En planritning för förslag till plantering vid Drageryds skola, 1924.
Från 299 kr
Tveta kyrka. Kyrkogården utvidgad mot väster 1948. Västra muren revs då. Namnet Tveta tros härstämma från det fornsvenska ordet thve, som betyder oröjd plats eller uthuggning i skogen. Platsen för kyrkan har sedan hednatid varit en kultplats där man offrade och blotade. Med all sannolikhet låg ett tempel till Odens ära här under hednatiden. I närheten av kyrkan finns två offerkällor: Odens och Tors källa. Tveta kyrka är formodligen en av de första kyrkorna i östra Småland. Kyrkan var en samlingsplats för sjöfarare på den tid Emån var segelbar. När vårt land kristnades kom man ända från Öland och Östergötland för att döpa sina barn här. Tveta kyrka är den mest anlitade vigselkyrkan i kontraktet. Kyrkan är till formen en tornlös enkel romansk byggnad. Av den kyrka som uppfördes på 1100-talet återstår långhuset, byggt av metertjocka stenväggar. Kyrkan förstördes 1567 av danskarna, därefter lät man bygga ut kyrkan, även denna gång i sten. Vapenhuset i knuttimmer tillkom troligen på 1600-talet. 1726 tillbyggdes en sakristia i sten och ett femsidigt kor i liggande timmer. Den ståtliga klockstapeln i gotisk stil uppfördes 1662, förmodligen en kopia av den medeltida klockstaplen som stått där tidigare. Kyrkans äldsta inventarier består av två stycken helgonfigurer i trä: S:t Mikael från 1200-talet och S:ta Maria med barnet från 1400-talet. En primklocka och ett processionskors från 1400-talet finns bevarade liksom den järnklädda kyrkdörren från 1200-talet, numera som dörr in till sakristian. Även resterna av den gamla dopfunten från 1200-talet finns bevarad. Vid renoveringen av kyrkans fasad 1993, upptäcktes märkliga skeppsristningar. De föreställer två koggar från 1200-talet. Liknande skeppsristningar har tidigare bara påträffats på Gotland och Öland. Ingen av ristningarna är helt komplett. Genom putsavfall saknas masten på det ena skeppet medan det andra saknar främre delen av förstäven samt troligen övre delen av rodret. Vid putsningen av fasaden har man använt den medeltida metoden av slevdra putsen och har på så sätt återfått den putskaraktär som kyrkan troligen hade för 700 år sedan. I Linköpings stift är Tveta kyrka och Törnfalls kyrka de enda kvarvarande medeltida kyrkor som forfarande är i bruk i norra Kalmar län. (Hämtat från www.svenskakyrkan.se)
Konung Frederik, prinsessan Benedikte och landshövding Wagnsson på Kalmar slott.
Ett grupporträtt på tre kvinnor och en man.
Berga herrgård. Salongen i övre våningen.
Bostadshus på Tullslätten.
Teckning av Ulla Toll i skissbok, tecknad 1880, tillhörig fröken Alma Genberg 1932.
Konung Frederik på Kungstrappan på Kalmar slott. .Bakom honom syns med största sannolikhet landshövding Wagnsson med fru.
Hälleberga kyrka omgivet av ett översvämmat landskap.
Njutemåla skola. Ett stort detaljrikt fönster i fasaden bredvid verandan.
Tidningen Barometern.
Epitafium i Högsby kyrka.
Interiörbilder från Henning Beyers familjehem i Karlshamn.
Ångkvarnen i Kalmar. Branden juli månad 1935.
Interiör från en fastighet på Fiskaregatan. Det bortre rummet i mellersta tillbyggnaden. Garderob och nedskärning för vindstrappa.
Till vänster Graniten och Gnejsen. Bilder från arbetsplatsen, hus 2.
Gruppfoto från hantverksmässa.1 Guldsmedsmästare G Hentzell. 4 Fabrikör Ernst Aldén. 5 Fabrikör G Göransson. 7 Skräddarmästare J P Linden. 8 Fabrikör A T Sandbäck. 9 Brandchef E R Brantenberg. 10 Trädgårdsdirektör Edvard Schuwert. 11 Hovkonditor Frans Holmgren. 13 Disponent Gustav Sandbäck. 16 Byggmästare S J Arvidsson. 17 Fabrikör Kaleb Elgqvist. 19 Målaremästare Viktor Petersson. 26 Målaremästare Viktor Elmqvist. 27 Åkare David Jonsson. 28 Fotograf Klas Herman Sandberg. 35 Åkare Österberg. 39 Disponent Gustav Sandbäck. 41 Konstnär Ahlgren. 43 Handskmakare August Petsche. 44 Smedmästare J Albert Johansson. 46 Kopparslagare Berg. 50 Viktor-Hugo Elmqvist. 60 Fru Byggmästare Arvidsson. 61 Fru Målarmästare Elmqvist. 62 Fru Fotograf Sandberg. 64 Överläkare Manfred Berg. 38 Gösta Sandberg. 94 Sonja Sandbäck. 55 Anna Sundberg. 56 Thyra Ek. 57 Sigrid Ström.
Kalmar Domkyrka. Barockstil. Ritad av Nikodemus Tessin den äldre. Portal med absid mot väster.
Stugan och boden från bygatan. Bod av timmer i skiftstolpar. Två bottnar, i den undre t.h. bod, t.v. brygghus, i den övre t.v. inredd kammare med öppen spis, pappersklätt, vitlimmat tredningstak med sparrar synliga, smårutade fönster. Trappa dit upp från brygghuset. Det andra rummet i övre bottnen är spannmålsbod med bingar. Ingångarna till huset ha halvdörrar. Bodbyggningen verkar mycket ålderdomlig.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.