Exempel på ursprunglig bebyggelse i bostadsområdet Åbylund i Linköping. Stadsdelen hade från det sena 1800-talet vuxit fram under relativt oreglerade former. En omfattande sanering kom till stånd under 1950-talet och fortsatte in i påföljande decennium. Den tidiga bebyggelsen utmed den senare igenlagda Åbylundsgränd höll emot längst. Ett av husen var bildens Åbylundsgränd 9 som dock revs kort efter fototillfället 1967.
Från 299 kr
Bostadshuset till Färgaregatan 1 i Tannefors. Dokumenterat av Östergötlands museum före rivning.
Folkungagatan 13 följt av gatans nummer 15. Två närmast sammanbyggda bostadshus med skilda uttryck. Den snickarglada nummer 13 kom att rivas kort efter bilden. Det mer ordinära nummer 15 står ännu kvar men har sedan bilden togs försetts med tegelfasad.
Med extern hjälp har denna vy lokaliserats och den visar sig visa ett stycke gryende Tannefors vid sidan av kvarnbyns äldre bebyggelse. Vad som senare ska bli Nya Tanneforsvägen smiter förbi Augustberg, där handlare August Curman friköpt lägenheten Snutlyckan. På platsen lät han omkring 1870 uppföra "Villa Curman" med väl tilltagen veranda och oblyg snickarglädje. Fotografiet är odaterat men torde vara taget omkring år 1900. Husets läge motsvarar dagens Nya Tanneforsvägen 57. . Motiv ur Didrik von Essens samling där vi trots det högra husets särpräglade karaktär inte lyckats lokalisera platsen. Utifrån Essens verksamhetsområde är bilden möjligen tagen i Linköping med omnejd. Här behöver vi hjälp.
Motiv ur linköpingsfotografen Didrik von Essens samling som länge var oigenkänt men som lyckligtvis lokaliserats. Berga slott i Linköping innan det kunde bära så stolt epitet. "Slottets" kärna består av bildens huskropp som uppfördes av färgaren Jakob Widoff 1832. Färgarens dotter kom att gifta sig med tidningsmannen Carl Fredrik Ridderstad och så långt i historien användes huset som sommarviste för ägarna. Med makarna Ridderstads son Anton Ridderstad som ägare, följde förändringens vindar. Vid mitten av 1880-talet hade den historieintresserade militären grundat Östergötlands fornminnes- och museiförening och i hans planer fanns vidare att förlägga ett Östergötlands museum på gårdens ägor. Av detta blev som bekant en annan lösning men längre bar tanken att vid Berga skapa ett östgötskt friluftsmuseum, vari det ännu existerande Berga minnespark var en del i. Men slottet då! Jo, både ägaren, hans samlingar och idéer tarvade en större och mer ståndsmässig byggnad på platsen. År 1896 lät han därför bygga ut sommarbostaden till den slottsliknande byggnad som ännu består. Bilden är odaterad men 1894/95, möjligen 1896, är tänkbart som en beställning kort före ombyggnaden.
Narbäck, Ödeshögs socken. Ingen ytterligare information är oss given, men sammanhanget talar för att bilden stogs i samband med en byggnadsantikvarisk dokumentation av Nordiska museet i början av 1900-talet. Sannolikt en äldre mangårdsbyggnad i byn.
Vy från Tomtebogatans nära upplösning i stråkets riktning mot Råberga. Vy mot norr. Till vänster Tomtebogatan 11 (Carlslund 2) och till höger Tomteboda 5 utmed Tomtebogränd. Från Östergötlands museums dokumentation av området 1968. Adresserna saknar i det närmaste motsvarigheter idag.
Folkungagatan 13 i Linköping. En dröm för husälskare med smak för det pittoreska. Dessvärre fick det endast stå kvar en kort tid efter fototillfället 1968.
Marstad Löneboställe i Bjälbo, här dokumenterad av Östergötlands museum 1951. Bostadshuset uppfördes ursprungligen av pastoratet och tillbyggdes 1926. Från 1935, och ännu vid tiden för bilden, arrenderades hemmanet av Karl August och Karin Karlsson, sannolikt är det Karin vi ser skynda över grusgången.
Manbyggnaden till Narvered Lillgård i Vallerstad kyrkby. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1949.
I hörnet av Helgonagatan och Järntorget i Skänninge låg fram till 1950-talet denna gårdsanläggning runt en kullerstensbelagd gårdsplan. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1938. Vy från norr.
Enkelstuga med två fulla våningar i Byngsbo nordväst om Gusum, Ringarums socken. Rimligtvis den gamla mangårdsbyggnaden till Byngsbo 6:1. Här dokumenterad 1923 i samband med uppmätning på initiativ av Nordiska museet.
Med post från Hällestad till fru Amalia Johansson i Borensberg sändes detta brevkort med hjärtlig hälsning och lokalt motiv hösten 1903.
Bankdirektören Berhard Söderbaums villa var nyligen färdigställd när fotografen dokumenterade resultatet något år in på förra seklet.
Utefter Åbylundsgränd hösten 1967. Husraden var sista rest av den äldre bebyggelsen i området Åbylund och som vid tiden för bilden belagts med rivningsbeslut. Bild från Östergötlands museums dokumentation av platsen kort före beslutad sanering.
"Villan" i hörnet av Hamngatan-Kungsgatan revs under 1970-talet i samband med tidens stora omdaning av kvarteret Bonden. Huset var då dryga 100 år, uppfört som det var i början av 1860-talet på initiativ av bankkamrer Carl Arvedsson. Denne hade tidigare ägt den intilliggande Stångs kvarn och undantagit villans tomt vid en försäljning av kvarnrörelsen. Vid tiden för bilden anlöpte ännu Kungsgatan med Hamngatan och villan bar adress Kungsgatan 4.
Hunnebergsgatan 3 från gården. Huset som varit rivningshotat kom lyckligtvis att sparas och få ny funktion i det äldreboende som planerades att förläggas i området vid tiden. Foto 1971.
Den säregna gården Tryfall på Bonas ägor i Västra Ny. Notera manbyggnadens och flygelns rika fönsteromfattningar och spånklädda fasader. Bägge byggnaderna uppfördes omkring 1800. Fram till 1886 ägdes Bona av släkten Grill. Nämnda år förvärvade brukspatron Oscar Lundqvist gården. Genom sitt ägande av Bona kom han även i besittning av Tryfall. Gården, som även benämndes Eldsbränna, lät han utarrendera. På sin huvudgård kom han upplysningsvis att utveckla en framgångsrik avel på häst och nötkreatur. Efter att han flyttat sin verksamhet till gården Lindenäs 1902, kom Tryfall en tid att knytas till Västar Ny sjukhus.
Löt gård i forna Borgs socken strax söder om centrala Norrköping. Gårdens huvudbyggnad uppfördes i början av 1800-talet och har renoverats i omgångar. Här en dokumentation daterad 1943.
I hörnet av Helgonagatan och Järntorget i Skänninge låg fram till 1950-talet denna gårdsanläggning runt en kullerstensbelagd gårdsplan. Till platsen kom upplysningsvis den så kallade Axbomsgården att flyttas för att fungera som skolmuseum. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1938.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.