Vy mot Krokeks gård 1924. Fram till år 1914 fungerade gården som gästgivargård och skjutsstation, den största anläggningen i Östergötland. Längan till vänster, som benämns Långa längan, är den äldsta resten av gästgiveriet. Byggnaden uppfördes 1747 och inrymde bland annat krogrörelse.
Från 299 kr
Stolplyckegatan 23 och 25 i Linköping är representativa exempel på den kåkbebyggelse som från det sena 1800-talet växte fram i utkanterna av Sveriges större städer. Vid tiden för bilden har husen i stadsdelen Stolplyckan sedan länge tjänat ut men först nu inleder staden sanering av området för att bereda plats för helt ny bostadsbebyggelse.
Den praktfulla huvudbyggnaden på rusthållet Brunneby uppfördes i mitten av 1700-talet. Byggherre var Gustaf Adolf Macklier som kort före uppförandet förvärvat gården. Fram till år 1880 växlade godsets ägare och bland dessa kan medlemmar ur släkterna von Siegroth och Tigerclou nämnas. Sagt årtal inköptes gården av Gustaf Andersson och var vid tiden för bilden ännu ägare.
Den 16 juni 1898 öppnades det nationella lantbruksmötet som för året hölls i Linköping. På den så kallade Kreatursvallen hade staden genom mycket bestyr åstadkommit ett imponerande utställningsområde. Den inte helt väl bevarade bilden ger oss ändå en god uppfattning av händelsen, där man i stunden nått fram till hästpremieringen.
Vy mot Ågatan 57 (Huitfeltska gården) i Linköping. Uppkallad efter läkaren Åke Huitfeldt som från 1860 var ägare till gården. Hans dotter Eva Lovisa bodde kvar till sin död 1929. Därefter köptes gården av Folkets Husföreningen, som använde lokalerna fram till slutet av 1940-talet. Gårdens byggnader plockades ned 1949 och kom att bli den första att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping.
År 1926 påbörjades en arkeologika undersökning av området omedelbart väster om klosterkyrkan i Vadstena. Lämningarna lyfte fram delar av platsens forna munkkloster och som synes rönte undersökningen stort intresse. Här en större grupp samlad för att upplysas om de resultatet som nåtts till sommaren 1928.
Fotografi av Vist kyrkas inre som vad känt endast finns bevarad som reproduktion. Lyckligtvis finns andra interiörer av fotografen bevarade. Oavsett ger bilden en relativt tydlig föreställning om hur kyrkan var inredd vid förra sekelskiftet, likväl som längre fram till en förödande eldsvåda lade kyrkan i ruin 1961.
Porträtt av fröken Sofia Wilhelmina Mina Sandberg. Född 1846 i Linköping som dotter till auktionsvaktmästare Per Gustaf Sandberg och Anna Helena Wigholm. Förblev ogift och levde med sin mor fram till sin död i sviterna av tuberkulos den 6 november 1887.
Reproducerat porträtt av Amalia Friedleiffer. Född i Linköping 1830 som dotter till sadelmakaren Nils Friedleiffer och hustrun Maria Christina Knotström. Från 1850 gift med snikerifabrikören Carl Anders Andersson. Fram till hennes död i lungsot 1864 var makarna bosatta i födelsestadens Sankt Kors kvarter nr 58.
Porträtt av makarna Peter Johansson Bergh och Hulda Chatarina Lindgren. Han var bördig från Söraby i Kronobergs län, hon från Västervik. Maken etablerade sig redan 1868 som fotograf i Linköping och kom att driva sin verksamhet med stor framgång fram till sin död 1898.
Kumla gästgivargård i Gistad hade fram till rörelsens nedläggelse i början av 1900-talet tjänat resande sedan mitten av 1600-talet. Till en början som en enklare krog på sätesgården Uggletorps ägor. Med tiden utökad och formell del i landets skjutsväsen. En period inrymde gården även Åkerbo härads tingställe. Bildens hus uppfördes omkring 1870. År 2007 eldhärjades huvudbyggnaden och kort därefter revs flygelhusen.
Rådhuset i Söderköping 1963. Byggnaden uppfördes under åren 1773-1777 och ersatte en tidigare rådhusbyggnad med samma mått i grunden. Rådhuset användes för sitt ändamål fram till 1947, då Söderköping upphörde att vara en självständig rättslig enhet. Byggnaden användes senare som polisstation och vidare till kommunal administration.
Exempel på ursprunglig bebyggelse i bostadsområdet Åbylund i Linköping. Stadsdelen hade från det sena 1800-talet vuxit fram under relativt oreglerade former. En omfattande sanering kom till stånd under 1950-talet och fortsatte in i påföljande decennium. Den tidiga bebyggelsen utmed den senare igenlagda Åbylundsgränd höll emot längst. Ett av husen var bildens Åbylundsgränd 9 som dock revs kort efter fototillfället 1967.
Interiör från Östergötlands museum 1916. Vid tiden och fram till 1922 drev museet sin verksamhet från Hushållningssällskapets hus vid Stora torget i Linköping. Här hade man från 1913 hyrt lokaler i husets tredje våning, och i tre rum mot torget förevisade man omkring 200 målningar vid sidan av kulturhistoriska föremål av blandad karaktär.
Ruinen efter en gamla kyrkan i Å, dokumenterad 1930. Byggnaden upphörde att fungera som församlingens ordinarie kyrkorum när den nya kyrkan stod klar 1849. Som annars brukligt revs inte den äldre upplagan, den stod i själva verket orörd fram till en förstörande brand våren 1878. Först då blev den ruin och över tid stadd i alltmer framskridet förfall. År 1970 genomfördes en genomgripande räddningsinsats.
Vy mot Sankt Larskyrkan i Linköping. I historisk tid fungerade den som sockenkyrka för den så kallade landsförsamlingen Sankt Lars, som fram till 1911 utgjorde ett omland men skild från Linköpings stad. Nämnda år inkorporerades landsförsamlingen i staden, vilket fick till följd att Linköping till ytan och befolkning ökade mångfalt.
Familjen Johansson har samlats utanför hemmet Flicksten under Thorönsborg i Sankt Anna. Stående från vänster ses de äldre syskonen; Arvida, Arvid och Märta. I mitten ses från vänster; Sven August, far till Selma som sitter bredvid och därefter fadern och kyrkovärden Verner. Längst fram sitter de yngsta bröderna Olle med kattunge i famnen och Tore intill familjens hund.
Vid Trädgårdstorgets nordöstra del låg fram till slutet av 1930-talet den så kallade Mörnerska gården, efter den från 1902 nye ägaren även kallad Wentzellska. Bilden är emellertid tagen från Sankt Larsgatan och visar husets gårdssida. I samband med rivningen flyttades upplysningsvis den bastanta trappan till Svenneby herrgård.
Den herrgårdsliknande Bryggerigården vid Pukebacksgatan i Skänninge uppfördes troligen i början av 1800-talet. Till den pampiga anläggningen hörde två flyglar, sannolikt av äldre datum. På platsen har som namnet anger bryggts öl och fram till 1860-talet även bränts brännvin. Byggnaderna revs under 1960-talet.
Exponering ur Linköpingsfotografen Didrik von Essens samling där tiden dessvärre påverkat resultatet i negativ riktning. Särskilt olyckligt då den var avsedd att tydligt spegla ett viktigt skede vid ett av Sveriges mer välkända företag. På krönet stod i ögonblicket Cloettas nya fabrik i det närmaste klar. Produktionen kom igång 1902 och ur företagets behov växte orten Ljungsbro fram. Resten är historia.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.