Fordonet på bilden är en Volvo TPV (TerrängPersonVagn). Konstruktör var Måns Hartelius och 210 stycken togs fram till krigsmakten. Nr 3 gick till Argentina för försäljning och nr 209 till Jönköpings brandkår. TPV visades första gången på Stockholmsmässan 1 september 1944. De flesta tillverkades mellan september 1945 till februari 1946. Armén kallade den för Terrängpersonbil m/43, tgpbil m/43. Med radio radioterrängpersonbil 25W m/39. Radion heter 25W Bl m/39. Från 50-talet fick bilen sitt namn ratgpbil 911 25W. Tjänstgjorde fram till 1965 då de flesta såldes på överskott för 600 kr. Mannen på bilden har tagit bort luftrenaren för att komma åt Carterförgasaren som troligtvis flödar för att nålventilen har hängt sig. Därav hammaren som behövs för att knacka på förgasaren. Vidare ser man att det är ett radioavstört system, fördelaren är inkapslad. Detta exemplar är då utrustad med en 25W radio, en av 82 stycken som fick det. Fotografiet är taget från 1946 fram till 1960 med tanke på uniformerna då m/59 kom.
Från 299 kr
Statens Järnvägar, SJ Å 1474. Ljungströms Turbinlok med tåg. Fredrik Ljungström, år 1922, konstruerade två stycken snälltågsturbinlok, SJ lok litt. Å, vilka blev byggda av Nydqvist & Holm i Trollhättan. Dessa lok skilde sig i många avseenden från det vanliga ångloket. Turbinloket bestod nämligen av två sammankopplade fordon, pannvagnen och kondensorvagnen. Pannvagnen som saknade drivhjul, vilade på en tvåaxlig boggi samt tre fasta bäraxlar. Det var det största ångloket vid SJ. Turbineffekt 1.800 hk. Skrotades 1935 i Örebro.
1655 ägdes Flädingstorps säteri av Magnus Stråle till Åsebo och Bo. 1656 den 15 januari kom för rätten välborne Magnus Stråles till Bo och Åsebo rättare Trulls i Ingelstorp och gav tillkänna att hans husbonde har inrättat ett säteri av tre stycken [av] sina frälsehemman i Flädingstorp och Vissefjärda socken belägna, begärandes att ett annat [av] hans frälsehemman, Fiddekulla måtte ock där under räknas. 1687 såldes Flädingstorp, tre hemman, den 3 september av Magnus Stråle till Magnus Silfverlås.
Bilden visar en grupp rekryter som gåtränar på led. Längst fram går de fyra stycken i bredd och samtliga går i takt. Ledet är placerat till höger i bild och sträcker sig från mellangrund till bakgrund. Leder gåträningne gör fyra befäl. Två av dessa finns i mellangrunden och går i bredd jämsides med rekryterna. Ytterligare två ses i bakgrunden. Fonden i bilden utgörs av en kasernbyggnad, här Kasern Jarramas.
"Att enligt av Hudiksvalls Nyheters Nya Aktiebolag för mig, Notarius Publicus i Hudiksvall, företedd tryckerijournal, däri noggranna anteck- ningar dagligen gjorts, tidningen Hudiksvalls Nyheter, uplaga A. och B. varje utgivningsdag under tiden från om med den 1 januari till och med den 30 juni 1926 tillsammans utgår i en medelupplag av 5017 stycken exemplar, det varder härigenom på begäran till bevis meddelat, Hudiksvall den 2 juni 1926. " Ex officio: (går ej att uttyda namnet)
Branden under natten 9 februari 1966 En brandbil står parkerad utanför en byggnad som brinner. Rök väller ut ur byggnaden och mot husfasaden står fem stycken stegar resta. På tre av dem står brandmän och sprutar vatten in i huset med hjälp av brandslangar. Uppe på en brandstege som rests från en brandbil står ytterligare en brandman och sprutar in vatten i den brinnande byggnaden. Det ligger fullt med snö på marken.
Kambels, Visar pyjamas 12 februari 1966 En man klädd i ljus kavaj, ljus väst, vit skjorta och mörk slips sitter vid ett bord med sex stycken herrskor framför sig bordet. Han håller i en sko som han har vänt uppochner och visar på något på undersidan som han pekar på med en penna som han håller i sin högra hand. En tavla syns hänga på väggen i bakgrunden.
Mejeriföreningen, Sund-Emba, Simhallen, Museiförening 20 maj 1967 Sju herrar klädda i kostymer, skjortor och slipsar och en dam klädd i ljus dräkt befinner sig i ett vardagsrum. Fem av personerna sitter ned- tre stycken av dem i en soffa och tre i varsin fåtölj- och två herrar står upp. Ett glasskåp fyllt med diverse föremål står i bakgrunden till höger. Ett runt bord står framför soffan och i bakgrunden hänger två stora tavlor på väggen. En öppen spis skymtar till höger.
Vite negern 19 juli 1966 En man och en kvinna sitter i badkläder i var sin solstol med ryggarna mot kameran och framför en utomhusbassäng. Ytterligare en kvinna i baddräkt sitter på gräsmattan. Bredvid mannen till vänster sitter ett litet barn i en barnvagn och bredvid kvinnan på gräsmattan sitter ett litet barn i en vit badrock med luva. Andra personer syns i bakgrunden. Två stycken badar i bassängen och de andra syns runtomkring.
Missionsläger 10 augusti 1967 En vuxen kvinna sitter utanför ingången till ett tält tillsammans med tre stycken ungdomar- två flickor och en pojke. Runt tältet löper ett staket sammanfogat av pinnar. Hon visar dem en lång pinne fylld med hål. En afrikansk skulptur står lutad mot hennes knä. En skylt står vid sidan om hyddan med texten "Missionär." Bakom denna står en djurskalle invid hyddan. I bakgrunden står en väska på gräsmattan. Ett tält syns även i bakgrunden.
Yrkesskolan Älvtomta 25 april 1966 Tre kvinnor som är elever vid en yrkesskola i Älvtomta befinner sig i ett kök. Två av eleverna sitter vid ett bord och håller på att pensla klister på träbitar. De håller på att göra gosedjur av tyg till barn. Bredvid den ena kvinnan står en stor tygkatt som hon troligtvis tillverkat tidigare. Den tredje kvinnan står upp bredvid bordet. I bakgrunden syns en diskbänk med skåpluckor över. Ovanpå skåpen står nio stycken gosedjurshundar av tyg.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 15 rum 1515 laddmaskinens serviceutrymme.Testrigg med 4 stycken avhägningskrokar för komponenter: bränsleelement, styrdon och proppar. Dessutom finns en position för laddmaskinsgrip. Här kan man studera gripfunktionen. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 10 rum 1019 med tre stycken 25m3 D2O förrådstankar. På bilden syns insallationerna till :P78, P88, P90, P96, P103, P208, P220, P248, P250, P326. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Den schematiska skissen av Apollo har lagts mot en ritning från 1600-talets mitt av ett holländskt örlogsskepp. Däcksbalkarnas placering är markerade som vita rektanglar i höjd med det nedersta berghultet. Kanonportarna på ritningen i bakgrunden stämmer bra med nivån för däcksbalkarna som är återskapad på Apollo. Antalet kanonportar på ritningen är cirka 50 stycken. Källa: Teckning av den holländske skeppsbyggmästaren Johannis Sturckenbergh, sannolikt år 1648. (efter Landström 1980:62f). Layout: Alexander Rauscher.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 15 rum 1515 laddmaskinens serviceutrymme. Testrigg och den har fyra stycken avhängningskrokar för komponenter: bränsleelement, styrdon, proppar och en position för test av laddmaskinens grip. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Statens Järnvägar, SJ Å 1474. Ljungströms Turbinlok med tåg. Fredrik Ljungström, år 1922, konstruerade två stycken snälltågsturbinlok, SJ lok litt. Å, vilka blev byggda av Nydqvist & Holm i Trollhättan. Dessa lok skilde sig i många avseenden från det vanliga ångloket. Turbinloket bestod nämligen av två sammankopplade fordon, pannvagnen och kondensorvagnen. Pannvagnen som saknade drivhjul, vilade på en tvåaxlig boggie samt tre fasta bäraxlar. Det var det största ångloket vid SJ. Turbineffekt 1.800 hk. Skrotades 1935 i Örebro.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.