Handikapp konstkurs, Kille i Svartån, Lindhska bokhandeln, Medaljer 17 maj 1966 Sex stycken personer: en dam i jacka, blus och kjol och fem herrar klädda i skjortor, slipsar och kostymer är samlade i ett vardagsrum kring ett bord. Damen sitter i soffan omgiven av två herrar. En herre sitter i en fåtölj till höger och två står upp bakom fåtöljen. En tavla hänger i på vägen i bakgrunden över soffan. På bordet ligger en vit duk samt en vas med blommor i. Ett porslinsfat med cigarettaskar samt askfat med fimpar i står också på bordet. En svart väska ligger även på bordet framför damen. or. Han går nedför en kort trappa utomhus.
Från 299 kr
ABF - Norrbysektion, Klänningssömmerskor 21 april 1966 I förgrunden syns en kvinna med knäkort klänning med rund krage, örhängen samt uppsatt hår med rosett. Hon står invid en äldre dam som sitter vid ett bord och som håller sin vänstra hand vid klänningskjolens tyg och nyper åt kring detta. Bredvid henne sitter en ung man med glasögon. På bordet står en vas med vatten och två rosor i. Bakom dem syns ytterligare personer som sitter vid bord samt längre till vänster står en vävstol vid väggen.
Glanshammar krock, 16 maj 1966 En bil ligger uppochnervänd på en väg. Den är illa tilltygad då den varit med om en krock. Lösa delar av den ligger spridda över vägen. Kring bilen står ett antal personer. Till vänster om den står två poiser samt ytterligare en man. Den ena polisen håller en avspärrningsstolpe med tillhörande rep i sin vänstra hand. Till höger om bilen står fem män och en kvinna. I bakgrunden till vänster står ytterligare en man och betraktar scenariot. or. Han går nedför en kort trappa utomhus.
Wadköping 2 TV-inspelning, 31 maj 1968 Under TV-inspelningen av Markurells i Wadköping rider en grupp skådespelare genom Wadköping på hästar. Två män som är skådespelare i 1800-talskläder rider efter varandra. En kvinna i svart 1800-talsriddräkt med vit slöja kring den svarta hatten rider med männen. I förgrunden släpar en man klädd i 1800-talsarbetskläder en tung reskista. En skådespelargrupp bestående av kvinnor klädda i klänningar i hucklen samt en med hatt och klänning står även i förgrunden. En man skymtar delvis fram bland dem. Åskådare syns i bakgrunden.
Överlännäs kyrka. Kyrkans ålder är svår att bestämma, men den kan vara byggd kring sekelskiftet 1200 - 1300. Den är uppförd av sten som numera är vitputsad. Taket med brant resning är täckt med spån. Den gamla ingångsporten syns på södra väggen. Till den nuvarande ingången på västra gaveln hörde under 1800 talet ett vapenhus av trä. Under 1400 talet fick kyrkan stjärnvalv. Om kyrkan haft kalkmålningar är ovist (En brand i prästgården 1835 förstörde alla handlingar). Från slutet av 1700 talet är bland annat altaruppsatsen och predikstolen. Klockstapeln är byggd i slutet av 1700 talet eller början av 1800 talet. Den ombyggdes vid en restaurering 1891
Överlännäs kyrka. Kyrkans ålder är svår att bestämma, men den kan vara byggd kring sekelskiftet 1200 - 1300. Den är uppförd av sten som numera är vitputsad. Taket med brant resning är täckt med spån. Den gamla ingångsporten syns på södra väggen. Till den nuvarande ingången på västra gaveln hörde under 1800 talet ett vapenhus av trä. Under 1400 talet fick kyrkan stjärnvalv. Från slutet av 1700 talet är bland annat altaruppsatsen och predikstolen. Klockstapeln är byggd i slutet av 1700 talet eller början av 1800 talet. Den ombyggdes vid en restaurering 1891
Överlännäs kyrka. Kyrkans ålder är svår att bestämma, men den kan vara byggd kring sekelskiftet 1200 - 1300. Den är uppförd av sten som numera är vitputsad. Taket med brant resning är täckt med spån. Den gamla ingångsporten syns på södra väggen. Till den nuvarande ingången på västra gaveln hörde under 1800 talet ett vapenhus av trä. Under 1400 talet fick kyrkan stjärnvalv. Om kyrkan haft kalkmålningar är ovist (En brand i prästgården 1835 förstörde alla handlingar). Från slutet av 1700 talet är bland annat altaruppsatsen och predikstolen. Klockstapeln är byggd i slutet av 1700 talet eller början av 1800 talet. Den ombyggdes vid en restaurering 1891.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Vy från Lövsta sopförbränningsanläggning mot Mälaren. Vid fototillfället rymde området en omfattande verksamhet kring isärmontering, destruktion och återvinning av kylskåp. Bakom en uppställningsplats för kylskåp syns en grön trailer som användes för att tillvarata freon från kylskåpen och förvandla övriga delar till flis.
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Bilden visar gravandhonans bo med nyvärpta ägg med en del av honans dun samt tallrikt med enrisbarr kring äggen. Det låg gömt under ene- och ljungbuskage. Honan hade grävt en tunnel på en meter ljung.och enbuskaget och boet låg en halv meter till vänster under en bergknalt.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
Exteriör från seminariet. Det gamla folkskoleseminariet uppfördes 1921-23 och kunde invigas i februari 1924. Det var en efterlängtad byggnad, som betydde väldigt mycket för seminarieundervisningen i stort. Skolan ritades av Bror Almqvist, som även var Betlehemskyrkans arkitekt. I omedelbar anslutning till skolan fanns en välskött och ändamålsenlig trädgårdsanläggning, något som ansågs mycket viktigt i undervisningssammanhang. År 1977 flyttade Karlstads lärarutbildning till högskolan på Kronoparken och det gamla seminariet är numera vårdskola i landstingets regi. På områdena kring skolan planeras nu bostadsbebyggelse. Källa:300 bilder från Karlstad. Folke Mogren. Tryck år 1988. Idag inryms Arkivcentrum i byggnaden.
Ur Emily Jobsons (f. Matton fotoalbum). Ateljéporträtt av ingenjör Hugo Gerlach. En för Varberg betydande man decennierna kring sekelskiftet 1900. Han blev förmögen inom stenhuggeribranschen och startade Skandinaviska Textilfabriks AB i staden. Gerlach var engagerad i politik och föreningar. Han tog bland mycket annat initiativ till Varbergs fasta frivilliga brandkår, byggde stadens vattenledning, uppförde eget elektricitetsverk till sin stora villa och var tidvis ledamot av såväl drätselkammaren som stadsfullmäktige. Intresserad av växter och natur skapade han ett orangeri med tropisk värme i sin egen trädgård men såg också till att både staden och folkparken Påskberget fick planteringar och gröna stråk.
Ur Oscar Nordbloms samlingar. Anteckning på fotografiets baksida: ”Gustaf 1928”. Eftersom Konstnären Gustaf Nordblom dog 1927 bör detta vara hans son Gustaf Oskar Emil. Han står ute i naturen på okänd plats i hatt, sjal och rock med en cigarett i mungipan. Varken fotograf eller årtal är känt. Gustaf Nordblom d ä var son till grosshandlare G O E Nordblom och bror till Oscar Nordblom i Varberg. Gustaf emigrerade till Alaska 1892, kom åter till Varberg kring år 1900, där Gustaf d y föddes. Familjen emigrerade efter ett par år för gott. (Se även bildnr VMA11538_22)
Marknadsbesökare på Kungsbacka torg år 1948 där bland annat laggkärl ocholika slags korgar saluförs. Bussar står parkerade på torget, men kring denna tid flyttades bussparkeringen till järnvägsstationen. I bakgrunden ses byggnaden i kv Tullen 8, kallad Gamla Gästis eller Medinska fastigheten, som var en av de första byggnaderna som uppfördes efter den stora branden i Kungsbacka 1846. Då var den ett av få tvåvåningshus i staden. Vid tiden för bilden låg Göteborgs Bank och en Möbleringsbolaget i huset. Den 16 september 2006 ödelades det anrika huset i en ny brand.
Vykort, föreställande Hembygdsgården i Harplinge. I förgrunden står en flaggstång och kring husen några tallar. Kråkegårdslängan med vita fönsterluckor och tvåbladiga dörrar är ett manhus och loftslänga från 1800-talet som flyttades hit 1941 från Kråkegård, Särdal, ägd av Hilding Henriksson, Kullsegård. Gillesstuglogen till höger i bild är från början av 1800-talet och byggd i skiftesverksteknik. Även den flyttades till hembygdsgården 1941 men från den så kallade Gillesstugan, en numera riven gård ungefär mellan Lyngåkra gamla skola och Aggaredsberg. Hästvandringen vid logen kommer från Nils Johan Andersson i Skogagård.
Oskarströms kapell- och folkskolebyggnad, uppförd 1891 i tegel. Skolan ligger i delen till vänster och kapellet med klocktorn till höger. Orten som utvecklades kring fabriken hade då ingen egen kyrka (invigdes 1918). Arkitekturen har en tidstypisk eklektisk karaktär med tyngdpunkt på medeltida element, såsom flyglarnas trappstegsgavlar och därunder en gotisk bågform. Det var Skandinaviska Jute Spinneri & Väveri AB som lät uppföra byggnaden, "Jutan" kallad i folkmun. Skolan benämndes som Maredsskolan och anläggningen kom senare att kallas Maredsgården, vilken brann ner i november 2017 och därpå utfärdades rivningslov.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.