Trots att tidens gång påverkat bildens kvalitet får vi skatta oss lyckliga över denna unika dokumentation av Råby chokladfabrik. Industrin på Råbys ägor invid Motala ström hade redan vid tiden för bilden gamla anor som bland annat yllestamp, färgeri och oljeslageri, men epoken som chokladfabrik var kort, knappa tio år. Rörelsen grundades 1892 av den i Motala verksamma grosshandlaren John Anderson, varför rörelsens egentliga namn var Motala chokladfabrik. Efterhand övertogs verksamheten av Cloetta med Olof German Svensson som disponent och under dennes ledning växte tillverkningen fort förbi platsens kapacitet. Ny fabrik, dagens Cloetta, kom därför att uppföras vid Malfors. När den stod klar 1902 var den upplysningsvis Skandinaviens största chokladfabrik.
Från 299 kr
Brevkort med odaterat motiv mot Frälsningsarméns möteslokal i Linköping. Byggnaden uppfördes i början av 1880-talet som teater- och cirkusbyggnad i den så kallade Wernerska trädgården, som under 1800-talets senare hälft utgjort platsen för ett av stadens största nöjesetablissemang. För ritningarna i italiensk renässansstil stod byggmästare Oskar Göransson. Tiden som varitéteater kom att bli kort. Efter att trädgårdens ägare och nöjesentreprenör, Anders Peter "Bonn på Druvan" Andersson gått bort 1886 gick luften ur rörelsen och teatern kom redan från dennes dödsår att hyras ut till Frälsningsarmén.
Porträtt av före detta majoren Carl Fredrik Malmborg. Född i Vreta kloster 1815 som son till Johan Fredrik Malmborg, adlad Malmborg 1816, och dennes maka Aurora Henrietta Blomstedt. Som vuxen kom han att göra en militär karriär vid Värmlands regemente. Tillika gymnastiklärare i S:t Petersburg 18461847 och vid läroverket i Karlstad 1851. Ägare till Ylingstad i Furingstad och senare Ånväga i Skeda. En olyckshändelse ändade hans liv den 12 november 1893. Han och hustrun Mina Ekenstam hade företagit en promenad för att bese lasarettsbygget i Linköping. Nyfikenhet hade fått den åldrige mannen att anträda en ställningstrappa men föll olyckligt och ådrog sig så svåra skador att han en kort stund senare insomnade.
Hägerstad skattegård i Hannäs har en komplicerad historia. Efter att dåvarande ägare musikdirektör Hugo Beijer lät uppföra Hägerstad slott på gårdens ägor fick den forna mangårdsbyggnaden ny funktion som arbetarbostad. Det är i den användningen vi ser gården på denna bild från 1890-talets mitt. Vid tiden ägdes gården av protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck men såldes kort efter hans frånfälle 1899. Beijers slott kom vidare att styckas av från gården och den ursprungliga Skattegården blev ånyo egen enhet. Den gamla huvudbyggnaden hade då tjänat ut och revs 1919 för att ge plats för nytt boningshus för gårdens ägare.
Otaliga är de högklassiska hus som ansetts stå i vägen för efterkrigstidens upplevda behov. Det gäller inte minst det sena 1800-talets ofta rikt putsdekorerade byggnader som vid den tidens expansion omsorgsfullt uppfördes utmed svenska städers centrala gator. Som bildens utefter Kungsgatan i Linköping med ett majestätiskt mittparti, burspråk och stick- och rundbågiga fönster. Sammantaget uttrycker huset 1860-talets prägel och möjlig byggmästare kan sökas till den välrenommerade Jonas Jonsson. Känt är att byggnaden inrymde stadens postkontor från 1873, och mer välbekant är husets hotellrörelse (Palace) in i modern tid. Modern tid innebar för fastigheten kort efter att rivningslovet beviljades 1975. Upplysningsvis kan nämnas att byggnadsnämndens beslut togs med en enda rösts övervikt.
Porträtt av kontraktsprosten Pehr Erik Rudebeck. Född i Rystad 1796 skrevs han in för studier i Uppsala 1817. Efter gedigen examen tillträdde han utan sedvanliga karriärsteg direkt som kyrkoherde i Hedvigs församling i Norrköping. Från 1830 gift med Sigrid Gustafva Brydolf och kort efter ingått äktenskap vald till kyrkoherde i Vist. Innan han år 1853 utsågs till kyrkoherde i Stora Åby hann han bli änkling men år 1842 omgift med Beata Charlotta Duvaer. Mot slutet av sitt liv utsågs han till kontraktsprost i Lysings kontrakt. Här porträtterad genom ett uppklistrat visitkort inom bård med levnadsbeskrivning.
Lövingsborg har haft sitt läge strax norr om byn Skog sedan snickaren Per Oscar Svanström lät uppföra huset 1866. Själv flyttade han kort därefter och den familj som fram till fototillfället främst verkat på platsen var arbetaren Karl August Johansson och dennes maka Axelina Maria Karlsson. Redan år 1889 hade de flyttat in och nu skrev man 1921. I själva verket kom det att bo i Lövingsborg nästan lika lång tid därefter. Först år 1949 vek krafterna för Axelina Maria och hon flyttade in på ålderdomshemmet tvärs över landsvägen från bostaden. Maken Karl August gick bort året därpå, fortfarande skriven i Lövingsborg.
Motiv från Råby chokladfabrik, strax öster om Ljungsbro. Rörelsen grundades 1892 av den i Motala verksamma grosshandlaren John Anderson, varför rörelsens egentliga namn var Motala chokladfabrik. På platsen bedrevs tillverkningen i äldre industrilokaler som arrenderades av friherrinnan Helene von Mecklenburg. Redan året efter grundläggningen kom Olof German Svensson att knytas till bolaget och i egenskap av disponent bidrog han med nya ägare i Cloetta starkt till att utveckla tillverkningen som vartefter erhöll ett allt större anseende. Företagets tid vid Råby blev emellertid kort, knappa tio år. Vid tiden för bilden upplevdes fabrikslokalerna alltmer orationella och redan 1902 kom ny fabrik att stå klar vid Malfors.
Porträtt av stadsläkare Carl Wallin. Född i Örebro kom han efter gedigen utbildning till Linköping år 1860. I förstone som praktiserande läkare men raskt även provisialläkare och sedermera stadsläkare. Vid sidan av tjänsten även så kallad järnvägsläkare vid bandelarna Linköping-Gistad och Linköping-Mjölby, tillika bataljonsläkare vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. I sitt privata liv åtnjöt han ett kort äktenskap med Amelie Laura Herkepeus. Gift i maj månad 1862 men änkling redan året därpå. Makan dog i sviterna efter nedkomsten av parets förstfödda och enda barn.
Porträtt av Kapten Johan Ludvig Rehbinder. Född 1817 på Fredriksnäs säteri i Gryts socken som son till Johan Fredrik Rehbinder och Catharina Maria Nordenstolpe. Från 1846 gift med Anna Maria Wångenberg. Rehbinder inledde sin militära karriär som sergeant vid Svea artilleriregemente i Stockholm 1834. Vidare förflyttad som underlöjtnant till Första livgrenadjärregementet i Linköping 1836. Slutligen befordrad till kapten 1856 och erhöll avsked ur krigstjänsten 1870. Var även en tid överkontrollör för brännvinstillverkning i Östergötlands län. Död i april månad 1878 i Vadstena, där makarna sedan en kort tid varit hyresgäster i stadens gård nummer 11.
En sparsamt förekommande vy från Linköping. Tiden är omkring 1895 och vi ser staden i dis från Sankt Larsgatans norra ände. Omedelbart till vänster om korsningen med Järnvägsavenyn/Vasavägen ligger ännu stadens gasverk. Det kommer inom kort att flyttas till ett säkrare läge i stadens norra utkant och tomten ge plats för Linköpings Litografiska AB. Mittemot gasverket, på motstående sida av Sankt Larsgatan, är tomten för det blivande Frimurarehotellet ännu obebyggd. I fonden märks Sankt Larskyrkan som alltjämt bär sin gamla tornhuv. Med konstraterad arkitektur ser vi i bildens absoluta förgrund en enkel byggfutt, som möjligtvis skvallrar om bygget av fotografens utsiktsplats, dagens fastighet Sankt Larsgatan 5.
Sockerbruket i Ljung har varit ruin i mycket längre tid än det var i bruk. Tiden i funktion var nämligen ytterligt kort, endast ett fåtal år på 1870-talet. Det var säteriets dåvarande ägare Claes von Mecklenburg som år 1871 grundade "Aktiebolaget för hvitbetsockerindustri i Sverige". Verksamhetsidén var att anlägga eller förvärva sockerfabriker i landet. Den nittio meter långa bruksbyggnaden i Ljung uppfördes skyndsamt på ett drygt halvår. Produktionens lönsamhet motsvarade emellertid inte alls vad investerare önskat. Redan 1874 lades därför sockerproduktionen ned i Ljung och byggnaden lämnades åt sitt öde.
Interiör från häradshövding Carl Dahlgrens hem, Malmskillnadsgatan 7 i Stockholm. Denne orginelle herre var bördig från Gistad socken öster om Linköping men stationerade sig tidigt i Stockholm. Genom livet bar han ett stort, närmast abnormt, samlarintresse. Fotografiet visar ett av hemmets rum, som synes överlastat genom hans samlarlust. Bilden är sannolikt tillkommen kort efter Dahlgrens död 1894. Hans stora donation till Nationalmuseum och Östergötlands museum blev komplicerad. Samlingen var oförtecknad och testamentet var i delar oklart. Den invecklade bouppteckningen av konstsamlingen blev likväl genomförd och är daterad den 15 mars 1895.
Lagerströmska gården i Linköping hade vid tiden för bilden ännu inte namngivits efter handlare Johan Albert Lagerström, då denne förvärvade fastigheten först år 1910. Oavsett förknippar dagens linköpingsbor byggnaden främst med överste Carl Mörner, som redan år 1745 köpte gården och sannolikt kort därefter lät uppföra det ännu kvarstående huset. När fotografen Didrik von Essen ställde upp sin kamera inrymde gatuplanet J C Krouthéns utställningslokal för järnsängar, Malmströms Klädes- och Hvitvaruaffär och Emy Kjelléns modehandel. Annonseringen om musei-lotteri förklaras av att mellanvåningen disponerades av Anton Ridderstad, grundare av Östergötlands museum. I vindsvåningen drev Tekla Engström sin fotografiska verksamhet. Själva ateljén med takfönster hade hon mot gårdssidan, som brukligt i norrläge.
Den 8 juni 1847 lät snickerifabrikören Carl Anders Andersson porträttera sig i Sankt Petersburg. Postens bild är en reproduktion av orginalet i släktens ägo. Carl Anders Andersson föddes i Skeda 1820 som son till snickaren Anders Andersson och hustrun Inga Sophia Kumlander. Familjen flyttade till Linköping 1835 där fadern etablerade sig som stolmakare. Vid 19 år ålder flyttade Carl Anders till Stockholm och försvinner ur källorna för vår insats. Kort tid efter porträttet inflyttade han emellertid åter till Linköping från Sankt Petersburg och tituleras då snickare. År 1850 gifte han sig med Amalia Charlotta Friedleiffer. Från 1852 var makarna bosatta i Sankt Kors kvarter nr 58.
Tidigt porträtt av Therese Askenbeck. Taget i snar tid, ety hon avled redan år 1863. Föddes gjorde hon i Linköping, året var 1835. Hennes föräldrar var konditorn Nils Gustaf Askenbeck och Hedvig Elisabeth, född Bergström. Familjen bodde invid Storgatan i Linköping. I förstone i vad tiden kallade Bielkeska gården och från 1851 i von Lingens gård. Från 1858 var Therese gift med handlare Carl Tibell men som redan sagts blev äktenskapet kortvarigt. I november månad 1863 avled Therese i sviterna av lungsot, blott 28 år gammal. Kort före hade även makarnas yngsta dotter dött och kvar stod handlare Tibell med dottern Ebba.
Vy mot Linköpings hamn med ångaren Trafik vid kaj. Till vänster löper Östra stambanan över Stångån. Den ljusa balken på det större fundamentet visar var bron var öppningsbar för trafiken på Kinda kanal. De tre större husen utmed kajen är från vänster boningshuset till Stångs kvarn, följt av ett sedan länge rivet bostadshus, och längst till höger det år 1877 uppförda tullhuset, en nödvändighet sedan Linköping kort före blivit stapelstad med rätt att handla direkt med utlandet. Notera att Kungsgatan vid tiden och en tid därefter löpte obehindrat till hamnen. Bild från omkring förra sekelskiftet.
Nya Teatern i Linköping, året efter invigningen 1903. Allt hade börjat med ett möte i april 1901. Några personer ur stadens honoratiores hade samlats på Stora hotellet för att diskutera behovet av en ny teaterbyggnad i staden. Den gamla teatern skulle rivas inom kort och det saknades lösning för det fortsatta teaterlivet. Ett bolag bildades, Teaterbolaget, med landshövding Robert De la Gardie som ordförande. Efter att medel börjat samlas dristade sig bolaget att kontraktera den välrenommerade arkitekten Axel Anderberg, som tiotalet år tidigare ritat Kungliga Operan i Stockholm. Som ansvarig byggmästare utsågs den till Linköping nyligen inflyttad och inte lika prövade Sigurd Schillberg.
År 1904 påträffades ett runstensstycke i åkern nordost om Viby Källgård. Stenen visade sig utgöra toppdel till den större sten som fornforskaren Carl Fredrik Nordenskjöld redan under 1870-talet omtalat ligga som tröskel vid kordörren till Viby kyrka. Nordenskjöld lät resa tröskelstenen på kyrkogården men det skulle som beskrivits dröja 30 år före bitarna kunde förenas. Så blev dock ej fallet. Runstensstycket försvann kort efter upptäckten och har till dags dato inte återträffats. På detta unika fotografi ser vi dock hur det togs sig ut.
Den 12 maj 1928 stod bröllop mellan David Hultgren och Märta Margareta, född Markström. Brudgummen kommer från en månghövdad släkt i socknen. Bruden är däremot bördig från Arvidsjaur och inflyttad från Linköping. En syster till henne är dock gift med socknens kronojägare. Dessutom får hon inom kort annat att tänka på. Ty hon är höggradvid och kommer inom en månad att nedkomma med makarnas förstfödda barn. Dessförinnan har de bosatt sig i hemmanet Lilla Bona. Bilden är tagen vid kronojägarebostället Forserum, där brudens syster bor med make och barn.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.