Herrar i vit skjorta och slips ser på byggplatsen för det nya badet i Ekbacken. Utomhusbassängen håller på att grävas ur. Två av männen är identifierade: Den sjätte mannen från vänster är Hildning Lund och den åttonde är Nils Brodin. Till vänster i bild ses några ungdomar som sysslar med byggnationen.
Från 299 kr
Auktion i Valskog. På scenen är många människor sysselsatta; en kvinna sitter och för anteckningar, en man står med en lista i handen, en man håller upp föremål för publiken och auktionsförrättaren talar för varan. Över scenen hänger kristallkronor och andra lampor. Det ser fullsatt ut i lokalen. Publiken sitter och står. De har ytterkläder och huvudbonader på sig.
Benny Nilsson är mästare i bänkpress. Benny har en medalj om halsen och en blombukett i handen. Medaljen kan vara från Paralympics. Han är omgiven av tre kvinnor och två män. De ser ut att befinna sig på Bennys arbetsplats, i berget på CVA (Centrala Verkstaden Arboga).
fotografi, photograph
fotografi
Det här är en av Masses viktigaste bilder! Den visar synnerligen väl hur Lau såg ut för 100 år sedan! Det är ett helt annat landskap än idag. Nu växer det låg snårig skog över hela den öppna ytan fram till Gumauskas ställe i mitten och vidare bort till höger. Vi ser att vägen går på krönet av ancyllusvallen och det gör den faktiskt än idag! Den öppna ytan tillhör skifteslaget/allmänningen. Här syns inga tunar. Vem betade här? Borta vid husen anar man tunar. Vi ser många intressanta boplatser och byggnader. Längst t v står en oxel och t h om den anar man långt bort en husgavel. Det är troligen brygghuset på Bergmans part nuvarande Haase/Wahlströms. Sedan ser vi Laurin/Ahlströms lilla ställe som Lau kommun köpte 1912 till fattigstuga. Manbyggnaden var säkert ett inpanelat 1700-tals bulhus med köks- och brygghusbakbygge i sten, se Bild 1131. T h om fattigstugan syns manbyggnaden med bakbygge och brygghus t v vid Bjärges västra part, nuvarande Kerstin Olssons. Sedan följer en bod, kanske dass eller vedbod till fattigstugan. Därefter ser man kyrkan och t h om den en ladugård, sannolikt tillhörig fattigstugan, se åter Bild 1131. T h om ladugården franträder nästan hela Öbergs ställe, nuvarande Gumauskas med både manbyggnad med bakbygge och ladugård, se Bild 615-617 och 597. Huset med långsidan synlig är Allmänningen Jakobssons torp, nuvarande Klints. Huset långt bak t h är Bjärges Anderssons, senare Lau friförsamling av Sv Missionsförbundets, nuvarande Helanders stuga och precis t h därom skymtar dess små uthus, se Bild 607 och 608. Längst th ser vi Bjärges norra part Melanders, nuvarande Tjernelds ladugårdar. Det var synd att Masse tog så få överblickbilder av bygden, för en sån här bild berättar väldigt mycket.
Det här är en bild som säger väldigt mycket. Den är tagen mitt uppe på backarna ungefär mitt emellan Bjärges Bergmans och Kauparve Karlssons. Som synes finns det inte ett träd! Byggnaderna i bakgrunden är från vänster: bakom skollärar Söderdahl syns Missionshuset för Lau Friförsamling av Svenska Missionsförbundet, se Bild 607 och 608. Därefter ser man gaveln på Allmänningen Jacobssons, sedan ladugården och manbyggnaden med bakbygge på Bjärges öbergs ställe och till höger ladugården och bostadshuset till Fattigstugan. 1911 bestämdes det att delar av Lausbackar skulle planteras med skog, det var brist på vedbrand och de sämsta åkrarna hade man slutat att bruka, så de kunde planteras. Det blev skolbarnen under lärare E.J.S. Söderdahls ledning som gjorde arbetet. Här är barnen uppställda inför planteringen. Man får en bra bild av hur man var klädd till bättre vardags. Särskilt pojkarna ser ut som små vuxna. Flickorna har kortare kjolar än de vuxna, annars är skillnaden inte så stor.
En stolt Per Olsson 57 år poserar utanför sitt nya hem. Men nytt verkar det inte riktigt vara. Huskroppen t v är otvivelsaktigt ny och byggd med långsidan mot landsvägen, så som man gjorde från 1800-talets slut och framåt, inte med långsidan mot ladugården, så som den gamla manbyggnaden här på platsen gör, det halva huset bakom och t h om Per Olsson. Den gamla låga manbyggnaden t h ser ut att vara en 1700-tals parstuga, med brygghus i bulteknik och en bodlänga med oregelbundet takfall, allt ganska ålderdomligt. Men det verkar inte vara något fel på de gamla byggnaderna, skicket ser ut att vara gott. Platsen var alltså bebyggd när Per Olsson med familj flyttade hit. Hur gick det till? Vilka bodde här förut? Vart tog de vägen?
Här ser vi sista bostället i Lau på landsvägens högra sida om man färdas mot Garde. Det kom till 1901 när förre kronbåtsmannen Jakob Adrian Vedin "Liten" köpte tomten från Liffride. Båtsman Liten kom från Alskog, var född 1842 och gift 1868 med Anna Christina Lauvall född 1847 från Hallsarve. Deras son Hjalmar Jakobsson född 1875 tog över, gift 1899 med Hilda Elida Ulmstedt född 1880 i Rone. De fick 4 barn, varav yngsta dottern Lisa Jakobsson född 1907 blev nästa ägare. Hon gifte sig 1933 med fiskaren och sparrisodlaren Elmer Karlsson född 1909 på När. De fick två döttrar. På bilden är bostadshuset 12 år gammalt, men ladugården t h ser äldre ut. Huset är ett för tiden modernt hus i resvirke på källargrund i sten, täckt med liggande panel och spåntak, försett med köksbakbygge med brygghus (?) längst ut. Senare kläddes huset med eternitplattor. Mellan bostadshuset och ladugården står ett dass. Ladugården nybyggdes (?) 1932. Fastigheten nyttjas idag för fritidsändamål.
Masse har gått ner på Fäie Lairu och tagit en magnifik bild av bygden! Bakom den långa bandtunen ser vi i det öppna landskapet från vänster: Kauparves södra part som ännu har ladugårdarna kringbyggda framför manbyggnaden ute vid Kotorget vid landsvägen. Norra partens manbyggnad skymtar svagt över och lite t v om södra partens flygel. Därefter följer just södra partens flygel, sedan dess manbyggnad och framför dess gavel en liten uthusbyggnad. Därefter följer ett okänt litet hus och efter det norra partens nya ladugård, där dess framsida skyms av en liten bodlänga. Under Fie följer en liten ladugård med agtak tillhörande ett boställe tillkommet 1889 och dess vinkelbyggda manbyggnad. Sedan ser vi Fie norra parts stora manbyggnad med långsidan intill landsvägen och efter den södra partens också stora manbyggnad. De branta agtaken på Fie norra parts skymtar och magasinet och de ombyggda uthusen med flacka spåntak till södra parten syns längst till höger.
Masse har tagit två intressanta bilder av ladugårdens baksida. Vi ser att ladugården är rätt tagen av tidens tand och hela uthuskoplexet ersattes 1926 med en mycket stor vinkelbyggd ladugård med lada. åldern på denna ladugård är svårbedömd, men 1800-talets första hälft kan vara rimlig. Fähusdelen är byggd i sten och laddelen sannolikt i bulteknik. Foderloftet i resvike med spåntak bör ha kommit till på 1880-talet, här håller man på och lappar spåntaket vid stegarna. Ursprungligen hade alltså ladugårdens väggar samma höjd som det ålderdomliga bulbakbygget med agtak. Om bulbakbygget är en rest av en äldre ladugård som stått på denna plats, eller om den flyttats hit är okänt. Det ser ut som om den innehållit ett fähus, den har en hoimdlucka på gaveln. Hur som helst är den äldre än ladugården i övrigt. Bilderna är inte tagna samtidigt.
Vilhelm Karlsson kör ut på vägen med ett lass gödsel. Han använder stutar i tvåspann, vilket var det vanliga vid tunga transporter som inte behövde gå fort. Stutar var starka och fogliga. Man ser att de är av den gamla gotländska rasen, ljusbruna och vitfläckiga med stora horn, men inte så storbyggda. V K styr stutarna med tömmarna om hornen. På vägen ser man många spår av vagnar och spillning efter nöt och hästar. Vagnen är en s k skvackvagn, den gängse last- och transportvagnen. Grepen är av modernt slag, den har troligen V K köpt, den är inte hemtillverkad som greparna på Bild nr 1 och 2. Vilhelm Karlsson är 31 år gammal på bilden, sedan 5 år ingift från Kauparve till Smiss södra gårdspart. V K sitter på en säck och åker med, men om lassen var tunga fick man gå bredvid. Han är klädd i sedvanlig arbetsklädsel: blus, byxor och vegakeps. På fötterna har han troligen läderstövlar.
De gamla fähusen på bilden ser äldre ut än vad de troligen är. Det var sällsynt med ladugårdsbyggnader i sten före 1800-talets mitt. Den större ladugården t v innehöll troligen kohus, dörrarna är rätt smala, liksom de närmaste i den mindre ladugården, vilken här kunde ha hyst ungnötshus, gödselstacken tyder på det. Men att ha gödselnhögen inne på gården, dessutom obehändigt inne i ett hörn, var lite ovanligt, men inte unikt. Dubbeldörrarna t h kan ha gått till ett stall. Den större ladugården ser ut att ha halmtak (bindtak), medan den lilla har faltak. Virke sågades nästan alltid i 7-alnarslängder (@ 4.20m) och var taket större, fick man skarva som här. Trots de skröpliga taken, var byggnaderna nog inte så dåliga, men gammalmodiga. Nu skulle det byggas stort och modernt! Se Bild nr 992, 993 och 994.
Masse har stått uppe på backen med god utsikt över hela ladugården och tagit denna överblicksbild. Vi ser hela den fina bulladugården med två båsrader i varje fähus och en hoimd, hörum till varje. Stora gödselstackar ligger ut mot vägen. Ladporten står på glänt. Ladan består av tre bulsektioner, vilket är normalt. På gaveln står en stor halmstack. Ladugårdsflygeln i sten är blind ut mot vägen så när som på en port, osäkert vad den ledde till. Käldkväiar går alldeles utanför till vänster och åt höger går vägen ner till Nybro. Grannpartens magasin skymtar. I förgrunden ser vi en välhållen räcktun bestående av 4 räckar på höjden. Sådana tunar användes främst på platser med måttligt betestryck med nöt.
Lau käldu är efter Hångers källa i Lärbro Gotlands mest kända källplats. Det mycket goda vattnet har attraherat både människor och djur i långliga tider. Än idag hämtar massor av människor vatten här till mat och dryck. Bilden visar hur man fört in ett par urholkade stockar i sluttningen, i vilka vattnet rinner ner till en ho, s k haggvann. 1918 bestämde Lau kommun att Käldu skulle moderniseras och man byggde det Käldhus med vattenstråle och den bassäng som används än idag. På bilden ser vi Käldu 1907. Haggvannen finns kvar idag som ett minne, liggande intill den stig som går upp på backarna t v i bilden. Man ser också att backanten är helt kal, idag är här frodig grönska.
Här ser vi bostadshusets södra gavel med bakbygget skymtande. Bakbygget verkar vara betydligt äldre, men det är svårt att bedöma. Lars Pettersson och Charlotta Danielsdotter fick 4 barn, varav dottern Johanna Pettersson född 1885 övertog stället 1921. Hon gifte sig 1914 med Oskar Olofsson född 1885 från Bonsarve i Hamra (Vamlingbo?). De fick två söner, men ingen tog över och Oskar dog redan 1922, verefter Johanna bodde kvar och försörjde sig som sömmerska. Hon sålde stället 1961 till Sven Edman som sommarhus. 1985 köpte Kurt Lindström född 1949 från Hallsarve och hans fru Marianne född Hellström 1949 huset som fritidshus, vilket de alltjämt innehar. På bilden ser vi snickarmästaren Lars Pettersson 62 år, yngste sonen Johannes 12 år och hustrun Charlotta Danielsdotter 54 år.
Masse har tagit två intressanta bilder av ladugårdens baksida. Vi ser att ladugården är rätt tagen av tidens tand och hela uthuskoplexet ersattes 1926 med en mycket stor vinkelbyggd ladugård med lada. Åldern på denna ladugård är svårbedömd, men 1800-talets första hälft kan vara rimlig. Fähusdelen är byggd i sten och laddelen sannolikt i bulteknik. Foderloftet i resvike med spåntak bör ha kommit till på 1880-talet, här håller man på och lappar spåntaket vid stegarna. Ursprungligen hade alltså ladugårdens väggar samma höjd som det ålderdomliga bulbakbygget med agtak. Om bulbakbygget är en rest av en äldre ladugård som stått på denna plats, eller om den flyttats hit är okänt. Det ser ut som om den innehållit ett fähus, den har en hoimdlucka på gaveln. Hur som helst är den äldre än ladugården i övrigt. Bilderna är inte tagna samtidigt.
Denna lilla gård kom till 1910 då Arvid Persson född 1877 från Mattsarve köpte jord av Lars Per Hallander Hallbjäns, vilken sålde bort hela denna gårdspart i smålotter. Arvid var gift 1903 med Hanna Byström född 1871 från Alskog och de bebyggde boplatsen. Detta bostadshus byggde de 1912 och byggde till det 1924. Huset är uppfört av resvirke med liggande panel och taket är täckt med spån. Det ser lite äldre ut än 4 år gammalt, men kan knappast vara det. Vid husets baksida står Hanna och Ragnar. Man ser att husets gavel är provisorisk, man har redan från början planerat för en tillbyggnad. Den märkliga lilla kvarnen (?), som är under uppbyggnad, skulle man ha velat se en närbild på!
Masse har tagit en överblicksbild av de båda Gannorparterna från fd åkrarna nedanför södra parten, vilka här tycks vara nyplanterade med äppelträd. T v ser vi den norra parten med en av socknens 4 manbyggnader i två fulla våningar. T h får vi en bra överblick på den södra parten och dess byggnader. Manbyggnaden är uppförd 1874 med en hög bostadsvåning stående på en källare. De små trekantsfönstren är typiska för tiden och finns på många manbyggnader, se tex Fie, Hemmor och Kauparve. Ett ovanligt högt och smalt bakbygge med en märklig vardagsingång i trä är tillfogat, bakbygget ser egentligen äldre ut än manbyggnaden, men eftersom socklarna stämmer överens, måste det vara yngre. Det fönsterlösa brygghuset är äldre än manbyggnaden, det innehöll troligen brygghus och drängkammare. Bakom det ses tröskhuset med bakomliggande lada, t h skymtar ladugården och ladugårdsflygeln samt en rätt ny bod i trä och dasset.
Det här är nog den längsta flygelbyggnad som funnits i Lau. Vad som funnits i den är oklart. Närmast manbyggnaden låg nog en drängkammare och därefter ett brygghus, det är dessa utrymmen som hade de båda skorstenarna. Sedan följde två hus med små fönster invid dörrarna. Det ena kan ha varit snickarbod, den andra kan också ha varit något slag av hantverksutrymme. Hela det stora loftet har varit sädesmagasin, det ser man på de jämnt utplacerade vädringsluckorna. Flygeln verkar vara uppförd i en enda etapp och den ser ut att vara i gott skick. Märkligt nog revs de yttre 2/3 bort 1928 och resten byggdes om. På gaveln ses ett dass. På gården står ett stort brunnshus.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.