'Från grävningarna i Sotenkanalen: platsen för de fossila benfynden. Vy, ''Det nya fjärrfotot å garfågelholmen''. :: :: Vy över grävplatsen med nänniskor och maskiner, redskap på avstånd. Cyklar ligger ner läng vägen. :: Bildtext: ''Det nya fjärrfotot å garfågelholmen.'' Pil pekar ''Rätt upp här syns en gubbe stå vid vänstra änden av den bortersta trärännan. Det är jag, som placerat mig där för att markera sydändan av garfågelholmen. Nordändan är rakt upp vid pilen till höger. I övrigt gälla samma upplysningar, som jag lämnade om det andra fotografiet.'' :: :: Serie fotonr 2773-2778, bilderna är monterade på papper som har utförlig text. Liknande motiv som fotonr. 2776.'
Från 299 kr
Eketorps borg är en fornborg från järnåldern belägen på Alvaret i Gräsgårds socken på sydöstra Öland. Borgen byggdes ut avsevärt under medeltiden och har genom tiderna haft växlande funktioner; från tidigare defensiv ringborg till medeltida fristad, och senare förläggning för en kavallerigarnison. Under 1900-talet rekonstruerades Eketorp och blev ett populärt turistmål. Platsen har använts för att visa medeltida hantverk och tekniker och har också använts för att iscensätta medeltida slag.Eketorp är det enda av 19 kända förhistoriska försvarsverk på Öland som har blivit fullständigt utgrävt. Bara vid Eketorp hittades 24 000 olika föremål. Södra Ölands odlingslandskap klassades 2000 som världsarv av Unesco. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).
Hospitalskyrkan invid Hospitalstorgets södra sida. Vid tiden för bilden stadd i förfall eller möjligtvis under påbörjad rivning, varför bilden kan antas vara tagen kort före kyrkans demolering 1897. Tills dess hade upplysningsvis Östergötlands museum från 1886 disponerat kyrkobyggnaden för sina samlingar. Beslutet att riva kyrkan väckte debatt i Linköping. Bland förslagen fanns att förlägga stadens brandstation till området. Flertalet kvarstående byggnader från hospitalepoken fanns att tillgå och själva kyrkan nämndes kunna bli ett förnämligt redskapshus med plats för stall och "slangtorkningsinrättning i tornet". Av förslagen för återanvändning blev som bekant intet. En hållen tomtauktion vanns av byggmästaren Anders Ohlsson, som vidare lät uppföra det imposanta Hospitalstorget 2 på platsen.
Efter att den nya kyrkan i Hägerstad stod klar 1866 kom församlingens gamla kyrkorum i förfall. År 1893 besöktes platsen av personal från Riksantikvarieämbetet som fann att den gamla vittrade kyrkan fortfarande inrymde värdefulla inventarier. Följden blev att predikstolen och två medeltida altarskåp överlämnades till Historiska museet i Stockholm. Därefter iordningställdes kyrkan till ruin. Under 1930-talet kom en första restaurering igång. Murarna restes och byggnaden sattes under tak. En mer genomgripande upprustning kom under ingenjör Ture Jangviks ledning att genomföras från 1976. Här en serie bilder som visar kyrkans status 1974.
Kyrkan i Kånna uppfördes troligen vid senare delen av 1100-talet. Den består av långhus med utbyggt vapenhus i väster och kor med absid i öster. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia. Koret är daterat till 1174 och hörde troligen till en tidigare träkyrka på platsen. Nyligen gjorda fynd pekar på att en stavkyrka har funnits på samma plats. Nuvarande långhus är daterat till 1180. Vid mitten av 1800-talet revs klockstapeln och kyrkan fick en tornhuv för klockorna. Kyrkan eldhärjades 1947. Vid restaureringsarbetet efter branden gjordes upptäckten att kyrkan ursprungligen varit dekorerad med kalkmålningar. Inredningen återställdes med delvis nya inventarier. 1964 revs tornhuven och kyrkans ursprungliga form återställdes.
Konga är en tätort i Tingsryds kommun. Orten hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog den häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. 1956 blev bruket sålt til Svenska Stålpressning AB som filial till deras Olofströmsfabrik, för pressning och sammansättning av tjockare plåtdetaljer. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Konga hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog den häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. 1956 blev bruket sålt til Svenska Stålpressning AB som filial till deras Olofströmsfabrik, för pressning och sammansättning av tjockare plåtdetaljer. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Kånna kyrka uppfördes troligen vid senare delen av 1100-talet. Den består av långhus med utbyggt vapenhus i väster och kor med absid i öster. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia. Koret är daterat till 1174 och hörde troligen till en tidigare träkyrka på platsen. ´ Nyligen gjorda fynd pekar på att en stavkyrka har funnits på samma plats. Nuvarande långhus är daterat till 1180. Vid mitten av 1800-talet revs klockstapeln och kyrkan fick en tornhuv för klockorna. Kyrkan eldhärjades 1947. Vid restaureringsarbetet efter branden gjordes upptäckten att kyrkan ursprungligen varit dekorerad med kalkmålningar. Inredingen återställdes med delvis nya inventarier. 1964 revs tornhuven och kyrkans ursprungliga form återställdes. En ny tjärad klockstapel uppfördes.
Flygbild. Glommens hamn med fiskebåtar och fritidsbåtar, magasin, sjöbodar och omgivande bostadsbebyggelse. Ute på näset står Glumstenen, flyttblocket från istiden som gett fiskeläget Glommen sitt namn, anlagt på 1880-talet. Till en början kallades då både stenen och platsen för Glummen. Stenen har varit ett landmärke för sjöfarare i alla tider. I isländska skrifter benämns den som Glaumstein. Ordet "glum" stammar från något av de fornnordiska orden glaumr, glumr som betyder larma, bullra. Förr användes ordet "bullersten" om flyttblock (på engelska "boulder"), vilket också har koppling till ordet "bumling".
Fotografi av Varbergs torg på 1880-talet mot Bäckgatan i söder, innan återuppbyggnaden efter branden 1863. Det stora ödsliga torget är belagt med kullersten och pryds av en rund staketförsedd plantering, kallad Brännvinsringen och tillkommen 1883. Till vänster ses Rådhuset vid Drottninggatan och till höger ligger bostadshusen i kv Gästgivaren vid Kungsgatan. Konstnären Richard Bergh (Konstnärskolonin Varbergsskolan) bodde där på Kungsgatan 28 med sin familj på 1890-talet. Bakom det långa planket längs de avbrunna tomterna ses ett tält sticka upp. Resande teatersällskap och cirkusar lär ha fått använda platsen för sina föreställningar.
Troligen delar av familjen Carlheim-Gyllensköld utanför sitt gods, Vallens slott/säteri i Våxtorp. Byggnaden är vid fototiden ca 100 år; den uppfördes efter att den äldre brann ner år 1801. Byggherre var då hovjägmästare O W Burenskiöld. Delar av den medeltida borgen på platsen finns dock troligen kvar i bottenvåningen. Godset ligger på en holme i Vallsjön och med sitt läge i gränstrakterna Danmark-Sverige har många strider utkämpets här i raken. Vallen kom in i släkten Carlheim-Gyllenskiöld genom giftermål år 1830. Slottet med parkområde avstyckades 1939 från övriga markegendomar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.