Forsbergs hus, även kallat "Rallarslottet", vid Herrhagsparken. Enligt uppgift kommer namnet ifrån att fru Forsberg som ägde huset var gift med en ägare till skog och sågverk som sålde slipers till järnvägsbyggen därav idén att inreda huset med små ettor och kök längs långa korridorer för arbetare på järnvägen. In mot gården fanns större lägenheter. Där bodde tex fotograf Raschta som hade fotoaffär i gjuteribacken. Bilden togs ca 1905.
Från 299 kr
Lidhult har medeltida anor och på 1300-talet fanns här en träkyrka med ett krucifix, en unik mässhake och en S:t Olofsskulptur. När Halmstad-Bolmens järnväg invigdes 1889 blev det en början till Lidhult som stationssamhälle. Då tillkom marknader, affärer och mindre industrier. Industrisamhället kom till när LMV, nu under namnet Cargotec, 1949 startade sin tillverkning av truckar. På 1940-talet byggdes även ett sågverk. Bröderna Jonssons Träindustri utvecklades efter hand till nuvarande Lidhults kök. Järnvägen lades ner 1966.
Odensjö är kyrkby i Odensjö socken i Ljungby kommun. Odensjö ligger vid västra stranden av sjön Bolmen och är en gammal bosättningsort från förkristen tid, som man kan se av både ortens namn och flera fornlämningar i trakten. Byn bestod på 1950-talet av 7-8 jordbruk, prästgård, skola, ålderdomshem, affärer, post- och telegrafstation samt några andra hus och ett litet sågverk. På 1960-talet försvann alla funktioner utom en affär.
Vivstavarv. Industrimiljö, välbevarat och homogent träindustrisamhälle från 1800 talet som startade med ett skeppsvarv anlagt 1797. Till samhället hör herrgård med park från 1818 och arbetarbostäder anlagda i axialt mönster. På Bölesholmarna uppfördes under 1800 och 1900 talen sågverk, massafabrik och pappersbruk. Spruthuset med damm är kvar från den äldre industriepoken. Förutom den äldsta bruksmiljön kring herrgården och Bruksgatan hör till samhället 1900-tals arbetar- och tjänstemannabostäder vid landsvägen i anslutning till komplementsamhället Vivsta.
Anna Kristina Bengtsson ligger på sin dödsbädd 1908-04-12. Född Eriksdotter 1833 i Västra Frölunda - död 1908 i 36 kv. Lundby, Sommarnäs på Hisingen. Gift med Fabrikör Erik Bengtsson (född 1832 i Lilla Vommedal, död 1904 i 36 kv. Lundby, Sommarnäs på Hisingen). Erik Bengtsson var ägare till ett sågverk i Lundby "Lera" på Hisingen. Parets son Johannes var gift med Ida Eriksson och de var bosatta i "Villa Högbo" på Gamla Riksvägen 81. Relaterade motiv: A1865 samt A1867.
Fabrikör Erik Bengtsson (född 1832 i Lilla Vommedal, död 1904 i 36 kv. Lundby, Sommarnäs på Hisingen), ligger på sin dödsbädd. Till vänster sitter en sjuksköterska och till höger sitter den sörjande hustrun Anna Christina Eriksdotter (1833 född i Västra Frölund - 1908). Bakre raden från vänster: 1. Okänd, 2. Okänd, 3. sonen Johannes Bengtsson (1873 - 1942) som tröstar modern. 4. Okänd. 5. dottern Maria Berta Persson. Erik Bengtsson var ägare till ett sågverk i Lundby på Hisingen. Relaterat motiv: A1867.
Forsbergs hus, även kallat "Rallarslottet", vid Herrhagsparken. Enligt uppgift kommer namnet ifrån att fru Forsberg som ägde huset var gift med en ägare till skog och sågverk som sålde slipers till järnvägsbyggen – därav idén att inreda huset med små ettor och kök längs långa korridorer för arbetare på järnvägen. In mot gården fanns större lägenheter. Där bodde tex fotograf Raschta som hade fotoaffär i gjuteribacken. Bilden togs ca 1905.
Hyltebruks pappersbruk vid Nissan, ett av världens största tidningspappersbruk. Innan bruket anlades bestod platsen av sank skog vid Nissan med några små sågverk, en kvarn och några torp. Det var Anders Olsson, disponent på Rydöbruk ungefär en mil nedströms, som tillsammans med Johan Larsson (son till Lars Nilsson som ägde marken), som grundade Hyltebruk AB i december 1907. Anders hade ingenjörskunskaperna och Johan hade pengarna och 1908 påbörjades arbetet med att bygga upp bruket som blev navet för den bruksort som sedan växte fram här. Bruket har sedan ägts av bl a AB Papyrus och Stora Enso, som nu (2023) säljer det vidare till Sweden Timber.
Brevkort, "Brännö d....vid Torup ö. om Halmstad. Väfveriaktiebolag." Brännögård ligger ca fem kilometer norr om Torup, där kraft från Kilans (biflöde till Nissan) vattenfall började tas i anspråk redan på 1700-talet för kvarndrift. År 1901 grundades Brännö Väveri AB och ett bomullsväveri ersatte då kvarnen samt ett sågverk med spånhyvel från 1800-talet. Fabriken hade 248 vävstolar och ända upp till 150 personer var anställda. Bostäder byggdes, så kallade kaserner. 1935 lades väveriet ner och i slutet av 1930-talet övertogs lokalerna av AB Isacsons Wellemballage i Göteborg som blev bestående på orten.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig period ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men fram till 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig period ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, den 4:e i Sverige, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev nu huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då J.L. Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.