Mora - Vänerns Järnväg, MVJ lok 2 med tåg
Från 299 kr
Skara - Kinnekulle Vänerns Järnväg, SKWJ lok 1 med tåg
Mora - Vänerns Järnväg, MVJ G1 1000. AB Svenska Järnvägsverkstäderna, ASJ
Malung station. MVJ lok 7. Mora - Vänerns Järnväg.
Utsikt från Järnvägsparken i Kristinenhamn mot Mora - Vänerns Järnvägsbyrå.
Skara - Kinnekulle - Vänerns Järnväg, SKWJ lok 2 "Wenern".
Statens Järnvägar, SJ K6 1359. Tidigare littera Mora Väners Järnväg, MVJ lok 14, Borås Ulricehamns Järnväg, BUJ lok 4 och SJ MVd 1359. Loket tillverkades 1914 av Nohab, Skrotat 1964 i Borås.
Statens Järnvägar, SJ K6 1359. Tidigare littera Mora – Väners Järnväg, MVJ lok 14, Borås – Ulricehamns Järnväg, BUJ lok 4 och SJ MVd 1359. Loket tillverkades 1914 av Nohab, Skrotat 1964 i Borås.
En man som sitter vid en gånggrift. Gånggriften är en megalitgrav som består av stora stenblock, vilka är ställda så att de bildar en gravkammare och en tvärställd gång som leder in till kammaren. Sett uppifrån bildar kammare och gång ett "T". Gravkammaren omges ofta av en hög, som dock relativt ofta är låg och bara runt 1/3 av kammarens höjd som invändigt ofta är närmare 2 meter eller mer. Gånggrifterna ersatte dösarna och byggdes runt 3350-3200 f.Kr. varefter de användes under några sekler, men fynd har visat att man spontant eller periodvis ofta har använt gravkamrarna under senneolitikum och stenålderns slut vilket är detsamma som hällkistornas tid. Därtill har man sporadiskt gjort begravningar i högen eller i kammaren samt dess gång ända fram till järnåldern. I främst kammaren har man hittat obrända skelettdelar och en del enklare föremål från den primära perioden som sträcker sig till c:a 2900 f.Kr. samt spridda fynd från efterföljande perioder. De största gånggrifterna i Sverige ligger på Falbygden, ett område mellan Vänern och Vättern, runt Falköping. Den största, Ragvalds grav i Karleby socken i Falköpings kommun, har en 17 m lång kammare och en 13 meter lång gång. Många gånggrifter på Falbygden har en kammare som är runt 10 m lång. Den största gånggriften utanför Falbygden finns i Snöstorp i södra Halland och den har en kammarlängd på knappt 7 m. I Karleby finns ett stråk av tretton gånggrifter vilket löper parallellt med radbyn Karleby långa. På Falbygden finns 127 säkra gånggrifter samt 77 osäkra men sannolika gånggrifter, vilket ger summan 204 stycken eller c:a 2/3 av alla gånggrifter i Sverige. De övriga ligger i Halland, Bohuslän, Skåne och på Öland. Eventuellt har det funnits en eller möjligen ett par gånggrifter i Södermanland också. (Hämtat från Wikipedia)
Charta öfver wattu-dragen emellan Philipstad och Wenern.
Tryckt text på kortet: "Flygfoto över Väjern". Noterat på kortet: "20.6.55". "Ensamrätt & A/B Flygtrafik. Dals långed. Frigiven av Försvarsstaben N 1131".
G:a hamnkanalen med Polstjernan liggandes vid kaj. Byggd 1890 vid Göteborgs Mekaniska Verkstad som Polstjernan till Vänerns Seglationsstyrelse, Åmål. Tjänstefartyg för Vänerns seglationsstyrelse 1890-1928.
MVJ-vagn, SVJ-vagn Mora - Vänerns Järnväg Sävsnäs Järnväg Neva station
Mora - Vänerns Järnväg, MVJ:s gamla lokstallar i Kristinehamn under rivning.
Mora - Vänerns Järnväg, MVJ. Bro över Västerdalälven vid Tretjärn på linjen mellan Vansbro och Neva.
Mora Vänerns Järnväg, MVJ lok 5 och MVJ lok 3 med persontåg vid Vansbro station.
Mora - Vänerns Järnväg, MVJ lok 11. Till Statens Järnvägar 1917, nytt littera SJ MVb 1356
Gössäter Järnvägsstations personal porträtt. Skara - Kinnekulle - Vänerns Järnvägar, SKWJ lok 2 "Wenern".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.