Ett av röjningsrösena inom röjningsröseområdet L2023:398, fotat mot öster. Från arkeologisk förundersökning i Norra Åbyggeby i Hille socken, Gävle kommun. L1948:7210, L1951:3532, L2023:398, L2023:400 & L2023:401.
Från 299 kr
Det sydöstra av de tre avtorvade rösena inom röjningsröseområdet L2023:400. Från arkeologisk förundersökning i Norra Åbyggeby i Hille socken, Gävle kommun. L1948:7210, L1951:3532, L2023:398, L2023:400 & L2023:401.
Det mittersta av de tre avtorvade rösena inom röjningsröseområdet L2023:400. Fotat mot norr. Från arkeologisk förundersökning i Norra Åbyggeby i Hille socken, Gävle kommun. L1948:7210, L1951:3532, L2023:398, L2023:400 & L2023:401.
Översiktsbild över undersökningsområdet, fotat mot väster vid platsbesök i juli 2022. Från arkeologisk förundersökning i Norra Åbyggeby i Hille socken, Gävle kommun. L1948:7210, L1951:3532, L2023:398, L2023:400 & L2023:401.
Översiktsbild med undersökt schakt till vänster i bild och Gavleån till höger. Foto mot nordöst. Från arkeologisk undersökning i form schaktningsövervakning längs Norra Strandgatan, Gävle stad och kommun. L1951:5633.
Spektakelhuset vid Norra Kungsgatan, en föregångare till nuvarande Gävle Teater, förstördes vid stadsbranden 1869. Det byggdes mellan Staketgatan och Ruddammsgatan i höjd med nuvarande Vasaskolan (platsen, i nuvarande Rådhusesplanaden, kallades Teatertorget) och invigdes 1840. Byggnaden uppfördes av trä i två våningar med valmat tak och huvudentré från västra gaveln, Norra Kungsgatan. Salongen rymde 600 platser och var ett av landsortens största teaterhus.
"Bönor och butiker. Gävle har som gemensamt centrum för handel och industri längre anor än de flesta orter i landet". Norra Rådmansgatan. Bilden finns med i boken "Ett 4faldigt leverne". Text Allan Lundberg och Foto Svante Hedin. Från utställningen "Gävlar i stan" på Gävle Museum 1967. Det är vänster trafik, därför stod södergående bussarna på den sidan av Esplanaden.
Gävle norra station år 1902 bangården till vänster. Lokverstaden till höger om loket. Under vatten kastaren syns närmast taket och en del av hotell Fenix samt där bortom stationhuset. Till höger om Fenix syns godsmagasinets tak. GDJ D 26 "Björn" med lokförare Norman. På marken till vänster Baningenjör Victorin till höger Maskiningenjör Nordström. Gävle - Dala Järnväg, GDJ.
Gävle. Före detta godsmagasinet vid Gävle Norra station. Stationen på Alderholmen. Vit trästationsbyggnad. Arkitekt: Spiering. Byggt 1857 .1987. Stationen hade banhall 1857 - 1877. Vid Gävles brand 1869-07-10 brann stationens lokstall, vagnverkstad och materialbodar ned. Återuppbyggnad påbörjades redan dagen efter. Stationshus och verkstad klarade sig.
Gävle. Centralstationen. Belägen mellan Centralplan och Hamntorget, precis norr om Gavleån (plattformarna sträcker sig över ån). Genomgående järnvägsstation för persontåg. Byggnaden, en av de största i landsorten, ritades för Gävle-Dala järnvägs (GDJ) av stadsarkitekten Mårten Albert Spiering och uppfördes 18761877 som ersättning för den tidigare norra station som låg ute på Alderholmen. Centralstationen byggdes om år 19001901 under ledning av arkitekten Sigge Cronstedt. Stationen trafikerades inledningsvis endast av GDJ, eftersom rivaliteten mellan GDJ och Uppsala-Gävle järnväg var mycket stark. UGJ egna station, Gävle södra station, söder om Gavleån. Emellertid förstatligades UGJ år 1933 och SJ trafikerade i fortsättningen centralstationen. År 1937 elektrifierades spåren i samband med att sträckan GävleUppsala elektrifierades
Hotell-entrén. Grand Centralhotellet. Gävle. Byggdes år 1875-1876 efter stadsbranden 1869. Huvudfasaden låg mot Norra Centralgatan och hotellet hette Prins Oscar Ägare var Axel Bergström på Stadshotellet. Hotellet byggts ut med en fasad mot Nygatan döptes det om till Centralhotellet, genomgick under åren till 1919 ett flertal ägarbyten, då det köptes av Oscar Zedrén. Under tiden byggts ut på norra sidan, mot Ruddammsgatan, med restaurang, kafé och trädgård
Portierlogen. Grand Centralhotellet. Gävle. Byggdes år 1875-1876 efter stadsbranden 1869. Huvudfasaden låg mot Norra Centralgatan och hotellet hette Prins Oscar Ägare var Axel Bergström på Stadshotellet. Hotellet byggts ut med en fasad mot Nygatan döptes det om till Centralhotellet, genomgick under åren till 1919 ett flertal ägarbyten, då det köptes av Oscar Zedrén. Under tiden byggts ut på norra sidan, mot Ruddammsgatan, med restaurang, kafé och trädgård
Hotellentrén. Grand Centralhotellet. Gävle. Byggdes år 1875-1876 efter stadsbranden 1869. Huvudfasaden låg mot Norra Centralgatan och hotellet hette Prins Oscar Ägare var Axel Bergström på Stadshotellet. Hotellet byggts ut med en fasad mot Nygatan döptes det om till Centralhotellet, genomgick under åren till 1919 ett flertal ägarbyten, då det köptes av Oscar Zedrén. Under tiden byggts ut på norra sidan, mot Ruddammsgatan, med restaurang, kafé och trädgård
Restaurang-entrén. Grand-Centralhotellet. Gävle. Byggdes år 1875-1876 efter stadsbranden 1869. Huvudfasaden låg mot Norra Centralgatan och hotellet hette Prins Oscar Ägare var Axel Bergström på Stadshotellet. Hotellet byggts ut med en fasad mot Nygatan döptes det om till Centralhotellet, genomgick under åren till 1919 ett flertal ägarbyten, då det köptes av Oscar Zedrén. Under tiden byggts ut på norra sidan, mot Ruddammsgatan, med restaurang, kafé och trädgård
Familjen Alm; Lisa Alm (g. Erikson) är dottern i familjen, född 1904. Sonen i familjen Carl Fredrik Alm, född 1902. Fadern Carl Alm, född 1871 på Bönans fyrplats och modern Laura Alm, född 1852 på Örskär. De bodde på Norra Fiskaregatan 22 i Gävle och hade också huset Aludden ute vid Bönan.
Direktör Birger Bellander, född 1892, död 1973. Son till grosshandlaren J. F. Bellander (1862-1917). Direktör i Bellanders AB, VD för Norrlandsposten, ledamot av stadsfullmäktige, ledamot av drätselkammaren, ordförande i Norra Sveriges manufakturgrossistförening m.m. Källor: W Lindeberg "Gävle - Ett porträtt galleri" (1924). W. Lindeberg "Gefle Stads kommunal- och tjänstemän år 1935" (1935). C B Berglund "Handelssocieteten i Gefle 1738-1938" (1938)
"Färjkarls" vid norra Sundet. "Färjhuset" till höger på bilden. Färjkarlsgården byggdes omkring 1900. Enligt f.d. färjvakten Lennart Lund 29 maj 1995. Sigrid Lindblom, Gävle, dotter till Fjärsman Henrik Åström, tror att det är han med fjärsmansmössan i båten. Han bar aldrig mössa om han inte var på uppdrag. Någon av männen kan vara färjkal Levander.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.