Trekanten är ett triangelformat område norr om Hindsbogatan och väster om Svens Hofsgatan. Köptes 1881 av Skara Arbetareförening för att bereda arbetare möjlighet att köpa hustomter. Omfattar stadsägorna nr 282 - 298. (se Skara tätort, bebyggelsehistorisk inventering. Skara kommun 1985)
Från 299 kr
Mössebergs musikkår. Invigning av skjutbanan vid Bestorp. Vid Trekanten, korsningen S:t Olofsgatan och Scheelegatan 1941. Klarinett Arvid Pompeijus, tenorbasun John W. Gustavsson, trumpet Olle Karlsson, för övrigt syns Arnold Ewerts, Oskar Nilsson, Karl-Erik Gustavsson (Juten) och Rune Olofsson.
Trekanten är ett triangelformat område norr om Hindsbogatan och väster om Svens Hofsgatan. Köptes 1881 av Skara Arbetareförening för att bereda arbetare möjlighet att köpa hustomter. Omfattar stadsägorna nr 282 - 298. (se Skara tätort, bebyggelsehistorisk inventering. Skara kommun 1985) Gaveln på en av de s.k. "Olinslängorna" på Hindsbogatan
Trekanten är ett triangelformat område norr om Hindsbogatan och väster om Svens Hofsgatan. Köptes 1881 av Skara Arbetareförening för att bereda arbetare möjlighet att köpa hustomter. Omfattar stadsägorna nr 282 - 298. (se Skara tätort, bebyggelsehistorisk inventering. Skara kommun 1985) Gårdssidan av "Olins-längorna"
S:t Olofsgatan 60. Mehrska fastigheten vid Trekanten. Foto från Scheelegatans mynning 1936. Skomakarmäst. Mehr hade sin affär i detta hus. I den mindre byggnaden in på gården med gaveln mot gatan hade han verkstaden med ständigt 5 á 6 skomakare i arbete. Slutade verksamheten omkring 1945.
Fagergrens eller Systrarna Jonssons konditori vid Trekanten. Personer från vänster: 1. Allan Johansson, 2. Maria Rundgren (syster till fastighetens ägare) 3. Fastighetsägaren Fru Ida Svensson (född Rundgren) 4. Sven Alexandersson 5. I barnvagnen Gösta Alexandersson (född 1904-09-10) 6. Robert Rundgren 7. Vid barnvagnen fru Ingeborg Alexandersson (född Svensson) 8. I fönstret ? 9. En flicka ? 10. Fröken Agnes Rundgren (syster till nr.3)
Företaget startades 1930 av Bröd. Gunnar och Per Elandsson. Verktyg för träindustrin blev från början specialiteten och man fick snabbt en marknad för sina produkter. 1936 förlades firman från Trekanten till Nybro, och verkstaden vid Hornsgatan 18 byttes såsmåningom ut mot en modern fabriksanläggning vid Herkulesgatan. Där sysselsattes i tidsenliga och rymliga lokaler ett tiotal man. Flera av de anställda hade börjat som lärlingar och således gått i skola i företaget. Senare tillkom som ägare Gunnar Ekenhagen. Senare kom Nybro Cementgjuteri att sträcka sig över det område som tidigare hade tagits i anspråk av AB Nybro Stålindustri. (Källa: Gerhard Köppen, Paradisgatan 15, Nybro)
Gruppbild av den fulltaliga personalen vid Liljeholmens Stubinfabrik 1892, föregångaren till ASEA Kabel i Västberga. Fotot togs som födelsedagspresent till den 27-årige verkmästaren August Jansson.Hans far, John Jansson, hade lett fabriken från dess grundande 1870. Den låg vid Trekanten på Tunnelbanestationens plats.Redan i slutet av 1870-talet inleddes tillverkning av tågvirke vid sidan av stubinfabrikationen.På 80-talet startades den avdelning för elektrisk ledningsmateriel som skulle leva vidare. Vid starten hade John Jansson två medhjälpare: Oskar Falk (mannen nr 2 från höger i andra sittande raden) och verkmästare August Janssons faster Charlotte (kvinnan nr 2 från höger i andra raden).
Växjö, 1947.
Växjö, 1971.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.