'Vy med vägg i grustaget med maskiner stående framför. Bildtext: ''Fig. 2, mitten. Dösebacka, mittpartiet av västra väggen i södra grustaget, där mammutbeten hittades 1931.'' Grusavlagringens lagerföljder enligt anteckning: Grå moränen, gult grus, gul sand, grovt grus, grå morän och nederst undre morän och ras till vänster i bilden. Grå morän och nederst gula sanden till höger i bilden. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7058:1-32.'
Från 299 kr
Ett sjöflygplan av typ Heinkel HE 5, i Flygvapnet S 5, i bakgrunden ubåten BÄVERN. Heinkel HE 5 förekom i Flygvapnet i flera varianter (S 5, S 5A, S 5B, S 5C och S 5D) med olika motor- och utrustningsalternativ. Samtliga benämndes allmänt Hansa eller Hansa-Brandenburg p g a sitt släktskap med de maskiner (S 2, S 3 och S 4) Flygvapnet övertagit från Marinens Flygväsende och som konstruerats av tyska Hansa-Brandenburg.
C. Bloch, munk. CarlBloch, (1834-1890), dansk målare och grafiker. Text på framsidan: Nordiska konstnärers arbeten. Cabinet Format. Johannes Jæger, kongl. hoffotograf. Stockholm. Drottninggatan 5. Text på baksidan: Johannes Jæger, kongl. hoffotograf, fotograf vid svenska Nat.- Museum, Stockholm. Stort lager af Fotografier efter Nordiska Konstnärers arbeten och konstskatterna i National Museum. Vyer af Stockholm och omgifning. Atelier för porträttering och fotografering af Landställen, Kartor, Maskiner, Handskrifter samt Konst- och Vetenskapliga föremål.
Ett sjöflygplan av typ Heinkel HE 5, i Flygvapnet S 5; i bakgrunden ubåten BÄVERN. Heinkel HE 5 förekom i Flygvapnet i flera varianter (S 5, S 5A, S 5B, S 5C och S 5D) med olika motor- och utrustningsalternativ. Samtliga benämndes allmänt Hansa eller Hansa-Brandenburg p g a sitt släktskap med de maskiner (S 2, S 3 och S 4) Flygvapnet övertagit från Marinens Flygväsende och som konstruerats av tyska Hansa-Brandenburg.
Arboga Mekaniska Verkstad, interiör. Kunder besöker Meken för att titta på tråddragmaskiner. Herrar i ytterkläder studerar maskiner. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken, interiör. Två män arbetar i fabrikslokalen. Här ses maskiner, lastpallar och maskindelar. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, interiör. Fabrikslokal på Meken. Stora maskiner. Ett kontor syns till vänster i bild. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken, interiör. Maskiner står uppställda i tre rader i lokalen. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken, interiör. Fabrikslokal med maskiner och hyllor med maskindelar. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad. Interiör från Meken. En man arbetar i en fabrikslokal. Det hänger en travers i taket. Många maskiner ryms i rummet. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken, interiör. Några män, iklädda overaller, arbetar med maskiner i en stor fabrikslokal. Det hänger traverser i taket. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, interiör. Meken. Några män, iklädda overall, arbetar i en fabrikslokal. Det finns traverser i taket och många maskiner på golvet. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
En skolklass är på studiebesök hos Nerikes/Närkes Maskiner. De tittar på traktorer och en skördetröska. Från vänster: Anders Norman, Christina Söderqvist (mössa), Lena Oskarsson, bakom Lena ses Lars-Olof Pettersson. Ewy Jonsson står bakom ryggen på läraren Sixten Öhman. Vid sidan om honom står Eva Berggren och bakom henne Bo Landsjö. Försäljaren Bertil Andersson (kostym), bakom honom står Roger Hedenström, sedan Marianne Hedenström, Olle Hjelm (ljus jacka), Thomas Öhling (randig halsduk) och Viola Karlsson längst till höger.
En man sitter på en grävmaskin som används till dikesgrävning. Flera män står bakom maskinen och tittar på.
Bild från Oscar Aska verksamhet i Landskrona med flera platser, åren 1910-1915. Hangaren å Bonarpshed, maskinen uppmonteras.
Täckdiskesgrävmakinen "Buckeye" vid Lantbruksutställningen i Des Momes i augusti 1922. Maskinen gick obehindrat fram i genomblöt mark.
Bild från Oscar Asks verksamhet i Landskrona med flera platser, åren 1910-1913. Monteringsarbeten å den ramponerade maskinen i Landskrona.
Fyllningsmaskin för tändstickaskar, tillverkad omkring 1891 av Mek. Verkst. Vulcan, Norrköping. Maskinen var konstruerad av uppfinnaren Ing. Ström.
Enligt fotografens notering: "Träfiskebåt från Hälleviksstrand ligger i Lysekil och får maskin, lyfts in med kran, maskinen är en skandia".
Originaltext: "Tysk stridsflygmaskin på väg till fronten. Fotografi tagen av en annan tysk flygare nästan lodrätt över maskinen."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.