Parti av Motala ström i centrala Norrköping. Närmst till vänster ligger Strömsholmens Restaurant. Längs södra kajen syns bebyggelse inom kvarteret Varvet. Därefter ligger Göta Hotell dagens Grand Hotell vid Oskar Fredriks bros södra brofäste. I fonden sticker Rådhustornet och Hedvigs kyrktorn upp. Vy mot sydväst.
Från 299 kr
Vid Motala ströms förklarat hälsobringande vatten anlades Kneippbadens kuranstalt 1898. Det 50 meter långa moriska palatset ritades av arkitekten Werner Norhun och intog en central plats i anläggningen vid sidan av herr- och dambadhus, hotell och restaurang. När kurbadet lades ned 1918 hade över 200 000 patienter behandlats enligt den tyske läkaren Sebastian Kneipps metod.
Motala ström kröker sig då som nu runt en udde på Råbys ägor invid vattendragets utflödet från Norrbysjön. Före vattenregleringen var här ett fall som sedan urminnes tider nyttjats för kvarnverksamhet, men även för mer industriell såsom oljeslageri som exempel. Från 1892 och ännu vid tiden för bilden var Råby chokladfabrik inrymd i fabriksbyggnaderna som skymtar genom grönskan.
Porträtt av Amalia Pamp, född i Norrköping 1835. Från 1867 gift med Anders Johan Rosberg, som under äktenskapets första tio år innehade tjänsten som komminister i Hogstad, från 1878 kyrkoherde i Fornåsa. Under makarnas tid i Hogstad nedkom Amalia med parets enda barn, sonen Johannes. Efter makens pensionering valde makarna att bosätta sig i Motala.
Göta kanals betydelse för Motala kan knappast överdrivas. De för kanalens tillkomst så nödvändiga industrisatsningar förlades till orten och här kan sägas att industrins vagga i landet ligger. Här en vy över slussen vid inloppet från Vättern. Odaterad bild från 1900-talets första del.
Porträtt av Fredrik Wilhelm Metzén. Född i Linköping avlade han doktorsexamen i Uppsala 1863 och tjäntgjorde från samma år som adjunkt vid läroverket i Norrköping. Efter prästvigning 1866 i tjänst som kyrkoherde och vidare kontraktsprost i Skänninge. Även riksdagsman i Andra kammaren för Vadstena, Skänninge, Söderköping, Motala och Gränna. Från 1867 gift med Elvira Wavrinsky.
Vid Motala ströms fall i Malfors har kraften nyttjats för vattendriven mäld och såg under långliga tider. Här den beskrivna platsen omkring 1925 då ny tid brutit in och elkraft blivit det nydanande energislaget. Kraftverket tjänade Cloettas fabriksanläggning längre upp i backen ur bilden. Till höger Strömbron som under 1930-talet kom att ersättas med ny överfart längre nedströms.
Motiv från Malfors vid mitten av 1920-talet. Från omkring förra sekelskiftet kom områdets karaktär att förändras i grunden. År 1902 etablerade Cloetta verksamhet i nya fabrikslokaler till vänster ur bilden och från 1932 uppfördes Malfors kraftstation med nödvändig reglering av Motala ströms flöde. Dessförinnan hade Malfors stora kvarn tagits ur bruk och rivits ned.
Porträtt av Albert Hydén. Spannmålshandlare i Motala. Gift första gången 1869 med Anna Sofia. Makarnas äktenskap resulterade i fyra söner vilka nedkom mellan åren 1870-1878. Anna Sofia avled dessvärre 1879 vid Modums sanatorium i Norge endast 28 år gammal. Hans andra äktenskap med Anna Hydén varade från 6 februari 1882 till spannmålshandlarens död på dagen två år därefter.
Järnbrofallet nedströms Hästskodammen i Motala ström, Norrköping. I bakgrunden syns Holmens bruks fabriksbyggnader på Kvarnholmen, som byggts om och sedan 1994 är Louis de Geer. På höger sida syns en del av kraftstationen Bergsbron-Havet. Bilden är tagen från Gamlebro. Vy mot söder.
Parti av Motala ström i trakten av Ljung. I tid före vattendragets regleringen i samband med tillkomsten av Malfors kraftstation. I bakgrundens dis skymtar transformatorstationen till Ljungs slott, vilket precist placerar fotografens läge på bron över strömmen. Den enklare byggnaden invid strömfåran visar möjligtvis slottets tröskverk som finns utsatt på äldre kartor.
Porträtt av Ingrid Hallin, född i Fivelstad 1847. Dock uppvuxen i Västra Stenby, Allhelgona och Motala, innan hon 1872 gifte med bergsingenjören, sedermera professor, Johan Wiborgh. Paret var genom makens karriär bosatta i bland andra orterna Arboga och Sala innan de från 1884 var hemmavarande i Stockholm.
Statens Järnvägar, SJ Qr 282 "Merkur". Ångloket Merkur, fotot taget under byggnaden av Statsbanan mellan Krylbo och Frövi. Ångloket byggdes 1872 av det Engelska företaget Hawthorn för leverans till privatbanan Hallsberg-Motala-Mjölby Järnväg (HMMJ), som lok HMMJ 2. Privatbanan övertogs av SJ 1879 och 1889 erhöll loket nytt littera, SJ Qr 282 "Merkur". Loket var i aktiv tjänst till 1899 och skrotades 1915.
Statens Järnvägar, SJ F 602. Ramverkslok med ramplåtarna utanför hjulen samt tre frontrutor. Ett av tre provlok som beställdes 1939 från Asea AB Svenska Järnvägsverkstäderna, ASJ, i Falun, Motala Verkstad och Nydqvist & Holm AB, Nohab. Loken levererades 1942 och numrerades 601-603. I de tre provloken testades bl a olika typer av kraftöverföring och löpaxelkonstruktioner.
Bergslagernas Järnväg, BJ Y3 96. Bilden visar hur axlarna hamnat fel och ett hjul har säkert lossat från sin axel. Loket går ej att köra. Ångloket tillverkades 1921av Motala Verkstad, tillverkningsnummer 669. Vid förstatligandet 1948 fick loket littera Statens Järnvägar, SJ S5 1893. Skrotades 1965.
Personalen frarmför ångloken. Helsingborg - Hässleholms Järnvägar, HHJ lok 10 och 12. HHJ lok 10 "Mörarp", tillverkat 1893 av Motala Verkstad. Efter 1939 märkt som HHJ lok 1. Loket skrotades 1947 i Vislanda. HHJ lok 12, tillverkat 1900 av Nohab. 1939 omnummrerat till HHJ lok 2. Det skrotades 1948.
På bilden ser man personvagnarna Statens Järnvägar, SJ C6b 509, C7 260, C7 78 slopad 1891 och C6b 767 före dettad Hallsberg - Motala - Mjölby Järnväg, HMMJ C 13. Närmast stationshuset står ett tågsätt med loket SJ O 24 "Frey" slopat 1903, G2 11661 som blev I1 1907, ett par C7 till samt en C6b. TT
Del av bangården med lokstall vid Arvika station. Ånglok, Statens Järnvägar, SJ Cd 740, tillverkat 1902 av Nohab. 1925 ombyggt från Cc lok till Cd lok. Skrotad 1936 i Vislanda. Det andra ångloket som kommer ur lokstallet är troligen SJ Kd 732 Harald, tillverkat av Motala Verkstad 1902, skrotat 1967 i Östersund.
VÅHJ XCo 15 byggdes av Motala Verkstad 1935 för Växjö-Åseda-Hultsfreds Järnväg. Övertogs av SJ vid förstatligandet 1941 och fick då littera SJ Xomg3 460, 1944 ändrat till SJ Xog3p 460 och året därpå slutligen till SJ Xo3p 460. Skrotades slutligen 1957.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.