Bild tagen vårvintern 1908. Annexet saknas och byggs några år senare och till vänster skymtar "schatullet" som plockas ner inom kort och återuppförs på Herrhagen, okänt var. På tomten är Ludvig Martins nybygge, under lång tid med posten som hyresgäst, inflyttningsklart 1910. Läroverkets gymnastiksal är oputsad, saluhallen är under uppförande och den invigs 30 oktober 1909, gamla lasarettet används som brandstation sedan 1905 och villan till höger, traditionellt kallad "bankens trädgård", ägd av översånglärare Lindh står kvar ett femtontal år och på den tomten invigs Baptistförsamlingens tabernakel 1925. Notera att skolgården är rena leråkern vid en blöt vår.
Från 299 kr
A.A. Pettersson förde posten med häst och kärra på linjen Örebro-Lillkyrka-Arboga från 1887 till 1911. Kärran är en gigg, en lätt tvåhjulig öppen vagn som utvecklades omkring 1850 från schäsen. Giggen var fram till bilens genombrott ett av de vanligaste hästfordonen. Efterhand förbättrades konstruktionen med bland annat bättre fjädring. Korgen har i regel plats för två personer. Föra tt ge giggen en mjukare gång kunde balansen regleras med de flyttbara sätena. I Sverige gjordes ett flertal giggmodeller, bland annat "Arvika kärran" och "Åstorpsgiggen".
Frälsningsarmén spelar musik och sjunger på Domus varuhus vid Frölundagatan i Mölndals centrum, år 1983. Fotografi taget av Harry Moum, HUM, för publicering i Mölndals-Posten, vecka 49 1983, med bildtexten: "Sångarglädje smittar Frälsningsarmén jobbar året runt på torg och gator, men den lägger nog på ett extra kol när det närmar sig jul. Vi givare är i alla fall litet mer frikostiga i dessa tider. Fotografen smittades av deras sångarglädje i Domus varuhus och kunde inte låta bli att föreviga dem. Foto: HUM"
Karl Erik Folin i Kållereds centrum, år 1983. "Vad tycks? Vi frågade i Kållered centrum var de brukade göra sina inköp. Karl Erik Folin på väg hem till stugvärmen från en av Kållereds affärer. – Jag handlar faktiskt all här utom sådant som finns i specialaffärer. Idag har jag som exempel varit till Mölndal för att jag behövde något i bokhandeln där. Annars är Kållered billigt och bra, och så bor man ju här, dessutom. Det kostar att dra iväg några kilometer nu för tiden." Fotografi taget av Harry Moum, HUM, för publicering till enkäten "Vad tycks" i Mölndals-Posten, vecka 49, år 1983.
Åsa Wahlberg med sönerna Christer och Johan i Kållereds centrum, år 1983. "Vad tycks? Vi frågade i Kållered centrum var de brukade göra sina inköp. Åsa Wahlberg med barnen Christer och Johan möter vi på inre torget i Kållered. – Jag arbetar på B&W och tycker att det är mycket billigt och bra att handla där. Å andra sidan bor jag i Kållered och tycker det är bekvämt att handla en del av dagligvarorna här, och ibland hittar jag faktiskt matvaror till ett billigare pris här på torget." Fotografi taget av Harry Moum, HUM, för publicering till enkäten "Vad tycks" i Mölndals-Posten, vecka 49, år 1983.
Yvonne Gustavsson i Kållereds centrum, år 1983. "Vad tycks? Vi frågade i Kållered centrum var de brukade göra sina inköp. Yvonne Gustavsson frågar vi medan vi står och fryser i snålblåsten. Det är ju vintertid. – Jag handlar faktiskt det mesta här i Kållered. Det kanske inte är billigast här, men jag både arbetar och bor i Kållered, så det är bekvämt och avstressande att handla här." Fotografi taget av Harry Moum, HUM, för publicering till enkäten "Vad tycks" i Mölndals-Posten, vecka 49, år 1983.
Grupporträtt av släkten Fleetwood. Främre raden från vänster: 1. Sixten Fleetwood 12/11 1843 - 1931, far till Sten F. 2. Gustafva Fleetwood 22/10 1840 - 1921, mor till Sten F. 3. Betzy Breien 11/12 1844 - mormor till Borghild Ö 4. Ebba Breien dotter till Axel B. 5. Ingrid Mathiesen dotter till Olga W. 6. Borghild Örn 3/5 1890 - 11/10 1969 7. Sten Fleetwood 3/1 1879 . 1917 8. Gudrun Marlow skolkamrat 9. Greta Barthelsson dotter till Gustaf B 10. Tulla Kolberg (brudnäbb) dotter till Ingeborg K. 11. Ingsan Kolberg (brudnäbb) dotter till Ingeborg K 12. Josefine Örn 12/4 1869 - 16/10 1941 mor till Borghild Ö. 13. Gustaf Örn 1/12 1863 - 15/11 1944 far till Borghild Ö. 14. Bertil Örn 15/5 1903 - 1974 bror till Borghild Ö. 15. Hans Andreas Breien 18/10 1840 - 22/5 1917, morfar till Borghild Ö. 16. Margreth Gullström (28/12?) dotter till Sonja G. 17. Maria Örn 1840 - farmor till Borghild Ö 18. Arvid Örn 16/7 1897 - 6/2 1947 bror till Borghild Ö. 19. Ragnar Örn 15/6 1901 . 30/4 1970 bror till Borghild Ö. Andra raden från vänster: 20. Aud Klingeberg Skolkamrat 21 Ingeborg Örn 7/6 1891 - 1935 syster till Borghild Ö. 22. Maud Nissen Skolkamrat 23. (Saether?) Skolkamrat 24. ? Skolkamrat 25. Signe Örn 19/12 1892 Syster till Borghild Ö. 26. Gerd Klingenberg Skolkamrat 27. Nennie Knutson Skolkamrat 28. Kitty Ihlen Skolkamrat 29. Dagny Breien Maka till Axel B. 30. Halfdan Mathiesen Make till Olga M. 31. Olga Mathiesen Moster till Borghild O. 32. Helga Olsen
Nockeruds skola. "Beträffande skolområdet i Nockerud beslöts 1894 att indraga en befintlig skola i Pankan ........... lärartjänsten, som även omfattade Grimstorps skola .......... Från och med 1898 inrättades en, fast mindre, folkskola i Nockerud. Lämplig skollokal erhölls genom förvärv av en fastighet från hem.äg. J. Sjögren i Nockerud för 2.150 kr. Så tillkom Nockeruds skola och småskollärare Mathilda Storm anställdes nämnda år som lärare med ett 30-tal barn. Hon kvarstod i tjänst till den 1 juli 1929, då skolformen ändrades till B3 med en folkskollärare för såväl folk- som småskolestadiet. Folke Sundqvist var den siste läraren vid skolan, som indrogs 1936. Då hade en väg byggts mellan Nockerud och Gårdsjö, varför barnen kunde hänvisas till skolan i Gårdsjö." (Eric Wallgren: Skolväsendet i Hova socken, Hova-Älgaråsboken, 1973). Revs 1964. Mathilda Storm: född 1869 7/3, syster till Charlotta Maria Storm, Karl Eks mor. Fadern till Mathilda och Charlotta var gevaldiger (= poliskonstapel, fångförare//MA) och blev ihjälslagen. Flickorna växte upp i Sjötorp 1:1, Fredsberg. Karl Ek besökte vid flera tillfällen "moster Tilda" i Nockerud. En gång (vid sekelskiftet nån gång) fick han då se en man iklädd säckkläder vara tjudrad nära ett hus. Denne kröp på alla fyra och gav ifrån sig hemska läten. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Har sedan den 1 april 1909 forslat post 2 ggr i veckan på den 20 km långa linjen Öregrund - Norrboda på Gräsön. Därvid har posten förts över sundet utanför Öregrund i roddbåt och på Gräsön per cykel. Dålig väg, 30 á 40 kg post. Verkligt kraft och uthållighetsprov. Från den 1 oktober 1927 har turerna ökats till 4 i veckan därav 3 till Ösäng, 23 km och 1 till Örskärs lots och fyrplats, 29 km. För att komma dit måste lantbrevbäraren över ännu ett sund mellan Gräsö och Örskär, vilket ligger öppet för ostliga och västliga vindar från havet och vintertiden ibland utmärkes av svår isgång. Nu har lantbrevbäraren blivit i stånd att skaffa sig en motorbåt för denna transport och en bil av märket Ford, för brevbäringen på Gräsön. Den nya tiden bryter fram på kommunikationernas område även i denna isolerade trakt. Fotot togs vid inspektion av lantbrevbäringen den 16 juli 1927. Det visar Eriksson med familj på hans förstukvist det vill säga hustru och allenast 8 barn. Den 9:e och 10:e blevo så förskräckta för kameran, att de storskrikande sprungo och gömde sig. Eriksson synes mig förtjäna att förevigas i museet såsom exempel på en verklig svensk kraftkarl. Han hade snyggt och ordentligt både ute och inne, ungarna var välfödda och rödkindade. Ibland flera nätter i rad ute på fiske för familjens försörjning. Men hustrun ännu vassare. Dock ej i posten. Uppsala den 14 nov. 1927. Vilhelm Petrelius, Gräsö, Öregrund.
Gruppfoto av familjen Fleetwood. 1. Sixten Fleetwood 12/11 1843 - 1931 Far till Sten F. 2. Gustafva Fleetwood 22/10 1840 - 1921 Mor till Sten F. 3. Betzy Breien 11/12 1844 Mormor till Borghild Ö. 4. Ebba Berien Dotter till Axel B. 5. Ingrid Mathiesen Dotter till Olga M. 6. Borghild Örn 3/5 1890 - 11/10 1969 7. Sten Fleetwood 3/1 1879 - 1917 8. Gudrun Marlow 9. Greta Barthelsson Dotter till Gustaf B. 10. Tulla Kolberg (brudnäbb) Dotter till Ingeborg K. 11. Ingsan Kolberg(brudnäbb) Dotter till Ingeborg K. 12. Josefine Örn 12/4 186,9 - 16/10 1941 Mor till Borghild Ö 13. Gustaf Örn 1/12 1863 - 15/11 1944 Far till Borghild Ö. 14. Bertil Örn 15/5 1903 - 1974 Bror till Borghild Ö. 15. Hans Andreas Breien 18/10-1840 - 22/5 1917 Morfar till Borhild Ö 16. Margreth Gullström Dotter till Sonja G. 17. Maria Örn 24/4 1840 - Farmor till Borhild Ö. 18. Arvid Örn 16/7 1897 - 6/2 1947.Bror till Borghild Ö. 19. Ragnar Örn 15/6 1901 - 30/4 1970 . Bror till Borghild Ö. Andra raden från vänster 20. Aud Klingenberg Skolkamrat 21. Ingeborg Örn 7/6 1891 - 1935 Syster till Borghild Ö. 22. Maud Nissen Skolkamrat 23. ( Saether ? Skolkamrat 24. ? Skolkamrat 25. Signe Örn 19/12 1892 Syster till Borghild Ö. 26. Gerd Klingenberg Skolkamrat 27. Nennie Knutson Skolkamrat 28. Kitty Ihlen Skolkamrat 29. Dagny Breien Maka till Axel B 30. Halldan Mathiesen Make till Olga M 31. Olga Mathiesen Moster till Borghild Ö 32. Helga Olsen Svägerska till Betzy B 33. Harald Breien Morbror till Borghild Ö 34. Berit Breien Maka till Emil B 35. Emil Breien Morbror till Borhild Ö 36. Arnfinn Heje Förlovad med Signe Ö 37. Sonja Gullström Faster till Borghild Ö 38. Gustaf Barthelsson Make till Cecilia B 39. Cecilia Barthelsson Syster till Sten F 40. Axel Breien Morbror till Borghild Ö 41. Ingeborg Kolberg Syster till Sten F 42. Ebba Fleetwood Syster till Sten F
Grupporträtt av släkten Fleetwood. 1. Sixten Fleetwood 12/11 1843 - 1931 Far till Sten F. 2. Gustafva Fleetwood 22/10 1840 - 1921 Mor till Sten F. 3. Betzy Breien 11/12 1844 Mormor till Borghild Ö. 4. Ebba Berien Dotter till Axel B. 5. Ingrid Mathiesen Dotter till Olga M. 6. Borghild Örn 3/5 1890 - 11/10 1969 7. Sten Fleetwood 3/1 1879 - 1917 8. Gudrun Marlow 9. Greta Barthelsson Dotter till Gustaf B. 10. Tulla Kolberg (brudnäbb) Dotter till Ingeborg K. 11. Ingsan Kolberg(brudnäbb) Dotter till Ingeborg K. 12. Josefine Örn 12/4 186,9 - 16/10 1941 Mor till Borghild Ö 13. Gustaf Örn 1/12 1863 - 15/11 1944 Far till Borghild Ö. 14. Bertil Örn 15/5 1903 - 1974 Bror till Borghild Ö. 15. Hans Andreas Breien 18/10-1840 - 22/5 1917 Morfar till Borhild Ö 16. Margreth Gullström Dotter till Sonja G. 17. Maria Örn 24/4 1840 - Farmor till Borhild Ö. 18. Arvid Örn 16/7 1897 - 6/2 1947.Bror till Borghild Ö. 19. Ragnar Örn 15/6 1901 - 30/4 1970 . Bror till Borghild Ö. Andra raden från vänster 20. Aud Klingenberg Skolkamrat 21. Ingeborg Örn 7/6 1891 - 1935 Syster till Borghild Ö. 22. Maud Nissen Skolkamrat 23. ( Saether ? Skolkamrat 24. ? Skolkamrat 25. Signe Örn 19/12 1892 Syster till Borghild Ö. 26. Gerd Klingenberg Skolkamrat 27. Nennie Knutson Skolkamrat 28. Kitty Ihlen Skolkamrat 29. Dagny Breien Maka till Axel B 30. Halldan Mathiesen Make till Olga M 31. Olga Mathiesen Moster till Borghild Ö 32. Helga Olsen Svägerska till Betzy B 33. Harald Breien Morbror till Borghild Ö 34. Berit Breien Maka till Emil B 35. Emil Breien Morbror till Borhild Ö 36. Arnfinn Heje Förlovad med Signe Ö 37. Sonja Gullström Faster till Borghild Ö 38. Gustaf Barthelsson Make till Cecilia B 39. Cecilia Barthelsson Syster till Sten F 40. Axel Breien Morbror till Borghild Ö 41. Ingeborg Kolberg Syster till Sten F 42. Ebba Fleetwood Syster till Sten F
En Breguet 14 lastad med postsäckar längs med vänstra sidan av flygkroppen. Flygplanet är märkt i Siams flaggas färger på sidrodret och under vänster vinge. Breguet 14 var ursprungligen ett franskkonstruerat bomb- och spaningsflygplan, vilket tillverkades i ca 8 000 exemplar. Breguet 14 blev från 1920 ett standardflygplan för Siams flygvapen. Flera Breguet 14 tillverkades på licens i Siam. Försök med postflyg inleddes redan 1920. Den 23 juni lyfte tre Breguet 14 från flygfältet Don Muang utanför Bangkok. Två av flygplanen nådde Korat. Ytterligare flygningar med post skedde tom våren 1922. Den 1 juni 1922 invigdes flygpostrutten mellan Bangkok-Roi Et-Ubon-Korat. Till slutet av juni hade 118 säckar med post och tidningar fraktats flygledes. Siams Post- och Telegrafdepartement ansvarade för posten, medan flygningarna utfördes av flygvapnet.
Engesberg. 1947. Badvik med campingplats och vandrarhem. Där anlades på 1970-talet en hamn för trålare, i viken ligger ett båtvarv, grundat 1928 av August Wahlström. Engesberg var från mitten av 1800-talet ett mycket stort lantställe. Engesberg köptes 1891 av Gävle stad för att användas som industriområde. Så blev det inte. Det kom ett uppfostringshem för pojkar till platsen 1915, hade startat i Torsåker 1893 och flyttats till Sofiedals herrgård i Valbo 1905. Engesberg ombildades 1927 till skyddshem för pojkar och drevs från 1938 av staten under namnet Statens uppfostringsanstalt. År 1949 anlades badet och småstugor sattes upp sedan Gävle stad vägrat uppfostringsanstalten fortsatt arrende och utbyggnad. I herrgårdsbyggnaden öppnades 1979 en servicebutik och i annexet finns våtutrymmen för campare. Engesbergs Restaurang marknadsfördes flitigt i början av 1950-talet. Reportage för Norrlands-Posten.
Britt-Marie Severinsson med taxen Pyret i Kållereds centrum, år 1983. "Vad tycks? Vi frågade i Kållered centrum var de brukade göra sina inköp. Britt-Marie Severinsson stör vi då hon håller på att lasta in varor i bilen på parkeringsplatsen vid den gamla parken. Taxen Pyret stirrar förvånat på oss, men vi dristar oss till att fråga i alla fall. – Jag bor faktiskt i Lindome och brukar handla där, men idag var jag i Kållered i annat ärende och passade på att veckohandla här. Jag tyckte det var bra och är nöjd med dagens inköp." Fotografi taget av Harry Moum, HUM, för publicering till enkäten "Vad tycks" i Mölndals-Posten, vecka 49, år 1983.
Pix AB. Maskin från fabriken. 10 december 1944. Pix AB tillverkade Pixtabletten och andra produkter. Pix har sin grund i firman Ericsson & Rabenius som 1897 började göra karameller, konfektyrer, marmelad och saft under ledning av Wilhelm Ericsson i lokaler på Söder. Ericsson & Rabenius var först i Sverige med att tillverka tabletter. Firman uppförde 1904 fabrikslokaler vid Hantverkargatan, kvarteret Bogården, och året efter började de första tabletterna för "mun, hals och svalg" tillverkas. Genom uttalanden av sångare, halsläkare med flera fick de stor försäljning. 1913 lärde Wilhelm Ericsson känna ordet pix, latinskt ord för tjära, som fick bli produktnamn för de halstabletter som hade "gummi arabicum" som viktigaste ingrediens och som fick just namnet Pix. Fabriken byggdes 1915 ut på Hantverkargatan, firman ombildades 1919 till Pix AB och Pixtabletten blev huvudprodukten. Den såldes även på export. Moderna försäljningsmetoder infördes och reklamfiguren Pixpojken introducerades. På 1940-talet byggdes en chokladanläggning och 1952 övertogs VD-posten av Sture Ericsson, son till grundaren. Pix blev 1975 dotterbolag till F. Ahlgrens Tekniska Fabrik AB. 1983 upphörde all tillverkning i Bogården. Fabriksbyggnaden inreddes av HSB till bostäder till bostadsmässan BO 88 och förvaltas av bostadsrättsföreningen Bogården.
Pix AB. Maskin från fabriken. 10 december 1944. Pix AB tillverkade Pixtabletten och andra produkter. Pix har sin grund i firman Ericsson & Rabenius som 1897 började göra karameller, konfektyrer, marmelad och saft under ledning av Wilhelm Ericsson. Ericsson & Rabenius var först i Sverige med att tillverka tabletter. Firman uppförde 1904 fabrikslokaler vid Hantverkargatan, kvarteret Bogården, och året efter började de första tabletterna för "mun, hals och svalg" tillverkas. Genom uttalanden av sångare, halsläkare med flera fick de stor försäljning. 1913 lärde Wilhelm Ericsson känna ordet pix, latinskt ord för tjära, som fick bli produktnamn för de halstabletter som hade "gummi arabicum" som viktigaste ingrediens och som fick just namnet Pix. Fabriken byggdes 1915 ut på Hantverkargatan, firman ombildades 1919 till Pix AB och Pixtabletten blev huvudprodukten. Den såldes även på export. Moderna försäljningsmetoder infördes och reklamfiguren Pixpojken introducerades. På 1940-talet byggdes en chokladanläggning och 1952 övertogs VD-posten av Sture Ericsson, son till grundaren. Pix blev 1975 dotterbolag till F. Ahlgrens Tekniska Fabrik AB. 1983 upphörde all tillverkning i Bogården. Fabriksbyggnaden inreddes av HSB till bostäder till bostadsmässan BO 88 och förvaltas av bostadsrättsföreningen Bogården.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.