Byggnad invid vattendrag som tolkas visa bostadshus till Sjöbacka ångsåg. Själva sågverksanläggningen låg till vänster utom bilden och hade etablerats år 1897. Bostadshuset disponerades rimligtvis av sågens förvaltare, möjligtvis med rum för delar av den övriga arbetsstyrkan. Sannolikt är huset detsamma som genom en annons införd i ÖC 1903 låter oss veta att det utlystes till försäljning för bortforsling. Någonstans i trakten står det månne kvar och ruvar på sin tidiga historia. Uppskattad fototid omkring år 1900.
Från 299 kr
Valla gård omkring förra sekelskiftet. Vid tiden ägdes gården av Linköpings stora välgörare inom främst kulturen, kapten Henric Westman. Här interiör från biblioteket med blick mot ytterligare rum. Mot väggen ses del av verket "Hägringen" som Westmans morbror Gotthard Werner färdigställt i Rom 1895. Verket skänktes senare till Östergötlands museum.
Gamla disponentbostaden till Svenska Chokladfabriks AB (sedermera Cloetta) i Ljungsbro. Uppförd 1902 fördelad på nio rum och kök. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1975.
Mangårdsbyggnaden till Blockhusgården i Bjälbo.
Lilla Grimskumla i Bjälbo. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1951.
Badstugränd i Söderköping med stråkets nummer 4 till höger. 1951.
Dokumentation av bebyggelsen vid Helgonagatan 3 i Skänninge.
Mangårdsbyggnaden på Dömestad norrgård i Västerlösa. Vid tiden för bilden ägdes och drevs gården av makarna Ture Vilhelm och Ylva Karin Henriksson. Vy från väster.
In på gården till Hunnebergsgatan 9 i Linköping. Vy från sydväst 1929.
Vy över Hindö i Sankt Annas skärgård. Vid tiden för bilden arrenderades gården på ön av före detta sjökapten Karl Ferdinand Björklund.
Disponentbostaden till Svenska Chokladfabriks AB (sedermera Cloetta) i Ljungsbro. Uppförd 1934 fördelad på sju rum och kök. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1975.
Där Nya Tanneforsvägen tidigare övergick i Åtvidabergsvägen låg denna sammanbyggda länga med gatunummer 77. Som Nya Tanneforsvägens sista bostadshus vid ledens östra ände kom det att stå i vägen för områdets exploatering och revs sannolikt kort efter bildens tillkomst 1949.
In på gården i vad som i Linköping var ett av Tannefors kvarter. Fotoåret 1926 hade en ny fastighetsindelning börjat införas i staden och just Tannefors kvarter erhöll kvadrater med namn på begynnelsebokstaven D. Området väster om Trädgårdstorget namngavs Delfinen och där hittar vi förklaringen till namngivningen av Definpalatset som sedan 1927 pryder torgets sida. På samma plats stod fotografen för att dokumentera tiden före husets tillkomst.
Sammanbyggd stuga på gården Kushult söder om Ödeshög. Ursprungligen uppförd vid mitten av 1700-talet men ombyggd i senare tid.
Lindbladsgården, tonsättaren Adolf Fredrik Lindblads barndomshem i Skänninge. Fasad mot Vadstenagatan. Dokumentation av Östergötlands museum 1936.
Specerihandlaren Axel Edvard Rehn lät på 1920-talet uppföra denna väl tilltagna villa vid Drottninggatan 4 i Linköping. Här dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning.
Hällgatan 12 A i Linköping. Det oanseliga torpet kom att ge namn till stadsdelen Vimanshäll. När området styckades i tomter för villabebyggelse 1922 behövdes ett samlande begrepp för trakten. Av flertalet lanserade förslag valdes det på platsen befintliga Wimanstorp/Wimanstorpet som inspiration till områdesnamn. Torpets namn hade för egen del sannolikt sin grund i soldaten Johan Wiman (död 1779). Namnet
Det anspråkslösa torpet Sveden bar en ålderdomlig prägel redan när fotografen Thorin passerade stugan sommaren 1920. Den väderbitna timmerstommen hade nödtvunget brädfodrats men inte kostats på någon färg. En farstukvist hade kommit till och gårdsplanen grusats, likväl som boende låtit växlighet ta plats endast till trevnad. Det nämnda hade i torpets tidigare tid ansetts gränsa mot tillgjordhet men nu hade nya seder fått fäste även i den enklaste miljö. Något kunde bero på hemmets upplåtelseform. Sveden var, åtminstone en tid, så kallat förpantningstorp med en säkrare besittningsrätt för de boende och rätt att få ersättning för gjorda förbättringar vid eventuell återinlösen. Störst betydelse låg ändå i vem som disponerade platsen. I Svedens fall var det torparen Alfred Karlsson Öster och som vi rimligtvis ser stå lutad mot trädgårdsbordet under vårdträdet.
Av torpet Sjöbo återstår sedan länge endast fotografier. Ett av otaliga hemman i vårt land som inte bar de värden som moderna tider kom att kräva. Med ett vackert läge intill Tidersrumssjön fungerade Sjöbo som torp under gården Sevedstorp från åtminstone det sena 1700-talet. När 1900-talet bröt in upplöstes organisationen med torpare och Sjöbo gav istället husrum för lantarbetare och var bebott i varje fall till 1930. När Östergötlands museum 1959 ombesörjde en dokumentation var det forna torpet som synes stadd i förfall.
Den äldre mangården vid hemmanet Segerbo i Rönö. Dokumenterad av Östergötlands museum 1945. Vid tiden för bilden ägdes gården av hemmansägare Anders Gustaf Johansson och dennes maka Anna Johansdotter. Vidare kom byggnaden att förvärvas av Rönö hembygdsförening.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.