Sandvik gör skäl för sitt namn och läge vid sjön Roxens norra strand. Ett stenkast från vattenbrynet ligger huvudbyggnaden sedan omkring 1860. Här i försommarskrud omkring 1895.
Från 299 kr
Tomten till villa Wauxhall avstyckades i början av 1900-talet från egendom Villaberg för att säljas till slaktaren Albin Karlsson. På platsen lät han uppföra bildens villa som gavs namnet Wauxhall. Huset stod inflyttningsklart 1913.
Mitt i kyrkbyn, norr om Herrberga kyrka, ligger ännu bildens mangårdsbyggnad i igenkännligt skick. Genom åren har skiften och ägoförändringar givit gården en rad olika beteckningar men i senare tid har adressen varit Herrberga Herrgård. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1952.
Den äldre mangårdsbyggnaden till Kummelby Frälsegård, i Hogstad. Enligt uppgift uppförd under 1700-talets första hälft men i uttryck enligt bilden efter en ombyggnad omkring år 1880. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1954.
Exempel på den bebyggelse som rymdes i kvarteret Komministern (Färgaregatan) innan den revs 1967 eller kort därpå.
Asklundska villan utefter Hamngatan i Linköping. Byggnaden stod klar 1894, uppförd efter ritningar av P A Löfgren och Gustaf Paulsson. Foto från tiden.
Dokumentation av Öringe Frälsegård i Ekeby socken. Parstuga i två våningar, uppförd i slutet av 1700-talet. Vy från väster. Vid tiden för bilden arrenderades gården av makarmna Erik och Maria Gustafsson.
Västanågatan 19 i Linköping. Dokomentation av gatuhuset 1948, kort före rivning för att ge plats för de rådande flerfamiljshusen längs gatans sträckning utmed kvarteret Forskaren.
Gamla skjutsstationen eller "Pinnebo" i hörnet av Murgatan och Mjölbygatan i Skänninge. Det folkliga namnet ska huset fått efter att det länge ska stått ofärdigt med naken timmerstomme, dock förberedd med islagna träpligg innan putsen kom på. Gårdsanläggningen revs 1952, främst för det utgjorde hinder för den ökade trafiken. Före bilismens tid låg här stadens skjutsstation. Här en dokumentation kort före rivningen.
Flygelbyggnad till Svensksunds gård på Vikbolandet. Byggnaden bär en oklar historia men uppges vara ombyggd 1863 och 1890. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1977.
En itusprucken glasplåt som måst få särskild omvårdnad. Motivet upphetsar måhända inte alla, särskilt inte som platsen är oss okänd. Men att det rör sig om ett högreståndshem i Linköping omkring sekelskiftet 1900 råder det få tvivel. Ett typiskt sådant vars ägare vid tiden gärna lät dokumentera av yrkesför fotograf. Väggarnas storblommiga mönster blev populärt under 1870-1880-talen och fungerade ännu väl för den konservative. Även möblemanget söker sitt ursprung i 1800-talet. Prydnadshyllan på svarvade ben mellan stolar i nyrokoko och på hjulstrissor hör i sanning dit. Likaså den lite äldre byrån till höger i Karl Johan-stil, kanske ett arvegods liksom spegeln däröver. Det orientaliska parasollet i bildens övre, högra hörn ligger även det rätt i tidens vurm för det österländska.
Motiv från Lindhem i Linköping. Det lilla bostadsområdet inom dagens stadsdel Gottfridsberg började bebyggas vid det sena 1800-talet och låg till en början utanför stadsgränsen. I frånvaro av stadens regelverk kunde här en mer oreglerad bebyggelse växa fram som inte sällan är svår att följa i detalj. Även gatunätet i området har förändrats över tid. Här en vy från nuvarande Duvgatan mot Blomgatan 12 följt av nummer 14. Blomgatan 12 kvarstår ännu och utmärker sig med ett gatunära läge. Odaterad bild från omkring 1915.
Interiör från Brändströmska gården i Linköping, uppkallad efter överste Edvard Brändström som under några år kring förra sekelskiftet bodde här med sin familj. Motljuset från fönstren utmanade fotografen vid fototillfället, men vi får ändå en god bild av hemmet och det stilideal som vid tiden var önskvärd bland bättre bemedlade. På väggen i hörnet hänger porträtt av makarnas tre barn. Dottern Elsa kom i vuxen ålder att i högsta grad bli omskriven och uppmärksammad för sina insatser för mänskligheten och tilldelas det välförtjänta epitetet "Sibiriens ängel". Bild från tiden omkring år 1900.
Interiör från doktor Wilhelm Hallins (1849-1926) våning på Klostergatan i Linköping. Bild från mitten av 1890-talet.
Snickaregatan 10 i Linköping skulle om det stått kvar blockerat infarten mot gatan till Blandarens trygghetsboende. En månne haltande upplysning men likväl ett försök till hjälp för orienteringen av ett sedan länge rivet hus.
Den präktiga mangårdsbyggnaden till Järstad Norrgård uppfördes 1856 av det då nya ägarparet Jonas Gabrielsson och makan Brita Catharina Larsdotter. Omkring 100 år och halvdussinet ägare senare var huset moderniserat och bebott av hemmansägare Gustav Eriksson med hustru och barn.
Interiör från juvelerare Sam Peterssons våning i Linköping. Tillsammans med makan Hilma Carolina hade paret som synes skapat ett ståndsmässigt hem som anstod en av stadens mer ansedda invånare.
Interiör från Brändströmska gården i Linköping, uppkallad efter överste Edvard Brändström som under några år kring förra sekelskiftet bodde här med sin familj. Just detta rum var som synes sparsamt möblerat och gav svängrum runt det biljardbord som vi får förmoda döljer sig under filten. På hamburgerskåpet och längs bröstlisten står kannor som minner om familjens tidigare tid i Ryssland, där Edvard varit militärattaché. Bild från omkring sekelskiftet 1900.
Södra flygeln till Bryggerigården i Skänninge. Hela anläggningen revs under 1960-talet.
Follingegatan 16 i Skänninge. Här dokumenterat av Östergötlands museum 1952. Vid tiden drev Emil Drammer sin fröhandel i gatuplanet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.