Första stationshuset togs i bruk 1876. Nytt stationshus byggdes 1900. Samma år byggdes bangården ut till sju spår .På smalspårstiden fanns inget egentligt stationhus, utan ett 1850 uppfört hamnkontor tjänstgjorde även som stationshus fram till breddningen 1875/76. Kombinerad station/poststation sedan 1865. Nytt stationshus uppfört av SWB 1875/76.
Från 299 kr
Gävle norra station, riven år 1908 Längst till vänster hotell Fenix Stationshuset, mittpartiet i bottenvåning till väster biträdes överliggningsrum en trappa upp stinsbostad Vänstra flygeln på bottenvåning fördsexpedition en trappa upp maskiningenjörexpedition Högra flygeln sedan många år omöjlig att använda som bostad
Två stycken mjölktunnor intill spåren, på linjen Tranås - Nässjö. Passerande snälltåg draget av Statens Järnvägar, SJ F (ånglok). Efter loket ett par stålvagnar där det kan vara en tysk Pw4ü. Personvagnarna sedan är en Bo5 (en av 2677-79) och en Bo4 där Bo4:an har mittkupéerna för 1 klass då det ser ut som en vändbar skylt för klassbeteckningen. TT
Spånga station. Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnväg, SWB. Stationen invigdes 15/12 1876. 1908 byggdes ett nytt stationshus som revs 1975 och ersattes med en plåtbyggnad. 2004 byggdes ett nytt stationshus. Sedan 1969 är Spånga bara en pendelstågsstation. SWB Y3 75 eller SWB Y3 79.
Stationen uppfördes 1895. 1935 ombyggdes stationshuset, varvid den gamla I klass matsalen omändrades till väntsal och expedition. Första åren hade stationen ingen biljettförsäljnging, utan var endast uppehållsstation för genomresande, som när tåget gjorde en avstickare till Mariefred här intog måltid eller dyl. Stationen disponeras sedan 1995 av museibanan ÖSlJ . Stationen hette under senare år, 1990-talet, LÄGGESTA-MARIEFRED.
Bangården : 1893 utvidgades bangården ånyo norrut och 1917 utbyggdes den ytterligare, då en särskild omlastningsbangård anlades. År 1948 byggdes ytterligare tvenne bredspåriga och ett smalspårigt utdragsspår för rangering och uppställning av vagnar. Stationen har nattväntrum och mekaniskt ställverk med fullständig förregling, färdigbyggt 1923, utökat 1946 sedan dubbelspåret Sk - F iordningsställts
Översvämning (vårflod). Stins Österholm tjänstgjorde som vikarie för stins Hårleman större delen av 1899 "då han först stakade en väg på Finnmarken" och sedan "utförde stakning och kostnadsberäkning för tilltänkt förlängning av MVJ, Mora - Vänerns Järnväg, från Älvdalen till Östavall". I december inflyttning i nya, nuvarande, stationshuset. Under byggnadstiden provisorisk expedition i hotellets matsal. (enligt stins Österholm)
Hallen, Hovedbangården Hovedbanegården är Köpenhamns centralstation som byggdes 1911. Hovedbanegården är navet i det danska järnvägsnätet för fjärrtåg och en av Köpenhamns mest använda stationer. Hovedbanegården öppnade 1911 och ersatte Köpenhamns gamla centralstation som funnits sedan 1864 och var belägen där Paladsteateret ligger idag. Byggnaden ritades av arkitekten Henrich Wench, som också ritade Østerport station. Boulevardbanen
Tåghem. Vagnarna Statens Järnvägar, SJ F1 25467 skidvagn, F7 25550 eller 25552 dusch och torkvagn, Co16 och troligen två till, C4a 1615 eller 1616 sällskapsvagn, Co7 1272 eller 1274 sällskapsvagn, Co7 1273 eller 1275 matsalsvagn. Sedan ser man inte mer men där bör ingå köksvagn, kyl o förrådsvagn och personalvagn. TT
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 18, tillverkat av Motala Verkstad 1920 för spårvidd 891mm. Det kallades "Sveriges vackraste smalspårsånglok". Loket köptes 1950 av Statens Järnvägar, SJ och blev märkt som SJ N4p 3160. Sedan 1963 bevaras det som museilok på Östergötlands Järnvägsmuseum i Linköping.
Övre bilden: Till vänster står stationshuset från 1898, till höger syns det ursprungliga stationshuset från 1889. Reklam: Kanolds Choklader, Helsingborgs Galoscher, Göteborgs Kex, Axa, Arboga Margarin. Nedre bilden: Längst till vänster står godsmagasinet, följt av 1898 års stationshus och sedan det ursprungliga stationshuset från 1889. Till höger syns ett antal godsvagnar på spåren.
Hälsingborg färjestation. Postvagnen på bilden, SJ Do 1143, byggdes om från Co 1901. Året efter littrerades vagnen DFo2 och den fick tillsammans med systervagnarna 1108 - 1111 bälg i ena änden 1910. I samband med detta littrerades alla vagnarna om till rena postvagnar litt Do1. De gick sedan i trafik på västkustbanan fram till 1938 då de slopades.
Vagnslastutbyte mellan två spårvidder 1067 till 1435. VTJ lok nummer 63 har just kommit till överföringsrampen med en överföringsvagn lastad med en torvlastad normalspårig O-vagn. CWJ lok nummer 1 är på väg att backa emot den torvlastade vagnen för att sedan dra den över på normalspåret för vidare transport. Förstatligandet av WAJ och CWJ.
Västra frontens mittparti sedan vallgraven utgrävts. Hemliga värnets murverk konserverats och har med dess vindbrygga rekonstruerats. Vattnet är ännu inte insläppt i vallgraven. Foto: H.Å. 1934. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Brudkort, visande friherre Ludvig Bernhard Rappe (1847-1906) och makan Anna Eva Jaquette Tersmeden (1863-1951) vid vigseln i Örebro 1883. Makarna bosatte sig på Christinelund där de fick sex barn varav fem levde till vuxen ålder, Sedan maken dött 1906 skötte friherrinnan godset i många år. Hon avled dock i Varberg sonen där Adolf Hilding (1895-1954) var stadsläkare.
Stora torget. Då Linné under sin Västgötaresa även besökte Falköping i Juni 1746, ansåg han torget vara stort i förhållande till stadens storlek. Han mätte därför upp det och fann, att det mätte 140 steg i längd och 66 i bredd och skrev sedan, att det var "i proportion med staden större än något annat torg i Sverige".
Villa Fridhem. Foto från söder (Danska vägen) antagligen från omkring 1910. Var tidigare en gård med stort lantbruk. Detta är frånsålt och byggnaden ingick sedan i sjukhusområdet med bostad för överläkare vid sjukhuset. Ägare vid sekelskiftet var handl. Johansson och Plith, varvid Karl Plith hade nedre våningen och Johansson den övre. Nu borta.
Ballerstenen, på den plats vid sköljhuset på Ranten som de hade i många år efter sedan den ditflyttats från platsen för järnvägs- spåret där intill som var dess ursprungliga plats. Vid byggandet av järnvägslinjen Göteborg-Falköping vräktes den ner till den plats som fotografiet visar. Sedermera flyttad till Plantis.
Aspelund. Personer från vänster: Maria Johansson, född 1891, senare gift Pettersson. Josef Johansson. Anton Johansson, född 1894, ägde sedan Aspelund. Stina Johansson född Adamsdotter, född 1851. Birger Johansson/Warrén, Tilda Johansson, född 1863. (Kusin till Josef Johansson) Aspelund. Hunden heter Max Bostadshuset är byggt 1882, ombyggt och renoverat 1925.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.