Grävskopa och Linköpings domkyrkotorn
Från 299 kr
Drottninggatsbacken år 1955
Hunnebergsgatan i Linköping har likt övriga stråk genomgått sin förändring. Här i saktare mak än på många andra håll. Bildens utblick från korsningen med Vallgatan visar ännu vid mitten av 1960-talet ett fåtal moderna inslag.
Vy mot Snickaregatan 9 och 11 i Linköping. Den satta trähuslängan skulle inom kort att rivas för att ge plats för ett modernt affärs- och bostadshus. På andra sidan Ågatan mot norr skymtar grosshandlare Karl Oskar Johanssons villa, uppförd av trävaruhandlare Axel Petersson 1918.
Korsningen av Snickaregatan-Ågatan i Linköping får ny beläggning vilket skapade en tillfällig och spännande lekplats. Gatuarbetet tolkas rört en uträtning av Snickaregatan som tidigare följde husraden vars läge var ett resultat av ett äldre gatunät. Foto 1929.
In på gården till Storgatan 37 (Hallbergs gård) i Linköping.
Längs Munkbrogatan i Söderköping 1939. Till vänster husraden Munkbrogatan 5-9 som sedan länge är rivna. Platsen för husen har i skrivande stunde ännu inte nyttjats till annat än bilparkering.
Linköping 1939 och några av tidens människor har gjort sig ärende till Stora torgets södra delar. Det gamla rådhuset i Linköping var som sådant en kompromiss som samlat flera parallella funktioner. Domprostboställe, polisstation och bank var några verksamheter som rådmännen hade att dela huset med. Fotoåret hade magistratens förutsättning i huset dock förbättrats.
Hunnebergsgatan 8 i hörnet mot Östgötagatan i Linköping. Fotoåret 1964 hade kvarterets hus utmed Östgötagatan börjat att rivas och därefter skulle husraden längs Hunnebergsgatan möta samma öde. Tomten skulle senare ge plats för stadens nya stifts- och landsbibliotek.
Hunnebergsgatan 8 i Linköping var del i den husrad utmed gatans östra delar som helt utraderades för att vidare ge plats för stadens stifts- och landsbibliotek. Här fastighetens gatufasad 1964.
Gårdsinteriör från Skönbergagatan 10 i Söderköping.
Linköpingsvy som lämnats oss utan information. Fotovinkeln från amatörfotografen Fritz Lovéns hem torde säkra honom som upphovsperson och tiden kan uppskattas till omkring förra sekelskiftet. I blickfånget Ljungstedtska skolan som efter donation av diplomaten med mera Anders Ljungstedt kunnat uppföras vid 1850-talet. Bortom skolan löper S:t Larsgatan vars parti vid tiden ännu var närmast obebyggt. Tomten vid gatans hörn mot Kungsgatan var dock sedan skolans tid bebyggd och huset inrymde Linköpings Expressbyrå och Hyrkuskverk.
Hörnet Apotekaregatan-Storgatan i Linköping. Sedan bilden togs 1972 är miljön i blickfånget närmast oförändrad. Till höger i bilden anas emellertid en vid tiden pågående och påfallande omgestaltning av stadsbilden. Efterhand skulle bildens husfasader skymmas av handelshuset Filbyters kolossala huskropp.
Ett minne från ett äldre Linköping och inte minst i kvarteret Brevduvan fanns det tills de revs många hus i åminnelse. Fastigheten Klostergatan 21 räddades dock och flyttades som Skönfärgaregården till Gamla Linköping. Foto 1971.
Om man i början av 1970-talet mötte centrala Linköping från Storgatans östra ände, slogs man av denna vy. Som synes ett ganska slitet intryck. Närmast Storgatan 3.
En glimt in på gården till Repslagaregatan 10 i Linköping. Foto 1972.
Skolgatan 19 i Linköping med en representativ huskropp för framväxten av stadsdelen Gottfridsberg från det sena 1800-talet. Foto 1950.
Utmed Munkbrogatans löp mot Rådhustorget i Söderköping. I bakgrunden skymtar stadens gamla rådhus.
En av många gårdsmiljöer i centrala Linköping som revs under 1960-talet. Denna tillhörde dåvarande Drottninggatan 16, där gatuhusens södra gavelfasader ses till vänster. I fonden skymtar fasaden till Snickaregatan 27. Vy mot öster.
Odaterad vy mot de tre sammanbyggda timmerhusen benämnda "Berget" efter läget på en av få bergshöjder i centrala Linköping. Husen på bilden återuppfördes 1874 efter en eldsvåda på platsen. Handlingen upprörde stadens styrelse. Man hade redan före branden önskat expropriera fastigheten för den brandfara i centralt läge som den utgjorde. Ägarna, sterbhuset efter mössfabrikanten Anton Östlund, lyckades emellertid värja sig och lät bygga den husgrupp som vidare kom att inrymma det populära caféet Berget.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.