Bjälbo kyrka
Från 299 kr
Utsikt mot Vanadislunden från sydväst. Till höger syns det så kallade Hazeliushuset vid Surbrunnsgatan 45 i hörnet mot Stora Badstugatan. I fonden till vänster kan Cedersdal anas.
Fredsdagen den 7.e maj 1945 på Kungsgatan i Stockholm. Glada folkmassor längs gatan och från husfasadernas fönster kastar människor papper och girlanger.
fotografi
Vallingatan 1, totempåle, Wallingatan 1, exteriör, Etnografiska museet, fotografi, photograph@eng
hundar, kanot, batt, slädar, fotografi, photograph@eng
Fordonet på bilden är en Volvo TPV (TerrängPersonVagn). Konstruktör var Måns Hartelius och 210 stycken togs fram till krigsmakten. Nr 3 gick till Argentina för försäljning och nr 209 till Jönköpings brandkår. TPV visades första gången på Stockholmsmässan 1 september 1944. De flesta tillverkades mellan september 1945 till februari 1946. Armén kallade den för Terrängpersonbil m/43, tgpbil m/43. Med radio radioterrängpersonbil 25W m/39. Radion heter 25W Bl m/39. Från 50-talet fick bilen sitt namn ratgpbil 911 25W. Tjänstgjorde fram till 1965 då de flesta såldes på överskott för 600 kr. Mannen på bilden har tagit bort luftrenaren för att komma åt Carterförgasaren som troligtvis flödar för att nålventilen har hängt sig. Därav hammaren som behövs för att knacka på förgasaren. Vidare ser man att det är ett radioavstört system, fördelaren är inkapslad. Detta exemplar är då utrustad med en 25W radio, en av 82 stycken som fick det. Fotografiet är taget från 1946 fram till 1960 med tanke på uniformerna då m/59 kom.
Vy över vägen genom uthusen i Stensjö by. På båda sidor står timrade byggnader. Till vänster syns en byggnad med mossigt vedtak där näver sticker fram. Vid kanten av vägen sitter en man i hatt, troligen Eugén Stensiö. Vid byggnaderna till vänster om honom syns en fogsvans lutad mot en sten samt flera plankor lutade mot väggen och liggandes på marken. Mellan byggnaderna sticker en stapel av troliga takspån fram. Även vid närmsta byggnaden till höger syns en stepel av något som liknar takspån. Utmed vägen och längs byggnaderna syns ved i staplar i olika dimensioner. Längst bort syns gaveln på en byggnad med lunettfönster. Flera av träden bär spår av lövtäkt.
Banbyggnad Inlandsbanan. Gruståg i Meselefors. Personer från vänster: 8:e man med svart hatt, skjortan öppen i halsen, håller sin spade lutande, Gustav Asplund, Granberget, Dorotea. 12:e man i diket, med keps på huvudet, Olav Hedberg, Dorotea. 15:e man med lokets högra hjul i ryggen är "Rock-Mårten", Mårten Jonsson, Rockvattnet, (därav namnet). Personen som sitter mitt fram på loket är Levi Ångman. Platsen förmodas vara Meselefors. Stora mängder grus togs ut från den grusåsen i Mårdsjö= Saxvattnet, där järnvägen går fram. Loket är Statens Järnvägar, SJ E 900. Det först tillverkade av E-loken. SJ E 900
Markaryd var fram till Roskildefreden 1658 en viktig gränsort för Sverige. 1638 anlades Sveriges andra poststation på orten för att knyta an Stockholm med posttrafiken från Danmark och resten av Europa. Efter att Skåne erövrades av Sverige minskade ortens betydelse. Under slutet av 1800-talet anlades en järnväg från Åstorp till Jönköping och en från Hässleholm till Halmstad, vilka möttes i Markaryd som då blev en järnvägsknut. I Markaryd växte en industri fram baserad på verkstads- och skogsproduktsföretag, och under 1960-talet förlades Rikspappersskolan (numera KCM, kunskapscentrum Markaryd) hit för utbildning inom massa- och pappersindustri.
Porträtt av fem personer i en trädgård i Stensjö by. Ståenden är Ketty Andersson och hennes bror som håller i en cigarr. Pojken till vänster är Eugén Stensiö. I trädgården syns buskar och fruktträd. I bakgrunden en av vedbodarna med faltak. En grusad gång leder fram till en grind. Ovanför vedboden syns ett träd med spår av lövtäkt.
Vy över fägata i Stensjö by. Två gärdesgårdar i trä bundna med vidjor löper på ömse sidor om en väg. Längre fram på vägen syns en möjlig enkel brokonstruktion av brädor. En stuga syns på vänster sida och bakom den skymtar fruktträd.
"På Besök I Viås Skola". En kvinna står och pratar med en man i kostym på trappan till Viås skola. Till höger syns ytterligare en kvinna. Viås skola fungerade som skola fram till 1960-talet och var därefter församlingshem i flera år.
Skördearbete. Halmpressning. Män arbetar vid Thermænius Försökströskverk. 1846 grundades Thermænius Mekaniska Verkstad i Torshälla av Johan Thermænius. Året därpå tillverkade verkstaden Sveriges första tröskverk. År 1868 flyttade företaget till Hallsberg. Med namnbyten och olika ombildningar fanns företaget kvar under namnet Thermaenius fram till 1960, då det köptes upp av Bolinder Munktell. Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
Selma Svärm med en icke identifierad kamrat i samspråk på vad som skulle komma att bli Stationsallén i Södra Vi. Selma var dotter till distriktskorpralen och hemmansägaren i Klockarp, Samuel August Svärm och dennes maka Kristina Maria Jonsdotter. I bakgrunden skymtar Karlsville, uppförd år 1900 och längre fram i tiden tilldelad adressen Norra Storgatan 1.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.