Bredestad
Från 299 kr
Eklundshov
Skee 1370:1
fotografi
Djur, Föremålsbild, Växter, Fotografi, Photograph
Information avskriven från aktomslag runt fotokortet: "Originalet 'Almenacka' (Almenackan). Han är mycket omskriven i hembygdslitteraturen om Mölndal och Göteborg. Han vandrade vida omkring och vandrade igenom vår bygd ibland. Uppgifterna om honom är osäkra. Han skall ha hetat Johannes. Efternamnet var Andersson, Kortvett eller Olsson. Enligt någon uppgift var han född i Kållered, enligt andra i Örgryte." Fotografiet är något fläckigt och har gulnat med tiden, men det går ändå att se "Almenacka" i helkroppsfigur. Lägg även märke till att han verkar halvstå eller luta sig bakåt mot någonting som kan liknas vid en smal, hög pall eller motsvarande. Orsaken till detta antagande är för att mellan hans fötter syns ett träben, liknande på en hög pall, skymta fram. Dessutom syns tydligt hur han har händerna i byxfickorna, vilket skulle kunna vara möjligt om fotografen har bett om att få en mer avslappnad bild.
Norr om kyrkan fanns på medeltiden en kastal, ett försvarstorn, troligen byggt på 1100-talets andra hälft. Dess bas är den största på Gotland och fanns det en proportionalitet mellan ytan på marken och höjden, så har det här varit Gotlands högsta kastal, c:a 6 våningar hög, större än Kruttornet i Visby. Mot kastalen byggdes på 1200-talets mitt en ny prästgårdsbostad i sten, varvid kastalen inkorporerades i prästgården. Under de fattiga tiderna efter medeltiden orkade Lau inte hålla egen präst längre, 1595 slog Lau och När ihop till ett pastorat och prästen flyttade till den större prästgården på När. Lau prästgård användes en tid till klockarbostad, men övergavs på 1700-talet, varvid hela komplexet rasade ihop. På Masses tid var det bara en gräsbevuxen hög kulle med ett uppstickande valv från bottenvåningen kvar av prästgården och kastalen, vilket bilden visar med utsikt över den öppna bygden mot öster. På 1930-talet grävdes ruinen ut.
Masse har gått ut på åkern som ligger i träda och tagit en bild av ladugården från söder. Längst till vänster anar man de kala backarna. Ladugårdens bortre del med gödselhögarna ses där nedanför. Laddelen hitåt ser ut att ligga lite högre, åtminstone är grundningen bättre här. Men gödselhögar brukar äta ur marken och träväggarna sjunker. Ladan är i bra skick, liksom bulgaveln. Sedan ser man tröskhuspelaren och en dörr in till f d tröskhuset som nu är omgjord till vagnbod. Det ser ut som om man har klätt in hela tröskhusöppningen med en lutande brädvägg? Utanför ligger en hög med trolar och till höger en hög huggen ved. Veden tyder på att resvirkesboden är en vedbod. Den verkar lite skruttig med trasigt brädtak. Vägen ner till Nybro går mellan åkern och ladugården.
Vykort, "Järnvägsstationen Skallinge. Oriel Blombergs Tr., Lindesberg." samt noteringen (Halmstad-Bolmen), som anger utmed vilken sträcka stationen ligger. Sträckan invigdes 1889 och las ner 1966. Stationen döptes senare om till Ryaberg och där fanns även en poststation. Där ska finnas en hög järnvägsbro i sten. I Ryaberg spelades filmen "Stinsen på Lyckås" in 1942 med Edvard Persson i huvudrollen. Den röda stationsbyggnaden i Ryaberg målades (på filmbolaget Europafilms bekostnad) gul för att bli "röd" på ortokromatisk svart-vit film - annars hade den blivit svart.
Fotografi av en minnesvård rest över stupade i 1808–1809 års Finska kriget. Monumentet utgörs av en hög, rektangulär stenobelisk placerad på sockel i en trädbevuxen miljö, sannolikt kyrkogård eller minnesplats. På stenen finns inskriptionen: ”HÄR DELA SAMMA BÄDD FIENDE OCH VÄN FRÅN RYSKA KRIGET 1809 † 1883 RESTES VÅRDEN.” Runt minnesmärket syns trästaket, bänkar samt en timrad byggnad i bakgrunden. Vården uppfördes 1883 till minne av soldater från kriget.
Fotografi av en minnesvård rest över stupade i 18081809 års Finska kriget. Monumentet utgörs av en hög, rektangulär stenobelisk placerad på sockel i en trädbevuxen miljö, sannolikt kyrkogård eller minnesplats. På stenen finns inskriptionen: HÄR DELA SAMMA BÄDD FIENDE OCH VÄN FRÅN RYSKA KRIGET 1809 1883 RESTES VÅRDEN. Runt minnesmärket syns trästaket, bänkar samt en timrad byggnad i bakgrunden. Vården uppfördes 1883 till minne av soldater från kriget.
Friherre Gustaf Adolf Lagerfelt vid sin ålders höst. I sin ungdom, från 1828, hade han varit i militär tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. År 1831 gift med Christina Beata Vilhelmina Funck, bördig från Drothem. Makarna var bosatta på Röby rusthåll i Slaka, men flyttade i hög ålder till familjens stadsgård i Linköping. Död i sviterna efter en hjärnblödning 1884. Upplysningsvis såldes stadsgården efter änkans bortgång 1890 till kyrkan för att bli domkyrkoförsamlingens domprostgård.
Det här är parten neråt stranden, som ligger på den ursprungliga gårdstomten, parten Bild 1088-1097 är uppflyttad, när är ännu inte känt. På bilden ser vi brygghuset, som ser lite slitet ut, men är inte äldre än tidigast 1800-talets mitt. Gissningsvis innehöll högra delen brygghus med bakugn och vänstra delen drängkammare och loftet var nog magasin. Märkligt hög skorsten, som på många andra hus i Lau. Åskledare (?) på gaveln, verkar farligt. Man ser såna här höga smala stänger på många byggnader.
Masse har tagit en kvällspromenad och tagit denna bild av manbyggnaden och flygeln på Kauparves södra part. Manbyggnaden är en stor hög och bred parstuga stående på en källare. Taket är täckt med tegel och man har en pulpetfrontespis. Ett köksbakbygge med vardagsfarstu finns också. Möjligen är huset lite äldre än 1870, kanske 1850-60. Till vänster står en flygel rymmande brygghus och drängkammare. I gräset på åkern står sonen Lars Jakobsson (?) 17 år med brodern Karl Johannes 4 år.
Ladugårdens baksida och mäktiga gavel syns från andra sidan vägen. Det är en fantastisk byggnad, som man tyvärr rev strax efter denna bild togs. Det är en hög byggnad, särskilt gaveln är imponerande, det är på sätt och vis synd att alla trolar skymmer murverket, som går ända upp till hanbalken. Längst upp sitter en liten lucka som släpper in lite ljus till det stora loftet. Agtaket är utbytt närmast gaveln och man har fyllt på med ag uppe på nocken.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.