Högsbyn
Från 299 kr
Dubbelporträtt av två män på framkallad hinna fäst på en metallplåt (s k ferrotyp). Männen bär mörk resp. ljus rock, vita skjortor, svarta flugor och plommonstop. Mannen till vänster bär helskägg och mustasch, mannen till höger endast mustasch. På plåtens baksida bild av fotografiautomaten och en kvinna i lång klänning som sitter på en stol utanför och låter sig fotograferas. Till höger text på sex olika språk: "Fotografisk automat Bosco". På ramens baksida texten: "Inom 3 minuter" på fyra olika språk. Pappfodral med text på framsidan: "Minne af Konst- och Industriutställningen i Stockholm 1897. Fotografi-Automaten Boso. Bilden får ej beröras förrän den är torr. Bilden får ej torka i solen". Ferrotyp. Nordiska museet inv.nr 255446
Tryckt text på påklistrat papper på bildens baksida: "Övre raden från v. Häradsh. T Rosenkvist-Herm. Zetterberg-Posse ? -överste Salomon Sundelius - Nyberg. Andra raden: Robert Qvist vid Kampenhof - doktor Rikard Forsblad - adjunkt Björnberg - adjunkt J. A Lundell - Åberg - kamrer Bernhard Berggren - Carl Collander. Tredje raden: Häradsh. Hagelberg - Hedlund - Oscar Ahlner. Nedersta raden: Tullförvalt. Lindskog - Regementsskriv. Carl Möller - (Jacobi?) - Handskriven text: "Klubben" finns inom glas o ram. (U.M.985)
Grupporträtt av 3 personer, föreställer till höger, sittande, brandmästare Gustaf Wilhelm Draminsky, Landskrona och bredvid honom, till vänster, hans hustru Emilia Draminsky (född Hägg), längst bak, stående i mitten, deras fosterdotter, Emilia Fredrika Sophie (18281920). Dagerrotyp / daguerreotyp i ram. Plåten oxiderad, glaset sprucket, ramen i lösa delar. Baksida av mörkblå papp med små fastklistrade papperslappar med påskrift: "Mormor/Morfar/tant Emma". Nordiska museet inv.nr 198609 - Portrait of Gustaf Wilhelm Draminsky, his wife Emilia and their foster daughter Emilia Fredrika Sophie. Oxidized sixth-plate daguerreotype in broken frame.
Utgrävning 1926 av gånggriften vid Tolarp, Snöstorp. Tre män står i gravens närhet med en spade fastsatt i marken framför något som kan vara en vinschanordning. Utgrävare var arkeologen Folke Hansen från Lund till vänster och kyrkoherden/arkeologen Viktor Ewald till höger. De grävde även ut Lugnarohögen i Hasslöv samma år. stenkammargraven från yngre stenåldern. Mellan dem står A Lagergren, kassör i Hallands hembygdsförbund. Troligen är fotot taget av någon tidningsfotograf då spaltbredden anges på fotografiets baksida. (Se även F8955, F8956, F8964)
Flygbild över Apelvikens camping med omgivande odlingslandskap. Campingplats i bildens överkant med tält och husvagnar, samt i mitten restaurang och affär. På sandstranden står bilar parkerade. Havsvy med badande och solande människor på klipporna nere till vänster. Text fotokopians baksida: "FÖRSVARSSTABEN. Granskad och tillåten för försäljning, saluhållning, utdelning och utförsel jämlikt Kungl. Kungörelsen den 31 augusti 1940 (nr 802)." "Detta fotografi, nr 262/1960, får, vid laga påföljd, icke utan särskilt tillstånd reproduceras. AB FLYGTRAFIK DALS LÅNGED".
[Baksida] "Kalmar 13/7 1912. Hjärtligt tack för vänliga kortet, som gladde mig mycket. V g hälsa din Fru och lilla fröken och alla dina släktingar som jag har nöjet känna. - Som jag ännu icke fått något fotografi öfver mitt sommarresidens på Öland så sänder jag härmed en vy af K[almar] slott, hvilket det närmast liknar. Jag lefva där i olympisk ro. Din solbrynte broder R R B"
Handskriven text på fotots baksida: "1917 Wille Pettersson, Kalmar Nytt skandinaviskt rekord i längdhopp 16 juni 1918 i Köpenhamn 7,20 meter. Nytt [rekord] i Malmö 7,26 meter i maj 1919." William (Wille) Pettersson (senare Björneman), 1895-1965. Född i Skarpa Alby. Innehade det svenska rekordet i längdhopp 1918-1927 och tog guld i längdhopp, samt deltog i bronslaget i kort stafett (4x100 meter) vid sommar- OS i Antwerpen 1920. (Källa: Wikipedia).
Väderkvarnen på Klockhögen, förr ägd av Mandahl och kallad "Tulla nätt/lätt". Här har kvarnen förlorat sina vingar och på de öppna ytorna kring den är trädgårdsmöbler utplacerade Kvarnen står ännu kvar, inredd till bostad. Bilden togs för att göras till vykort och färgläggas för hand enligt följande instruktion, som står på fotokopians baksida: "Kvarnen färglägges mörkröd, vit sockel. Möbeln i förgrunden gulbrun. De utstående armarna på kvarnen äro vita. Räcket är grått".
Bo af kungsörn,Aquila chrysaetos à afsats i s,v.-sluttningen af Partnok?, 4 km s.v. om Sarkavare i Jokkmokks sn, Norrb.län. Boet bebodt senast år 1922(boets yttre kant synlig på bilden, midt för den punkt, som nedan på denna bilds baksida märkt med x.) Utsikt över St. Luleälfvens dalgång mot nordväst. (rasmarken nedanför boet var nästan snöfritt, under det landskapet i öfrigt var djupt snöhöljdt!) Foto E. Wibeck den 11 april 1923
Foto av huset vid hörnet Kvarnbygatan-Trädgårdsgatan 1975. Huset kallades för Eneborg och revs någon gång efter 1970. En av hyresgästerna var familjen Bjerendahl. Hugo Bjerendahl drev under många år, Bjerendahls Ur & Optik i Mölndal. I detta hus växte bågskyttelegenderna Göran och Gert Bjerendahl upp. Till vänster bakom huset fanns Mölndals Möbelaffär. Husets entreer fanns dels på motsatta gaveln, och på dess baksida. Fotot är taget från Papyrus port.
Text på kortets baksida: "Lechard Josias Hegardt, f 1816 9/2 på Samneröd (son af Kristian H.f. i U-a 9/4 1775 d. U-a 1863 samt Magdalena Bodell f. 19/7 78 i U-a. Kyrkoh. i Starrkärrs past. 1862. Kontraktprost i Domprosteriets norra kontr. Gborg 1865-1891. Gift 1852 6/7 m. Sofia Maria Bruhn, f. 1824 8/10 i Götbg. Dotter af Biskop Anders Bruhn som var Coll. schol i U-a 1804 samt rektor 1807-1809".
Text på kortets baksida: "Magnus Ullman d. ä. Född 1798 13/2 son af pastor i Onsala mf. samma namn. Till Lund 1814, magister der 1823. Prestvigd 1824. Adjunkt i Christiania f. 1826 adjunkt Gustavi f. 1827. Samma år Katechet. Kyrkoherde i U-a 28/8 1838. Titulärprost jan 1842.Död 21 mars 1842. G. m. Magdalena Hegardt. Barn Magnus, pastori Warberg. Chr.Gid. landtbrukare. Uddo lektor. Carl Anders Göteborg. Tre döttrar".
Text på kortets baksida: "Häradshöfvding Olof Fredrik Ursell, f. 8/10 1818 i Ramlösa, son af v. auditör Matias Ursell o Henriette Weibull. Student i Lund 1835, Hvarest han afl. hofrättsexamen 1840. Häradshövding 1846, kanslist i Göta Hofv. 1855, fiskal 1856. Häradshövding i Inlands Domsaga 1857. Under 16 år stadsfullmäktig i U-a. 1873 utn. till R.N.O. Gift 1855 m. Lydia Ebersein.Son: Carl, vice Häradshövding. Auditör i Boh. reg.Reserv. Död 2/4 1893 i Norrköping .
Text på kortets baksida: "Magister Casper Johan Johnsson, f. 1821 i Hvalinge, pastors son. Magister i Lund och Collega i Uddewalla 1843. Erhöll 16/6 1856 då han 10 år varit anställd vid skolan och senare år såsom rector under dennes sjukdom, en Caffekanna af silver, väg 50 lov. Comminister i Götheborgs Christine och Stadskateket. Död 1860 den 18 juli. Gift med M. B. Natt och Dag. En son, Birger är prest".
Text på kortets baksida: "Prosten Carl Adolf Thudén, f. i U-a 1793 27/7. Köpmanson. Student i Upsala 1812 prestvigd 1816. Barnhuslärare vid Gustafsb. 1816. Pastor i Bro 1830, riksdagsman 1840. Prost 1841. L.W.och N. Gorden. En praktisk och fint bildad man. Deltog i Bohusl. prestlöneregleringskommitén. På slutet blev man invigd. 1876 Brastads kyrka. Död 1877. Gift med Caroline Norman från Wenersborg. Sonen Carl Johan f. 1832 är Lektor i Halmstad".
Text på kortets baksida: "Johan Andersson, f. 14 juni 1852. Bodde i Skärhamn på Tjörn i Bohuslän. Inskriven 14 mars 1872 vid Stockholms sjömanshus som matros. Övergick sedan i engelsk sjöfartstjänst. Flyttade till Södra Strand i Resteröd. Gift med Maria Andersson f. Mattson (1865, dotter till Olof Mattsson i Ryr och hans hustru Annika Andersdotter(avled1881). John Olof Andersson var son till Anders Johan Och Maria f. Mattsson".
Johan Karlsson ("Borrar-Johan") går i pension från sitt arbete som borrare vid Arboga Mekaniska Verkstad. Porträtt av man. Text på fotots baksida, se AKF-14484 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.