Parti av Motala ström i trakten av Ljung. I tid före vattendragets regleringen i samband med tillkomsten av Malfors kraftstation. I bakgrundens dis skymtar transformatorstationen till Ljungs slott, vilket precist placerar fotografens läge på bron över strömmen. Den enklare byggnaden invid strömfåran visar möjligtvis slottets tröskverk som finns utsatt på äldre kartor.
Från 299 kr
Porträtt av Ingrid Hallin, född i Fivelstad 1847. Dock uppvuxen i Västra Stenby, Allhelgona och Motala, innan hon 1872 gifte med bergsingenjören, sedermera professor, Johan Wiborgh. Paret var genom makens karriär bosatta i bland andra orterna Arboga och Sala innan de från 1884 var hemmavarande i Stockholm.
Statens Järnvägar, SJ Qr 282 "Merkur". Ångloket Merkur, fotot taget under byggnaden av Statsbanan mellan Krylbo och Frövi. Ångloket byggdes 1872 av det Engelska företaget Hawthorn för leverans till privatbanan Hallsberg-Motala-Mjölby Järnväg (HMMJ), som lok HMMJ 2. Privatbanan övertogs av SJ 1879 och 1889 erhöll loket nytt littera, SJ Qr 282 "Merkur". Loket var i aktiv tjänst till 1899 och skrotades 1915.
Statens Järnvägar, SJ F 602. Ramverkslok med ramplåtarna utanför hjulen samt tre frontrutor. Ett av tre provlok som beställdes 1939 från Asea AB Svenska Järnvägsverkstäderna, ASJ, i Falun, Motala Verkstad och Nydqvist & Holm AB, Nohab. Loken levererades 1942 och numrerades 601-603. I de tre provloken testades bl a olika typer av kraftöverföring och löpaxelkonstruktioner.
Bergslagernas Järnväg, BJ Y3 96. Bilden visar hur axlarna hamnat fel och ett hjul har säkert lossat från sin axel. Loket går ej att köra. Ångloket tillverkades 1921av Motala Verkstad, tillverkningsnummer 669. Vid förstatligandet 1948 fick loket littera Statens Järnvägar, SJ S5 1893. Skrotades 1965.
Personalen frarmför ångloken. Helsingborg - Hässleholms Järnvägar, HHJ lok 10 och 12. HHJ lok 10 "Mörarp", tillverkat 1893 av Motala Verkstad. Efter 1939 märkt som HHJ lok 1. Loket skrotades 1947 i Vislanda. HHJ lok 12, tillverkat 1900 av Nohab. 1939 omnummrerat till HHJ lok 2. Det skrotades 1948.
På bilden ser man personvagnarna Statens Järnvägar, SJ C6b 509, C7 260, C7 78 slopad 1891 och C6b 767 före dettad Hallsberg - Motala - Mjölby Järnväg, HMMJ C 13. Närmast stationshuset står ett tågsätt med loket SJ O 24 "Frey" slopat 1903, G2 11661 som blev I1 1907, ett par C7 till samt en C6b. TT
Del av bangården med lokstall vid Arvika station. Ånglok, Statens Järnvägar, SJ Cd 740, tillverkat 1902 av Nohab. 1925 ombyggt från Cc lok till Cd lok. Skrotad 1936 i Vislanda. Det andra ångloket som kommer ur lokstallet är troligen SJ Kd 732 Harald, tillverkat av Motala Verkstad 1902, skrotat 1967 i Östersund.
VÅHJ XCo 15 byggdes av Motala Verkstad 1935 för Växjö-Åseda-Hultsfreds Järnväg. Övertogs av SJ vid förstatligandet 1941 och fick då littera SJ Xomg3 460, 1944 ändrat till SJ Xog3p 460 och året därpå slutligen till SJ Xo3p 460. Skrotades slutligen 1957.
Statens Järnvägar, SJ Y 299 "Wärtan" byggdes av Motala Verkstad 1881 och övertogs av SJ året därpå och användes inom lokaltrafiken i Stockholm. På bilden står "Wärtan" på en vändskiva vid Värtans station. Stationen uppfördes 1882 och var ändstation på Värtabanan. Den lades ned 1913 i samband med att persontrafiken på Värtabanan upphörde.
YEJ lok 10. Leveransfoto. Fick namnet Sven Trädgårdh. Loket tillverkades av Motala Verkstad och hade högsta hastighet 90 km i timme. Såldes 1941 till Statens Järnvägar och fick littera SJ Å2 1628. Loket omlittererades igen 1947 till SJ W3 1628. Skrotades 1953.
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 18, tillverkat av Motala Verkstad 1920 för spårvidd 891mm. Det kallades "Sveriges vackraste smalspårsånglok". Loket köptes 1950 av Statens Järnvägar, SJ och blev märkt som SJ N4p 3160. Sedan 1963 bevaras det som museilok på Östergötlands Järnvägsmuseum i Linköping.
Statens Järnvägar, SJ F 603, leveransfoto. Ramverkslok med ramplåtarna utanför hjulen samt tre frontrutor. Ett av tre provlok som beställdes 1939 från Asea AB Svenska Järnvägsverkstäderna, ASJ, i Falun, Motala Verkstad och Nydqvist och Holm AB, Nohab. Loken levererades 1942 och numrerades 601-603. I de tre provloken testades bl a olika typer av kraftöverföring och löpaxelkonstruktioner.
Statens Järnvägar, SJ N4p 3160. Ångloket är före detta Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 18, tillverkat av Motala Verkstad 1920 för spårvidd 891mm. Det Kallades "Sveriges vackraste smalspårsånglok". 1963 blev museilok på Östergötlands Järnvägsmuseum i Linköping. På bilden är loket avställt för tjänst vid Norrköping Ö.
Stationen öppnad för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. Tåg med långlok, SWB F 39. Loket tillverkades 1899 av Motala Verkstad, tillverkningsnummer 199. Skrotades 1936.
Statens Järnvägar, SJ N5 1784 och E-lok med persontåg på Nässjö järnvägsstation. Det främre ångloket byggdes 1929 av Motala Verkstad för Nässjö-Oskarshamns Järnväg och hette då NOJ 31. Förstatligades 1946 och fick då littera SJ N5 1784. Skrotades slutligen 1971.
Kalvuddens sommarkollo år 1959. Ledare för sommaren är folkskollärare Lars Sondell från Motala. Barngrupp. Sommarkollo. Läger. Sommarlov. Barn. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Interiören av VÅHJ XCo 15, som byggdes av Motala Verkstad 1935 för Växjö-Åseda-Hultsfreds Järnväg. Övertogs av SJ vid förstatligandet 1941 och fick då littera SJ Xomg3 460, 1944 ändrat till SJ Xog3p 460 och året därpå slutligen till SJ Xo3p 460. Skrotades slutligen 1957.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.