skridskor, ester, is, kvinna, man, martin och elin åker skridskoåkning, skrihkkit
Från 299 kr
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Principen för streckfokus och för rör med roterande anod, sedd i tvärsnitt resp. påsikt- Elektroner från glödkatoden (1) träffa anoden (2 a-b) på en yta, vars verkliga storlek anges av 3 eller 4 men vars optiskt verksamma, genom perspektivisk förkortning minskade storlek angives av 5. Den tillförda effekten fördelas över den ringformiga ytan 6 a-b. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 863.
'Från grävningarna i Sotenkanalen: platsen för de fossila benfynden. :: :: Vy över grävplatsen med maskiner. Bildtext: ''Bergpasset här emellan- de båda järnspånten är vad jag benämt ''Nödö''. Benen har legat jämnt fördelade över hela denna yta., möjligen något rikligare i östra delen. I den djupaste sänkan i fonden, omedelbart till höger om kranens nedre del syns en flik av havet - Ålstenshamn.'' Markering av ''Gamla markytan''. :: ''Järnspåpnt, en likadan finns i södra änden av bergpasset, där kranen står. Den har använts för att driva ner de långa järnbalkar varav spånten bestå.'' :: :: Serie fotonr 2773-2778, bilderna är monterade på papper som har utförlig text. Samma motiv som fotonr. 2774.'
grupporträtt, scener, övriga
interiörer, porträtt
Tossene 716:1
"Skelettdelar av säl från ishavslera i Västergötland. Funna den 28 nov. 1922 vid brunnsborrning, ungefär 1 mil söder om Lidköping, Norra Härene socken, Rotegårdstomt. Benen lågo på ett djup av omkring 12 meter under markens yta i blågrå lera av såpartad konsistens. Under skelettet bildade lerlagren ytterligare en nära 10 meter djup bädd, vilande på grus. (Borrhålets diameter var ung. 45 cm.) Skelettdelarna utgöres av högra lårbenet, främre delen av högra bäckenet med ledskål, två ländkotor, tre bröstkotor, övre delen av två bakre vänsterrevben samt några bitar av revben m.m. Enligt bestämning utförd av professor Henrik Munthe i Stockholm o amanuens E. Dahr i Lund, tillhöra dessa ben med all sannolikhet grönlandssäl, Phoca groenlandica. Lårbenets längd c:a 9 cm, anger att sälen varit mellan 1 1/4 och 1 1/2 meter lång. Preparatet visar även prov å den lera, som omgav benen och i vilken skalfragment av ishavsmusslan Yoldia arctica genom slamning anträffats. Djuret levde i det ishavssund, som vid istidens slut - sannolikt för omkring 10.000 år sedan - sträckte sig över det nuvarande mellansvenska låglandet och på vars botten den varviga leran, inbäddande rester av döda ishavsdjur, avsatte sig. De på Kinnekulle högst belägna strandmärkena (efter det forna ishavet) ligga nära 130 meter över den nutida havsytan eller 85 meter över Vänerns yta och c:a 60 meter över den trakt, där valfyndet gjordes".
fotografi, påsiktsbild, bilder
Gråborg 1961. I valvet syns ruinen av S:t Knuts kapell. Ölands största fornborg, anlagd under järnåldern men i bruk ända in i historisk tid. Intill borgen finns en medeltida kapellruin och byn Borg med ett välhävdat odlingslandskap. Gråborg är Ölands största fornborg och även en av Sveriges största anläggningar i sitt slag. Liksom Ismanstorp är den belägen centralt på ön. Borgen har tidigare benämnts Backaborg men denna benämning har efter hand flyttats över till den närliggande byn Borg. Borgmuren omsluter en yta på 210 x 160 meter och ringmurens höjd varierar 4-7 meter. Murens ursprungliga höjd har uppgått till cirka 8-10 meter med en tjocklek på cirka 10 meter. I nordväst finns en port med ett medeltida valv som förstärkt med kalkbruk. Borgen har tidigare haft ytterligare två portar, en i norr och en i söder. Enligt äldre källor har den befintliga porten tidigare krönts av ett mindre torn, även den södra porten har haft ett torn. Källa Länsstyrelsen.
Gråborg. Ölands största fornborg, anlagd under järnåldern men i bruk ända in i historisk tid. Intill borgen finns en medeltida kapellruin och byn Borg med ett välhävdat odlingslandskap. Gråborg är Ölands största fornborg och även en av Sveriges största anläggningar i sitt slag. Liksom Ismanstorp är den belägen centralt på ön. Borgen har tidigare benämnts Backaborg men denna benämning har efter hand flyttats över till den närliggande byn Borg. Borgmuren omsluter en yta på 210 x 160 meter och ringmurens höjd varierar 4-7 meter. Murens ursprungliga höjd har uppgått till cirka 8-10 meter med en tjocklek på cirka 10 meter. I nordväst finns en port med ett medeltida valv som förstärkt med kalkbruk. Borgen har tidigare haft ytterligare två portar, en i norr och en i söder. Enligt äldre källor har den befintliga porten tidigare krönts av ett mindre torn, även den södra porten har haft ett torn. Källa Länsstyrelsen.
Gråborg. S:t Knuts kapell syns genom valvet. Ölands största fornborg, anlagd under järnåldern men i bruk ända in i historisk tid. Intill borgen finns en medeltida kapellruin och byn Borg med ett välhävdat odlingslandskap. Gråborg är Ölands största fornborg och även en av Sveriges största anläggningar i sitt slag. Liksom Ismanstorp är den belägen centralt på ön. Borgen har tidigare benämnts Backaborg men denna benämning har efter hand flyttats över till den närliggande byn Borg. Borgmuren omsluter en yta på 210 x 160 meter och ringmurens höjd varierar 4-7 meter. Murens ursprungliga höjd har uppgått till cirka 8-10 meter med en tjocklek på cirka 10 meter. I nordväst finns en port med ett medeltida valv som förstärkt med kalkbruk. Borgen har tidigare haft ytterligare två portar, en i norr och en i söder. Enligt äldre källor har den befintliga porten tidigare krönts av ett mindre torn, även den södra porten har haft ett torn. Källa Länsstyrelsen.
ART DÉCO TELEFONAFFISCH Här visas en av LM Ericssons reklamaffischer från 1929. Den visar en ny kompakt bordstelefonmodell som Ericsson tagit fram influerad av fransk art déco. Den exlusiva art déco-stilen utvecklas från Parisutställningen 1925 och Ericsson tar 1929 fram denna förfinade telefonmodell. I bakgrunden på affischen syns södra Kungstornet i Stockholm. Byggnaden uppfördes som huvudkontor åt Ericsson 1925 och var ett av Stockholms första höghus. Grunden till den nya modellen är 1909 års plåttelefon som förfinats i både yta och form. Den kromade, lite slappa och utdragna luren ger en känsla av mondänt överklassliv. Ericssons direktör Karl Fredric Wincrantz förknippas med denna apparat som går under beteckningen "Wz". Telefonen gjordes i få exemplar men användes desto flitigare i olika reklamsammanhang för att höja prestigen på Ericssons telefoner.
ART DÉCO TELEFONAFFISCH Här visas en av LM Ericssons reklamaffischer från 1929. Den visar en ny kompakt bordstelefonmodell som Ericsson tagit fram influerad av fransk art déco. Den exlusiva art déco-stilen utvecklas från Parisutställningen 1925 och Ericsson tar 1929 fram denna förfinade telefonmodell. Grunden till den nya modellen är 1909 års plåttelefon som förfinats i både yta och form. Den kromade, lite slappa och utdragna luren ger en känsla av mondänt överklassliv. Ericssons direktör Karl Fredric Wincrantz förknippas med denna apparat som går under beteckningen "Wz". Telefonen gjordes i få exemplar men användes desto flitigare i olika reklamsammanhang för att höja prestigen på Ericssons telefoner. I bakgrunden på affischen syns södra Kungstornet i Stockholm. Byggnaden uppfördes som huvudkontor åt Ericsson 1925 och var ett av Stockholms första höghus.
En malsten med löpare som hittades vid en arkeologisk undersökning av en boplats i Jönköping 2008. Vid undersökningen hittades tre malstenar och sju löpare. Två av malstenarna var halvor som sannolikt suttit ihop. Den ena av stenarna hade en svagt skålformad slät yta i mitten, och knackmärken längst med kanterna. En av stenarna hittades vid schaktning, de andra två låg i anläggningar, en i en kokgrop och en i en eventuell skärvstenshög. Man kan se att dessa två var tydligt deponerade, de hade lagts ner i anläggningarna av en orsak, de låg dessutom upp och ned. Av de sju löparna hittades fyra i en härd och tre i den förmodade skärvstenshögen. Alla tydligt deponerade.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.