Skräddare Höglunds egna ord: Stugan byggdes av mormor 1832, hon var änka efter en bonde mitt emot Ristomta. men [stugan] var då bara en koja; sedan byggde farfar (född 1811) denna stuga (samma år som gamle Höglund föddes. Låg på byns mark. Far fick betala arrende.
Från 299 kr
Restaurang Byttan invigdes den 1 juni 1881. På bilden ser man hur Byttan såg ut i orginalutförande. Då invånarna i Kalmar tyckte att den liknande en smörbytta fick den detta smeknamn, något som hängt med även sedan den nya restaurangen invigts 1940.
Strax intill Gråborg ligger ruinerna av S:t Knuts kapell. Kapellets namn visar troligen att platsen har haft kontakter med Danmark och de danska Knutsgillena. I närheten ligger också Borgs by, som sedan 1945 ägs av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. (Hämtat från Wikipedia.)
Ålems kyrka. Votivskepp. [Votivskepp - fartygsmodell upphängd i kyrkorum, som regel byggd och skänkt av sjöfolk eller skeppsbyggare. I ursprunglig bemärkelse är votivskepp skänkta som tack till Gud eller något helgon av sjömän som räddats ur sjönöd. Votivskepp är vanliga sedan mycket lång tid tillbaka i såväl protestantiska som katolska länder. Källa: NE.]
En loftbod är ett timrat förrådshus i två plan för förvaring av mat och kläder. Loftboden var det enda hus på den gamla svenska gården som byggdes i två våningar. Byggnadstypen är känd sedan medeltiden, med utbredning huvudsakligen i mellersta Sverige.
Strax intill Gråborg ligger ruinerna av S:t Knuts kapell. Kapellets namn visar troligen att platsen har haft kontakter med Danmark och de danska Knutsgillena. I närheten ligger också Borgs by, som sedan 1945 ägs av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.
Flygbild över Långasjö kyrka från söder. Den nuvarande kyrkan är uppförd 1789 i sengustaviansk eller nyklassicistisk stil som ersättning för en stenkyrka från 1200-talet på samma plats. Kyrktornet rymmer tre klockor, de äldsta från medeltiden och den yngsta gjuten 1938. Över vapenhuset finns sedan 2011 ett litet museum. Till vänster i bild anas sjön Långasjön.
Biografen Palladium. Fasad mot Larmgatan - Norra Långgatan. I fastigheten har tidigare bl a varit skola. Sedan bion lade ner har det varit butik och restaurang i fastigheten. Bilderna är tagna inom ramen för Kalmar kommuns inventering av Kvarnholmens bebyggelse 1970-1971 och skänkta till länsmuseet.
Bastu i Bastebörd. Längd frånsett knutar 9,10 m, därav på egentliga bastun 5,60 m. Bredd 4,45 m. Gavelhöjd omkring 3,15 m från grunden. Vägghöjd omkring 1,80 m från grund till under takfall. I förskjulet är en smideshärd anlagd för 8-10 år sedan. Bastuns lavar infällda i väggarna, se annat foto. Foto från östra gaveln.
10 maj 1945. Vy över Kalmarsund. En landstigningsbåt syns i fjärran. Ombord är balter i tysk uniform och tyska soldater. De kom från det sista tyska brohuvudet i Kurland. Ungefär 3000 soldater flydde. Ungefär hälften kom till Kalmar. Här internerades de i läger på Kullö innan de fördes över till Eksjö. En del av dem utlämnades sedan, i enlighet med stilleståndsavtalet, till Sovjet.
Hingsten Lobert, inköpt till västra Ölands nya hästavelsförening. I artikeln berättas att Lobert, född 1929, premierats med AB år 1937 och köpts in från godsägare J O Norlander i Åsle, Skaraborgs län för 9800:-. Han ankom tilll Kalmar med tåget 10:10 från Nässjö och for sedan vidare med elvafärjan till Axel Jonsson i Gynge, Resmo socken där han stallades upp.
Nådens Kapell i Färjestaden, översikt från väster. Kapellet uppfördes 1976 för en frikyrka efter ritningar av Rolf Bergh och köptes sedan av Torslunda församling och används nu som distriktskyrka med verksamhet för både barn och äldre. Kapellet består av en liten fyrkantig kyrksal. En mindre gång i vilken sakristian är inrymd leder vidare till en större byggnad som uppfördes 1989.
Utgrävningen i Slottsfjärden (1932-1934) under ledning av Harald Åkerlund. Det organiska materialet som hittades vid utgrävningen hade bevarats väl på grund av den syrefattiga leran. Fynden bestod av ett flertal fartyg samt mindre fynd som keramik, handskar och skor. Fyllmassorna användes sedan för att bygga upp nuvarande Tjärhovet.
Holmgrens konditori. Fastigheten ägdes av först Frans, sedan Sven Holmgren. De bodde i konditorsvåningen på andra våningen. Sven Holmgren med maka bodde kvar i en lägenhet i gårdshuset till Svens död 1979. Änkan Ebba flyttade då tillbaka till en mindre lägenhet som skapats när den mycket stora konditorsvåningen delades i en femma och en trea. Ebba Holmgren bodde kvar till sin död 1990.
Porträtt av landsfiskal Stig Elsrud, Löttorp, som levde mellan 1906-1977. Han var född i Ljusnansberg och studerade vid Karolinska läroverket och avlade landsfiskalsexamen 1933, och innehade sedan tjänst på länsstyrelsen i Örebro. Han kom till Kalmar län och Gamleby 1942, och förordnades till landsfiskal i Åkerbo distrikt 1946. 1952 blev Elsrud kommunalfullmäktiges ordförande. Han var även civilförsvarschef för Åkerbo civilförsvarsområde.
Vykort på Kungsholms fort. Fortet är i många avseenden unikt. det har varit bemannat av svensk trupp i 300 år utan något avbrott och det har varit bemannat under alla krig i Nordeuropa sedan 1680, men aldrig avlossat ett enda skott mot någon fiende. Byggnationen kring Norra Redutten med båthamnen, donjonen och högvakten saknar motsvarighet i Sverige.
"Värmland. Östmark socken. Mulltjärn (Mulolamp). En av de värmländska finnskogarnas mest förmögna och ansedda finngårdar. Bebodd och brukad, sedan flera tiotal år, av ogifta syskon, tre bröder och en syster, alla kända för stor gästfrihet. Inom syskonkretsen talas uteslutande finska. Å höger i fonden framskymta två andra finngårdar: Hattila (högst upp) samt Hakulla."
Herr Wickholm anställd på Gavleverken AB. Mekanisk verkstad med ursprung i Lindahl & Runers Mekaniska Verkstad. 1893 ombildades till Gefle Verkstads AB där även Brynäsvarvet ingår sedan 1896. Ändrade 1910 till Gefle Verkstads & Gjuteri AB. 1924 till namnet AB Gavleverken. Anlade 1938 ett emaljeringsverk. Företaget köptes 1959 av GA Plagan AB.
Simon Blomgren. Mekanisk verkstad med ursprung i Lindahl & Runers Mekaniska Verkstad. 1893 ombildades till Gefle Verkstad AB där även Brynäsvarvet ingår sedan 1896. Ändrade 1910 till Gefle Verkstad & Gjuteri AB. 1924 till namnet Gavleverken AB. Anlade 1938 ett emaljeringsverk. Företaget köptes 1959 av GA Plagan AB.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.