"Djupadal (nr 27)" (senare kv. Loke), Växjö, ca 1920-1925. Fastigheten låg på Södra Järnvägsgatan, som en förgård vid inkörsporten till "Växjö Gjuteri och Mekaniska Verkstad". Hyresgästerna har samlats utanför huset för fotografen.
Från 299 kr
SÖJ lok 1 Södra Ölands Järnväg Tillverkad 1909 , 1928 ÖJ 1, 1947 SJ S11p 3054, slopad 1954 ÖJ , Ölands Järnväg ÖJ 1. Tillverkat på Helsingborgs Mekaniska Verkstad 1909. Fd SÖJ 1, SJ 3054
Sidospår på linjen mellan Enköping och Enköpings hamn, c:a km 1,6 från Enköping. Detta ledde till mjölkcentralen, syns till vänster, och fram till 1946 även vidare till Enköpings mekaniska verkstad.
Vagnarna, 2 st för hästdrift tillverkade 1911 av Petersens Mekaniska verkstad i Trelleborg. På vagnen stins Anderberg och fröken Holmgren sedemera fru Persson gift med lokförare Persson i Falsterbo.
Vaggerydsbanans stickspår till vänster. När banan drogs fram utmed Munksjöns västra sida i början på 1890-talet bildades "katthavet" eller "dammen" till höger. Byggnaderna som hyste Lindskogs möbelfabrik (Lilla Limugnen) byggdes för Norlings tapetfabrik på 1850-talet. Intill ligger Jönköpings Mekaniska verkstad.
Utsikt från Stadsparken över Jönköping tagen från sydväst. Ur detta perspektiv kan man se flera av den tidens större industriella anläggningar i Jönköping. Västra tändsticksfabriken, Jönköpings motorfabrik, Junebro tändsticksaskfabrik, Jönköpings mekaniska verkstad och till höger i bild Munksjö bruk.
Fotografi av Köpings mekaniska verkstad 1864. Utsikt över Köpings södra del från berget där epidemisjukhuset låg. Fotograf: CJ. Hansen. Bilden är en reproduktion av E Sörman efter CJ Hansens foto. Fotokopia finns.
Ångmaskin utförd 1917 för bogserbåtarna "Kolbjörn" och "Frans Mikael" senare för "Themis", "Norrtälje" och "Indus". Tillverkad vid Bergsunds Mekaniska Verkstad i Stockholm. Ångtryck 13atö. Högsta ind. hkr vid provtur 667.
Vy av Motala Ström vid Motala Mekaniska verkstad. Byggnad tillhörande doktorns bostad, badhuset med byggnad tillhörande Herman A. Nyléns bostad 1877 och 1878. Huset i fonden, den så kallade Vilkengsborg och huset till vänster Ingenjör Otto Nyströms villa.
Torvströpress från Lyckeby Gjuteri och Mekaniska verkstad. Fotad strax efter eldsvådan 1895. Till höger synes en del av resterna efter den gamla, 1859 uppförda verkstadsbyggnaden. Till vänster Ingenjör Ernst Nystrand.
Världens första stora tankfartyg och dieselfartyg, tillverkad vid Munktells mekaniska verkstad. Bilden ingår i två stora fotoalbum efter direktör Karl Wilhelm Hagelin som arbetade länge vid Nobels oljeanläggningar i Baku.
Den första torvmaskinen av S. H. Samuelssons konstruktion 1867. Denne var bruksförvaltare vid Förskefors Bruk i Värmland och torde vara uppfinnare av rörtorven. Maskinens järnarbete utfördes bid Sunnemo mekaniska verkstad, träarbetet vid Förskefors Bruk.
Chaufför P J Green vid en X307 förlängd 1937 Dodge D-5 Touring Sedan med gengasaggregat på Teaterplan vid Staketgatan i Gävle. I bakgrunden Norra Rådmansgatan 20. I bakgrunden Sjöströms mekaniska verkstad.
En av de första lastbilarna som (1905) byggdes av Söderbloms Gjuteri & Mekaniska Verkstad i Eskilstuna, en oljevagn för Svensk-Engelska Mineralolje AB i Stockholm, Här fotograferad framför Nationalmuseum i Stockholm.
En av bostadslängorna för tjänstemän vid Gustavsviks Örlogsdepå. Denna bild visar den långa raden i Gustavsvik. I folkmun benämndes denna byggnad "Pennan och Bläckhornet". Där bodde folk som arbetade vid örlogsdepån och skeppsdockan som drevs av Mohögs mekaniska verkstad.
Den långa raden i Gustavsvik. I folkmun benämndes denna byggnad "Pennan och Bläckhornet". Där bodde folk som arbetade vid Gustavsviks Örlogsdepå och skeppsdockan som drevs av Mohögs mekaniska verkstad. En av landets första radhusrader.
Den långa raden i Gustavsvik, en av landets första radhusrader. I folkmun benämndes denna byggnad "Pennan och Bläckhornet". Där bodde folk som arbetade vid Gustavsviks Örlogsdepå och skeppsdockan som drevs av Mohögs mekaniska verkstad.
Sjöhistoriska museets permanenta utställning fotograferad 1987. Del av utställningen som presentera Eriksbergs mekaniska verkstad, Göta verken och Uddevallavarvet samt en graf om Bruttotonnage av fartyg byggda på svenska privatvarv 1815-1959.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.