Sommarens lövverk döljer Petter Ahlbergs manbyggnad, en 1700-tals parstuga som fått fönstren moderniserade på 1800-talet och spåntaket pålagt vid sekelskiftet. Parten revs omkring 1930, den låg mellan Lars Johanssons part som revs 1904 och den östra parten som är kvar än idag.
Från 299 kr
Repetition för spelmännen inför sommarens första Bygdespel "Brandskatten" på Ekansås i Kållered år 1987. Från vänster: 1. Göte Andersson, Kållered. 2. Britta Andersson, Lindome. I brunröd kjol: Kajsa Karlsson, Lindome. Män, kvinnor och ungdomar är klädda i tidstypiska dräkter. Relaterade motiv: A3186 - A3251.
Efter sin filosofie doktorsgrad 1877 erbjöds Adolf von Engeström en lektorstjänst vid Halmstads högre allmänna läroverk. Sommaren 1885 inflyttade han till Linköping för en likvärdig tjänst som han tillträtt året före. Under perioden i Halmstad hade von Engeström gift sig med Matilda Cecilia Charlotta Eugenia Liljencrantz (1860-1943) och välsignats med parets första barn. Han hade även hunnit att prästvigas och i Linköping kom han parallellt med arbetet som lektor vara i tjänst som kyrkoherde i Landeryds församling söder om staden. Porträtterad i sin födelsestad Stockholm omkring 1875.
Jacob Brusén som var född och uppvuxen i Rinna skulle som teolog och efter sedvanligt trevande i yrkeslivet komma åter till hembygden. Efter sin examen vid Uppsala hade han i förstone erbjudits tjänst inom kyrkan som pastorsadjunkt i Kättilstad och därefter följde en tid som vice pastor i Väderstad. Då hade komministerbostället i Rinna stått tomt en tid och både bostaden och tjänsten blev Bruséns sommaren 1884. Samma år hade han gift sig med Alma Lindroth och senare i livet kom han att gifta om sig med Edla Lindroth. Deras eventuella släktskap har inte utretts för denna uppgift. Jacob Brusén avled i Linköping 1935. Fototillfället kan uppskattas till 1880-talets första hälft.
Biskopsdottern Hedvig Bring valde likt många av tidens högreståndkvinnor att framleva sitt liv som ogift. Valet var för all del inte alltid ett uttryck av handlingsfrihet, hur det var för Hedvigs del lämnar vi därhän. Som ogift skulle det oavsett dröja tills hon erhöll något som kan betecknas som ett eget hushåll. Efter fadern död sammanbodde hon en längre tid med sin mor i Stockholm och därefter i broderns hushåll i Växjö. Från dryga 50 år fyllda hyrde hon egen bostad i Växjö och sommaren 1921 återvände hon till födelsestaden Lund. Här porträtterad omkring 1895.
Foto på svåger Johans barn Inga och Sven (enligt text skriven i albumet). Text på baksidan: "Nyköping. En glad påsk önskar eder Sven och Inga samt deras mamma. Pappa är i Malmö och arbetar i Kompaniets villa till utställningen. I söndags var han på Ljungbyhed och under påsk är han i Halmstad. Det skall bli roligt att få hälsa på er om midsommar, hur är det med er lilla flicka? hälsningar från Ida och Elsa, Elsa skall antagligen ha plats på Sotora Hotellet i Trädgården nu till sommaren. Som ni ser är kortet inte alls bra. Många kära hälsningar till svåger och svägerska från Nanny? Inga Sven".
Bostadshuset till gården Haga stod inflyttningsklart för familjen Eriksson år 1879. Det höglänta området kallades Lövhagen och den benämningen kom med tiden även att gälla för gården. Området är dessutom närmast detsamma som staten år 1905 lät inlösa för etableringen av Östgöta Trängkår, vidare T 1. Mangårdsbyggnaden till Haga lämnades obebodd från 1911 och inrymde en tid regementets museum. Huset revs sommaren 1983 men den lilla flygelbyggnaden i bildens förgrund sparades och står ännu i skrivande stund kvar. Detsamma gäller för den militära förrådsbyggnaden som skymtar i bakgrunden. Sedan regementets avveckling inrymmer den livsmedelsbutik.
Torsk skulle man traditionellt bara fiska i månader med "r" i, men här har man fiskat dem mitt i sommaren! Fie Anna Catarina Andersdotter Laurin, 71 år, sitter med brickan i knäet och skär huvudena, fenorna och inälvorna ur torsken. Huvudena togs till vara och fylldes med levrarna och kokades till nationalrätten "tåskbåddar". Även kroppen koktes ofta, småtorsk stekes, liksom filéer, men det var inte lika vanligt. Det ser lite vådligt ut med porslinsskålen balanserande på kanten, men i den la Ann-Kaisä säkerligen levrarna. Hon har många kärl omkring sig, så fångsten har nog varit god. Ann-Kaisä har vanliga arbetskläder och den sedvanliga duken på huvudet.
Catharina Lilliehöök levde genom ett fascinerande tidspann. När hon föddes sommaren 1792 hade Gustaf III härförleden blivit skjuten och när hon somnade in rullade besindrivna bilar i Sverige. Hon var född på godset Mollungen som äldsta barn till rustmästaren och livdrabanten Carl Adam Lilliehöök och dennes hustru Anna Maria Reenstierna. Från 1820 gift med överjägmästaren Carl Johan Åstrand till Eds säteri i Ydre. Godset kom att bli hennes boställe över makarnas fem barn, änkeskap från 1861, och till sin egen död 1892. Hon hade då levt i nära 100 år.
Makarna Samuel Svärm och Kristina Maria Jonsdotter samlade med barn, barnbarn och måg. Familjen har tagit plats framför sitt hemman i byn Klockarp som är det åldrade parets hem sedan 1887. Från vänster ses yngsta dottern Pancy och hennes make, Gustaf Gottfrid Vitus Norén. Denne är vid tiden sergeant vid Kungl. infanteriregementet i Visby. I moderns knä sitter parets förstfödda, dottern Kristina Diana Ingegerd. Bakom modern står sonen Edwin Georg och därefter följer döttrarna Amanda Kristina och Selma Teresia. Med anledning av barnbarnets utveckling torde bilden vara tagen sommaren 1913.
Anna Elisabeth Sondén på ålderns höst. Hon har levt länge och kommer att leva länge än. Föddes gjorde hon i Landeryd 1794 där fadern innehade tjänsten som socknens komminister. År 1811 flyttade familjen till Risinge efter att fadern utnämnts till kyrkoherde. Där kom Anna Elisabeth vidare att finna sin make. Hösten 1819 vigdes hon med bruksinspektören vid Borgöls bruk, David Malmquist. Borgöl kom att bli makarnas boplats tills ny tjänst lockade i Lindesberg från 1839. Efter mannens död 1856 flyttade Anna Elisabeth till släktingar i Skedevi. Hon avled av ålderdom sommaren 1890, gott och väl fyllda 96 år. Hon var då sedan länge inneboende hos en dotter i Kindstorp.
Sällskap på och invid verandan till Sandvik i Roxenbaden. Täta ägobyten av gården gör det vanskligt att identifiera personer, men fram till sommaren år 1900 var lasarettsläkaren i Linköping Wilhelm Hallin i besittning av gården och möjligtvis är han mannen iförd keps till höger, tillsammans med några medlemmar ur linköpingssocieteten. Bland personerna har de tre på trappan sittande kvinnorna identifierats som; fru Ada Forselius, änkefru Emma Augusta Olsson följd av hennes dotter Signe. I övre raden har följande personer identifierats som; doktor Gustaf Ålund, rådman Olof Mattsson, fröken Karin Hyltén-Cavallius, änkefru Ulrika Forselius, rådman Carl August Holmer och bankdirektör Erik Gustaf Sundeqvist.
Sigrid Lidberg i ett konstfullt montage av okänd fotograf. Född i Linköping 1848 men uppvuxen i Hagebyhöga och vidare Hov, i vilka församlingar fadern var kyrkoherde. I vuxen ålder kom hon att föra en ganska ambulerande tillvaro med vistelser i skånska Kvidinge, uppländska Malsta, Åtvidaberg och Uppsala. Enligt källorna bär hon under perioden mestadels titeln mamsell men torde genomgått högre studier då hon enligt uppgift undervisade i en tid vid Uppsala elementarläroverk för flickor. Sommaren 1883 gifte hon sig med läraren Claes Alfred Winell och paret bosatte sig i Stockholm. Äktenskapet blev emellertid kortvarigt. Sigrid avled efter knappt två år som gift.
Porträtt av Inga Karin Sunesdotter vid mogen ålder. Född i Kisa 1810 kom hon några dagar före sin 21-årsdag att ingå äktenskap med bondesonen Israel Samuelsson i Viprösle i Ulrika socken. Sommaren 1839 blev hon änka men gifte snart om sig med nämndeman Jacob Larsson i Lilla Farsbo. In i det nya äktenskapet förde hon med sig två söner från förra giftet. Det nya giftemålet skulle välsignas med tre döttrar. Äktenskapet blev även långt och kom inte att ändas förrän Inga Karin avled av ålderdomssvaghet i juni månad 1885.
Sommaren 1975 reste hembygdsentusiaster i Tjärstad den tidigare resta stenen invid Alberga. Närvarande var också antikvarie Lars Löfstrand från Östergötlands museum. På platsen stod framtill 1861 ytterligare en rest sten. Den bildar sen dess underlag för murstocken i det nämnda, utskiftade och näraliggande hemmanet Alberga nära Boda. Enligt traditionen sattes blombuketter vid den resta stenen på midsommaraftnarna. Traditonen började omkring 1870 och höll sedan på ett 50-tal år framåt. Antikvarie Anders Lindahl kunde vid ett besök också konstatera att stenen stått i en förmodad järnåldersgrav innan rensningen.
Ljung kyrka sommaren 1948. Den nuvarande kyrkobyggnaden uppfördes under 1700-talets sista år. I en tid av kraftig befolkningsökning ansågs ett nytt kyrkorum vara av nöden. Kraft och resurser fanns genom den nye ägaren av Ljungs slott, Axel von Fersen d.ä. Han knöt ingen mindre än den sedermera kungliga hovarkitekten Olof Tempelman att ta fram ritningar och den mycket anlitade kyrkobyggaren Casper Seurling att ansvara för bygget. Kyrkan stod färdig 1798 och bär många typiska kännetecken för tidens ideal. I kyrkan iordningsställdes ett gravkor för den Fersenska ätten.
Järnvägsstationen i Linköping renoveras. Efter andra världskriget ökade resandet i Sverige. Järnvägsstationen som byggdes 1872 var för liten. Därför revs de gamla fasta flygelbyggnaderna och ersattes av större. Den sydöstra delen byggdes för att skapa restaurang och buffésal. Bilden är från 1951 och tillbyggnaden stod klar sommaren 1953. Resecentrum. Tågtrafik. Järnväg. Stationshus. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Taket på sporthallen i april 1956. De eleganta betongbågarna bortades rena inför invigningen av sporthallen. Invigningen av sporthallen var den 6 oktober 1956. Arkitekt Hans Westman. I Corren kunde man läsa: "Östergötlands första stora arena för inomhusidrott" och att den kunde nyttjas för konserter, föredrag, utställningar och konserter, Parken färdigställdes sommaren 1958. Takarbete. Tak. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Livlig trafik i 1844-års slussar. På bilden ses fem lastångare. Till vänster på höljan ligger Uddeholms Skoghall III, byggd i Sjötorp 1915. Vid tidpunkten för detta fotografi drevs hon farm av en ångmaskin på 60 ind. hkr. Låg sommaren 1981 sjunken i Kotka, men var borta 21/1 1982. Närmast i bild till höger Daga med hemmahamn Karlstad, byggd som Delphina i Norrköping 1872. Blev upphuggen i Säffle 1951. Innanför Daga ligger en okänd båt. På väg ur slussen en okänd med ett namn som kan börja på D el. O, ca 6 bokstäver. Uppe i trappan möjligtvis Capella, med tanke på mönster i fören.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.