Hagebyhöga kyrka är en kyrkobyggnad i Hagebyhöga socken i Vadstena kommun. Kyrkan, ursprungligen av romansk typ och byggd under 1120-talet, ombyggdes under medeltiden, bland annat genom valvslagning och större fönster. Man antar att kyrkan byggdes på beställning av en lokal storman, en teori som bland annat styrks av att en emporvåning finns i tornet. Den medeltida ombyggnaden, förmodligen tillkommen under 1420-talet och sannolikt under ledning av Sune murmästare, förmodas ha utförts av samma personer som vid denna tid även valvslog Vadstena klosterkyrka, något som kan ses i de båda kyrkornas likartade dekor.
Från 299 kr
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Bolanders hus på Drottninggatan 2, kv Prostlyckan. Det uppfördes 1904 till Eskilstunabodens ägare Hartvig Bolander. Hans dotter Anna-Greta tog över huset i början av 1940-talet tillsammans med sin man tandläkare Torsten Sandberg. Huset har en egenartad fasad indelad i många olika fält av gesimser, dekorer och väggpartier. Hörntornet vetter åt Magasinsgatan och mot trädgården en glasveranda med smala burspråk och balkong ovanpå. Ett plank skyddar från insyn. Nedanför tornet står en liten flicka. (Jämför med rådman Mellings villa bildnr VMA11716 D10. Eskilstunaboden bildnr VMA11716 D66)
Örnsköldsviks stads första kyrka ritad av Gustaf Améen i nordisk stil och invigdes 1910. Vid en restaurering 1972 ändrades den norra korsarmen till ett mindre kapell, ofta kallat Sköldska koret. Under kapellet finns en krypta som fungerar som gravkapell. Den är byggd av tegel med vitmålade blinderingar. Portalen är huggen i granit. Planlösningen är oregelbunden med tornet i sydvästra hörnet. Kyrkorummet består av mittskepp täckt av tre valv samt tvärskepp.1952-54 gjordes en genomgripande restaurering. Sakristian revs och koret blev bredare och djupare. Korgolvet höjdes och ny sakristia byggdes.
Örnsköldsviks stads första kyrka ritad av Gustaf Améen i nordisk stil och invigdes 1910. Vid en restaurering 1972 ändrades den norra korsarmen till ett mindre kapell, ofta kallat Sköldska koret. Under kapellet finns en krypta som fungerar som gravkapell. Den är byggd av tegel med vitmålade blinderingar. Portalen är huggen i granit. Planlösningen är oregelbunden med tornet i sydvästra hörnet. Kyrkorummet består av mittskepp täckt av tre valv samt tvärskepp.1952-54 gjordes en genomgripande restaurering. Sakrestian revs och koret blev bredare och djupare. Korgolvet höjdes och ny sakrestia byggdes.
Gideå kyrka. Till att börja med hölls kyrkliga sammankomster i en lada i Norrgidsjö. Gideå hörde vid denna tid som kapellförsamling under Arnäs och blev senare 1811 annex samt eget pastorat 1822. Under åren 1804-1809 började en kyrka uppföras av timmer, ut- och invändigt försedd med stående brädfodring. Torn tillbyggdes åren 1812-1813, enligt uppgift i inventeringsprotokoll 1831, enligt andra källor 1823 (Bygdén). Invigningen skedde däremot inte förrän 1818. Tornet ritades av stiftsbyggmästaren Simon Geting och byggdes upp sommaren 1815 enligt sockenstämmoprotokoll. Geting bodde i prästgården 49 dagar. Till hjälp som arbetsledare och byggmästare hade han snickaren Jonas Arnström.
Örnsköldsviks stads första kyrka ritad av Gustaf Améen i nordisk stil och invigdes 1910. Vid en restaurering 1972 ändrades den norra korsarmen till ett mindre kapell, ofta kallat Sköldska koret. Under kapellet finns en krypta som fungerar som gravkapell. Den är byggd av tegel med vitmålade blinderingar. Portalen är huggen i granit. Planlösningen är oregelbunden med tornet i sydvästra hörnet. Kyrkorummet består av mittskepp täckt av tre valv samt tvärskepp.1952-54 gjordes en genomgripande restaurering. Sakristian revs och koret blev bredare och djupare. Korgolvet höjdes och ny sakristia byggdes .Foto Reimers Gävle, ATA.
Hanebo kyrka. Rester av en äldre kyrka från slutet av 1100-talet. Den kyrka i romansk stil ersattes i början av 1300-talet av ett stort kyrkorum i gotisk stil. Kyrkan förlängdes åt öster och breddades åt söder. År 1708 förstorades fönstren och fönsterglas sattes in. 1776 - 1778 utökades kyrkan med korsarmar åt norr och söder och blev en korskyrka. 1876 uppfördes ett kyrktorn som ersatte en tidigare klockstapel som stod vid kyrkans sydvästra hörn. Tornet byggdes av gråsten och tegel och försågs med en kopparklädd huv och en tornspira med ett förgyllt kors. Ett tornur färdigställdes 1877 av Pellas Erik Persson från Mora.
Oxdjupet vid Oskar-Fredriksborgs fästning, Vaxholm, 1937. Vaxholms fästning, befästningar anlagda för att försvara inloppet till Stockholm. Gustav Vasa lät 1549 bygga ett torn på Vaxholmen för att spärra inloppet vid Kodjupet, och efter hand tillkom andra anläggningar, bl.a. tornet Fredriksborg vid Oxdjupet. Sitt nuvarande utseende fick anläggningen på Vaxholmen efter en total ombyggnad, färdig 1863, men den var redan då omodern. Försvaret byggdes ut ytterligare under 1800-talets senare del med bl.a. Oscar-Fredriksborgsfortet vid Oxdjupet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=340203 Nationalencyklopedin 2002-03-15
S:t Olofs kyrka. De två restaureringarna under 1950-talet har uppenbarat dess åldriga förnämitet. På 1200-talet byggdes kyrkan till åt väster sedan det ursprungliga tornet rivits, och fogarna i det blottade murverket visar tydligt omfattningen av den äldsta romanska kyrkan. Denna finnes i sina huvuddrag bevarad. De väldiga dimensionerna ställer S:t Olofs kyrka vid sidan av Husaby mera berömda och vittnar om dess höga rang under medeltid en prost- eller häradskyrka. En förklaring får vi när vi läser urkunderna. Där talas om "Faukopings skiäppa", som den mäktige biskop Brynolfs stadga och yngre västgötalagen talar om.
Kortet är taget på den del av S:t Larsgatan som ligger mellan Trädgårdstorget och Storgatan. Fotografen står med ryggen mot Trädgårdstorget och fotograferar mot Storgatan. Gården till vänster har adress S:t Larsgatan 32. Där huserar AB Ahlssons järnhandel, liksom i huset som ansluter, de har två telefonnummer 78 och 699. på höger sida finns ett högt staket med blomkrukor placerade ovanpå. Lite längre fram på höger sida, högt upp sitter en reklamskylt för Stomatol. I bakgrunden korsas S:t Larsgatan av Storgatan och man ser tornet på Östgötabanken.
Publik och den uppbyggda spelplatsen för Giv oss fred, intill Arbogaån. I bakgrunden ses tornet på Heliga Trefaldighetskyrkan. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Rune Lindström framför den uppbyggda utomhusteatern intill Arbogaån. Rune är klädd i medeltidskläder. I bakgrunden skymtar tornet på Heliga Trefaldighetskyrkan. Bilden finns med i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett". Giv oss fred, även kallat Arbogaspelet, är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Reklam för Sundberg & Olsson Fotografiska, 1960
Domus i Västerås
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.