Falkenbergs Smör & mjölkförsäljning. Mejeribyggnaden jämte tillbyggnad har inritats på 1878 års karta i efterhand. På bifogad kartkopia har försäljningslokalen markerats med rött liksom platsen för "smörtjärna" på tomt 109 & 110. (C.E.) Personer fr. v. J Andersson, E Johansson, N Schutt, H Svensson, K-E Schutt och K Nilsson.
Från 299 kr
Huset var beläget i nuvarande korsningen av Nygatan Sanddynevägen. Se " Ur Falkenbergs Stads Historia" av A Ljung sidan 201. Bild nr 1 i album K 24. Originalet till bild nr 2 finns hos C.E. Originalet till bild nr 3 finns hos Birgitta Persson Forsabackev.6 Fbg. Ytterligare kopior av bilderna 1 o. 3 finns i album K 27a.
Ami Andersson f. 1899 i Heberg. Arbetade på Falkenbergs Tegelbruks kontor före 1922. Efter giftemål bosatte hon sig i Boberg. Fotot inlämnat av sonen Olle Olsson, Olle är född i Boberg 1923?. Efter moderns tidiga bortgång flyttade fadern med barnen till Åskloster. Uppgifter från Gerhard Gustavsson.
Falkenbergs järnvägsstation. Stationen tillkom i samband med Mellersta Hallands järnväg som invigdes 1886 och gick mellan Varberg-Halmstad. På perrongen står sex män som ser ut att vara uniformerade såsom stationspersonal. I modern tid har järnvägen dragits öster om stadens centrum och sträckan med ny station invigdes 15 juni 2008.
Köinge järnvägsstation som tillkom under första etappen av Falkenbergs järnväg, invigd 1894. På bänken invid stationen sitter en kvinna och bredivd henne står en ung man med käpp. Vid semaforen står en tågtjänsteman och i förgrunden ytterligare en tillsammans med en hund. Bildtext: "Hälsning från Gösta Köinge".
Falkenbergs gamla järnvägsstation uppfördes i samband, när de byggde Mellersta Hallands Järnväg, och det invigdes 1886. 10 år efter så blev privatbanan förstatligad och blev en del av Västkustbanan. 2008 så stängdes den gamla stationen. 12 juni 2008, så invigdes den nya stationen och trafikstarten kom igång den 15 juni samma år.
Station öppnad 23.12.1896. En- och en halvvånings stationshus i trä. Lokstall och vändskiva flyttad hit 1896 från Fridhemsberg. Fram till 1909 fanns poststationen i stationen. 1926 byggdes stationshuset om med bl a två nya övernattningsrum för lokpersonal. Stationen nedlagd 30.4.1961. Lokstallet borta och stationshuset ombyggt till kiosk 1988 FJ ,Falkenbergs Järnväg
Station öppnad 27.9.1894. Stationshus med två våningar i trä. Nedlagd 31.10.1959. Stationshuset kvar 1988, men kraftigt ombyggt. När VbÄJ anslöt 1911 uppfördes ett järnvägshotell .Station anlagd 1896. En- och en halvvånings stationshus i trä FJ , Falkenbergs Järnväg Röd, vita knutar, lister, foder balkong och stolpverk. Mossgröna dörrar och fönster, svart tak.
FJ 5 FJ ,Falkenbergs Järnväg Station anlagd 1898, öppnad 25.11.1899, stationshus med en och en halv våning i trä. Nedklassad till hållplats och avbemannad 1.10.1934 och i samband med detta togs semaforen bort. 1955 återbemannades Mjöbäck och ljussignaler och växelförregling uppsattes. I maj 1959 blev Mjöbäck åter hållplats
Station öppnad 27.9.1894. Stationshus i en våning i trä, 1906 tillbyggt för att rymma postlokal. Nedklassat till hållplats 1.2.1932 och bemannat med platsvakt till 1959. Stationen kvar som sommarhus 1988 .Hållplats anlagd 1894. Tjänstelokal och bostadslägenhet reparerades 1947 FJ-tåg FJ ,Falkenbergs Järnväg
"Manskören Hallands sångarförbund. Kören bestod av personer från Halmstads sångarförbund, Varbergs musiksällskaps manskvartett, Falkenbergs manskör och Laholms manskvartett. De har just uppfört de sånger som de skulle sjunga vid Olympiska spelen i Stockholm under juli månad. Körsammansättningen gick under namnet Olympiakören."
Bilderna finns under :drätselkammaren 1936-37, Alc:18 handlingar till protokoll. 5 av de 6 första bilderna är nummrerade 4-8. Bild 1 (4) och 4 (7) finns på repronegativ på Falkenbergs museum. Till bild 6 finns anteckning enl. följande: Varifrån är okänt men möjligen från Alc: 18. Att döma av anteckningen på baksidan publicerat någonstans (HN el. HP) ? tydligen från utgrävningen 1937 och bör arkiveras på Alc:18.
Skolbarn leker på "stigen" vid Fältstöms. "Lyckans stig" bakom Fältstöms plank. Huset i bakgrunden troligen Lindwalls hus, f.d. 126 b, Låset 2, Brännungen 14. Det enda "original" som vi lyckats att finna är en spegelvänd kopia (se texten på tidningen, Falkenbergs Tidning), jämför även omgivningar med bild nr. 00044. Bilden är nu reprofotograferad vilket medfört att vi erhållit ett spegelvänt negativ, vilket noga bör observeras vid kopiering. Enligt uppgift lär glasplåten finnas på Halmstads museum.
Storgatan norrut sedd från S.t Laurentii kyrktorn. Bakom borgmästaregården (Kronan 19) ses korsvirkesmagasinet, där stadshuset nu ligger, och till vänster gamla rådhuset. Framför den till vänster liggande uthuslängan ligger det sk. "Hotell Codrington". Bild nr:2 i album K 24, Falkenbergs museum, enl uppgift även en kopia på Hallands Nyheter. Bild nr:3 i Kommunarkivet, FBG. "blått album", samt två kopior i Bratt albumet, dessa tre med något olika maskeringar.
"Kristenssons på bruket". Detta torp låg nära älven norr om tegelbruket och fanns säkert in på 1920-talet. Finns upptaget på ekonomiska kartan av år 1924. 1840 hette tegelmästaren på bruket A Lindqvist född 1802. 1845 betecknas det som torp. A Lindqvist 1850 " " " " " 1855 " " " " " 1860 dito Tre minderåriga barn. 1870 Torp A Lindqvist, son Otto f. 1845 dotter Serverina f. 1843. Otto arbetade på tegelbruket. Ernst Walerius. Alma Lindqvists torp på Tegelbruksvägen.(A.S.) Bild 3 o. 4 från Falkenbergs Vandrarförenings album F 7, där torpet kallas Planterlyckan.
Vykort, "Stationssamhället, Ullared". På denna bild av Stationsgatan utmed järnvägen syns två hotell (hus nr 2 och 3 från vänster), telegrafstationen i det mörka huset (rött) och längst bort läkarbostaden. Ett hästekipage närmar sig och ett par män står och språkar. 1894 fick Ullared en station utmed Falkenbergs Järnväg och 1911 blev här en s k föreningsstation då även Varberg-Ätrans Järnväg korsade orten. Vykortsförlag: J A Johansson. Se även bild F6012.
Vykort, "Eken vid Hallarna" med Hallarnas Hembygdsgård i bakgrunden. Eken blev år 2017 det åttonde naturminnet i Falkenbergs kommun. Kommuner och länsstyrelser kan besluta om naturminnen och de är tillsammans med nationalparker de äldsta formerna av områdesskydd i Sverige. De kom till i den första svenska naturskyddslagen som beslutades 1909. Eken i Boberg vid Suseån bedöms vara 450-500 år och har en omkrets på ca 535 cm.
Karl Pettersson "Kålle Nick" föddes 1909. Han gick i skomakarlära hos en man i Lindome. Han började gå i lära hos "Möbo-Johan", som kunde allt inom skomakeri. Denne bodde och var verksam mitt emot Liljegrens speceriaffär i Skogstorp. Här lärde sig Kalle att tillverka skor - helt från några bitar läder. Kalle har jobbat hela sitt liv som skomakare. Under 10 års tid arbetade han emeller-tid på Pelly-fabriken i Falkenberg. Men då var han ändå i skomakeriverkstaden på helgerna. Han satte upp detta skomakeri i en källarlokal på Sandgatan 18, 1933. Huset byggdes 1932. Han är fortfarande verksam i det lilla skomakeriet. Hans arbetstider är 8 -12, 13 -17, 5 dagar i veckan. Men han är även där på lördagarna. Då vill ju många kunder hämta sina skor. Ja, även efter klockan fem på vardagarna får han stanna kvar för att lämna ut skor. Kalle bor ej i samma hus. Han bor i "apotekshuset", vid Folkets Hus. Att fortfarande hålla på i skomakeriet håller honom i gång efter två hjärtinfarkter. Kalles specialetet genom tiderna har varit att vändsy skor. Det var oftast damskor det gällde. Becksömssydda skor syddes med svinborst som nål. Det fanns även sandalsydda och randsydda skor. När man sydde vändsydda skor kallades man för vändmakare. Skofabriken S.A. Svensson lämnade partier till Kalle med skor som skulle sys med becksöm. (Ur intervju vid foto tillfället).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.