Gävle Galvan Ursprung Lindahl & Runers Mekaniska Verkstad. Efter 1893 ombildas till Gefle Verkstäder AB. 1910 till Gefle Verkstads & Gjuteri AB, 1924 med namnet AB Gavleverket. Köptes upp 1953 av Gävle Galvan grundare och ägare Arne Sjöström, som 1956 sålde Galvaniseringsfabriken
Från 299 kr
Gävle Galvan, juli 1968. Vägtrumma, monteringsbar modell stor Gavleverken AB, GA Plagan AB ursprung Lindahl & Runers Mekaniska Verkstad. 1924 till AB Gavleverken. Företaget köptes 1953 av Gävle Galvan grundare och ägare Arne Sjöström, som 1956 sålde Galvaniseringsfabriken
Den långa raden i Gustavsvik. I folkmun benämndes denna byggnad "Pennan och Bläckhornet". Där bodde folk som arbetade vid Gustavsviks Örlogsdepå och skeppsdockan som drevs av Mohögs mekaniska verkstad. En av landets första radhusrader.
En av bostadslängorna för tjänstemän vid Gustavsviks Örlogsdepå. Denna bild visar den långa raden i Gustavsvik. I folkmun benämndes denna byggnad "Pennan och Bläckhornet". Där bodde folk som arbetade vid örlogsdepån och skeppsdockan som drevs av Mohögs mekaniska verkstad.
Gjutare år 1916. Borås Mekaniska Verkstad. - Bakre ledet från vänster - Johan Mårdberg Johan Pettersson Viktor Hansson (längst bak) Martin Vohlstedt Gustav Hansson - Främre ledet - "Moppe Bryggarn" Wilhelm Göransson Oscar Magnusson (Per-August) J.A. Wig Emil Stroberg, gjuteriförman. Haglund
Verkställande direktör och några av tjänstemännen år 1918. Borås Mekaniska Verkstad. - Stående fr. v. - J.A. Olsson, verkmästare Aug. Lager, Ing. Carl Fredrikson, kassör Axel Nylander, Ing. David Nylander, Dir. Henry Irgens, Ing.
"Old timers" år 1928. Borås Mekaniska Verkstad. - Från vänster - Johan Johansson Eric Ehrnholm Alfed Holm Martin Sandén Axel Borg Oscar Sjöberg Agnar Johansson Claes Johansson Johan Dahlström Karl Johansson Natanael Andersson
Svarvare år 1926. Borås Mekaniska Verkstad. - Stående från vänster - John Wahlgren Henry Johansson Gustav Andersson Axel Johnsson Oscar Emanuelsson - Sittande från vänster - Valdemar Persson Robert Borg Hugo Bergeus Arne Hagberg Karl Johansson
s/s "Malmö", salong S/S Malmö byggdes vid Kockums Mekaniska Verkstad i Malmö mellan år 1899 - 1900. Fram till 1945 gick S/S Malmö i linjetrafik mellan Malmö och Frihamnen i Köpenhamn.
Vägstation N6, Varberg. Garageplan med förrådsbyggnad. Framför byggnaden asfaltvält Borås mekaniska verkstad, till vänster skopelevator, lastningselevator. Skottkärror lutade mot väggen. Slipstenbock med slipsten. Vid gaveln bensinpumpar (drivmedelspumpar) och personbil Volvo PV.
Robert Pettersson (född i Lindome 1886, avliden 1968 på Brattåshemmet) arbetade som dräng på Ekans gård från 1912. Huset till vänster är Börjessons hus på Norra Kyrkvägen 1/Lugnet 1 och i bakgrunden till höger ses Johannes Bengtssons Mekaniska verkstad.
Utsikt från Stadsparken över Jönköping tagen från sydväst. Ur detta perspektiv kan man se flera av den tidens större industriella anläggningar i Jönköping. Västra tändsticksfabriken, Jönköpings motorfabrik, Junebro tändsticksaskfabrik, Jönköpings mekaniska verkstad och till höger i bild Munksjö bruk.
s/s "Malmö" S/S Malmö byggdes vid Kockums Mekaniska Verkstad i Malmö mellan år 1899 - 1900. Fram till 1945 gick S/S Malmö i linjetrafik mellan Malmö och frihamnen i Köpenhamn.
Fotografi av Köpings mekaniska verkstad 1864. Utsikt över Köpings södra del från berget där epidemisjukhuset låg. Fotograf: CJ. Hansen. Bilden är en reproduktion av E Sörman efter CJ Hansens foto. Fotokopia finns.
SÖJ lok 1 Södra Ölands Järnväg Tillverkad 1909 , 1928 ÖJ 1, 1947 SJ S11p 3054, slopad 1954 ÖJ , Ölands Järnväg ÖJ 1. Tillverkat på Helsingborgs Mekaniska Verkstad 1909. Fd SÖJ 1, SJ 3054
Album med fotografier från Bohusbanan. 1:a av de tre 32 meters fasta brospannen över Göta älv. För statsbanan genom Bohuslän upplagd på pråmställning. Utfört vid Göteborgs Mekaniska Verkstad 1908
Album med fotografier från Bohusbanan. 1:a av de tre 32 meters fasta brospannen över Göta älv. För statsbanan genom Bohuslän under upplyftning på pråmställning. Utfört vid Göteborgs Mekaniska Verkstad 1908
Ånglok tillverkat 1919 för Maltesholm Kalkbrott av Ljunggrens Gjuteri & Mekaniska Verkstad och med tillverkningsnummer 37. 1931 kom det till Furillens Kalkbruk och 1971 till museijärnvägen Risten - Lakviks Järnväg, RLJ.
Sidospår på linjen mellan Enköping och Enköpings hamn, c:a km 1,6 från Enköping. Detta ledde till mjölkcentralen, syns till vänster, och fram till 1946 även vidare till Enköpings mekaniska verkstad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.