Konga är en tätort i Tingsryds kommun. Orten hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog den häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. 1956 blev bruket sålt til Svenska Stålpressning AB som filial till deras Olofströmsfabrik, för pressning och sammansättning av tjockare plåtdetaljer. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Från 299 kr
Markaryd var fram till Roskildefreden 1658 en viktig gränsort för Sverige. 1638 anlades Sveriges andra poststation på orten för att knyta an Stockholm med posttrafiken från Danmark och resten av Europa. Efter att Skåne erövrades av Sverige minskade ortens betydelse. Under slutet av 1800-talet anlades en järnväg från Åstorp till Jönköping och en från Hässleholm till Halmstad, vilka möttes i Markaryd som då blev en järnvägsknut. I Markaryd växte en industri fram baserad på verkstads- och skogsproduktsföretag, och under 1960-talet förlades Rikspappersskolan (numera KCM, kunskapscentrum Markaryd) hit för utbildning inom massa- och pappersindustri.
Gefle Dala Järnväg. El-tåget inviges, Gävle - Falun. Oktober 1943.
Gefle Dala Järnväg. El-tåget inviges, Gävle - Falun. Oktober 1943
Text i fotoalbum: "FHS på marinfältövning 1956". Män vid järnväg.
Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg.
Enligt senare noteringar: "Text på originalask: Vyplåtar 1927. Fabriksarbetaren och fackföreningskämpen Nils Anderssons hus. Framför huset går Munkedals järnväg mellan bruket och hamnen. Kovaneberget är en utmark till gården Långehed." (BJ)
Statens Järnvägar, SJ Na 1406 vid uppförandet av Fjällbo Verkstad i Göteborg. Tillverkad av: ASJ-F 1918 Tillverkningsnr.: 261 Längd: 9,9 m. Ångtryck: 12 kg/cm* Mat. vikt: 44,6 tons Tjänstevikt: 56,4 tons Tendervikt: DrivhjulsØ: 1,2 m. Kol: 1,5 tons Vatten: 7 m* Hastighet: 45 km/h Antal: 44 stk Av de ursprungliga 64 åttakopplade våtångloken typ N ombyggdes 1922-32 sammanlagt 44 maskiner till överhettning sedan man ansett det ekonomisk motiverat. Loken erhöll vid ombyggnaden littera Na, vilket år 1942 förändrades till typ N i det nya litterasystemet. 7 lok såldes 1934-49 till JLJ, NBJ och SSJ. Fyra lok såltes till de holländska statsgruvorna. År 1948 övertogs från Gävle - Dala Järnväg fyra våtånglok, vilka 1948-49 ombyggdes till överhettningslok. Kvarvarande lok slopades 1973.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.