vänster öra. Klockorna, på rad, visar hur många perioder samtalen pågått. Från vänster: Britt Johansson, okänd och Mary Pettersson. Läs om Telefonen i Arboga och branden på Televerket 1956 i Arboga Minnes årsbok 1993.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.