Sabelfäktning i korridoren. OBS! att på 1930-talet hängde fortfarande vapen fritt i korridoren utanför respektive logement. Karbinernas slutstycken satt kvar i vapnen.
Från 299 kr
Lektion i skvadronens dagrum. (3.skv.) Detta var beläget närmast ingången på korridorens södra sida. Vid stor beläggning på skvadronen andvändes dagrummet som logement nr 7.
Soldater i korridor på logemente hos Västmanlands regemente I 18.
Gemensam packning av strids- och trosspackning inför bataljonsövning. 102 Pettersson, 228 Bengtsson (senare Rosén, fotograf och ägare av detta album), 426 Gabrielsson och 816 Karlsson (senare Sarsten). Kasern 5, logement 3.
426 Gabrielsson och 816 Karlsson (senare Sarsten) festar på "luckan". Naturligtvis absolut förbjudet med alkohol -- men det är nog preskiberat nu. Kombinationen Desertvin och Gauffins Dubbelblandning ser spännande ut! Kasern 5, logement 3.
December 1964, vi hade just blivit vicekorpraler, så då passade lägermössan extra bra eftersom den hade gradbeteckning. 703 Ekblad och 104 Frostell klädda för att gå och äta. Vi bar alltid linnerock i matsalen. Kasern 5, logement 3.
908 Andersson (senare Princis) och 622 Koskinen spelar kort på logementet. Vi hade nyligen fått de gamla träskåpen utbytta mot moderna, snygga plåtskåp. Eftersom vi alla var befälselever hade vi två skåphalvor var. Kasern 5, logement 3.
Vykort på linjeskeppet Stockholm. Linjeskeppet stockholm, som av sjöbeväringen användes såsom logement och skolfartyg. Detta linjeskepp är den enda kvarlevan av svenska flottan, sådan den var under dess storhetstid.
Grupporträtt av 13 unga värnpliktiga män på ett logement. Männen har flygvapenmössa och kalsonger. På överkroppen har varje värnpliktig en siffra eller en bokstav målad. De skriver tillsammans meningen "179 dagars muck"
I varje skvadronförläggning fanns på 20-30-talet sju logement, sex inredda till förläggning och ett möblerat som dagrum, med tunga ekmöbler. Ofta i rummets mitt ett stort bord, som kunde användas som underlag för spel.
Bilden visar ett av skvadronens sex förläggningslogement från 20 - 30-talet. Varje logement med plats för upp till 16 husarer, då åtta i undersäng och åtta i översäng. Varje husar hade ett rött träskåp för sina persedlar.
Kassans fotoalbum, sid 20 Våren 1971 flyttade vi till två logement eftersom våra lokaler i by 11 skulle renoveras. Den 1 oktober flyttade vi tillbaks igen, inte som förr, men rätt snyggt. Bild 1. Gull Eriksson Bild 2. Elna Fredrikson.
3.- och 4. kompaniernas kasern 1925 I hitre delen av kasern bodde 3. kompaniet i sex logement. Nedre våningen fyra logement och på övre våningen två. Efter logementen (de med stora fönster) på ö.v. följer tre mindre fönster -- det var kompaniets stora dagrum. Fram till slutet av 1950-talet hade soldaterna små möjligheter att resa hem på helger, så dagrummen fyllde en viktig funktion. Sök på "3. komp dagrum" i Digitalt Museum så hittar du sex bilder med målningar just från denna byggnad. Hitom kasernen ser vi tegelmuren med grind 2 i "Bataljonsgatan". Byggnad: K0074-004
Grupporträtt av värnpliktiga soldater på F 3 Malmen, 1927-1928. Elva män på ett logemente.
Grupporträtt av volontärer på Flygkompaniet på Malmen, 1926. Elva män poserar med gevär på logemente.
Gruppbild av flygtekniker vid vicekorpralskolan på F 7, 1942. 17 unga män på ett logemente.
Kasernvakten den 4 juni 1974 Inryckningsdag! Bild 1 Både en del av åldersklassen och FN-förband gör sin entré vid vakten i kasern 4. Lägg märke till hårlängd, polisonger och utsvängda byxben, mycket typiskt för det tidiga 70-talet. Bild 2 Logement på Liv-kompaniet. Många nya intryck första dagen, "snuskburken" på golvet blir snart en naturlig del av vardagen.
Länsfängelset, Linköping Det stod klart 1846 och stod för en ny fångvård. 1840-41 års riksdag beslutade att länsfängelserna och kronohäktena skulle ha celler istället för logement. Fängelset fungerade i 100 år 1846-1946, därefter togs det åter i bruk 1957. Det lades ner 1966 och revs 1969.
Den gamla fängelsebyggnaden vid korsningen Västra vägen/Storgatan. Länsfängelset stod klart 1846 och sågs då som en del av en ny och liberal fångvård. 1840-41 års riksdag beslutade att länsfängelserna och kronohäktena skulle ha fängelseceller, tidigare hade man haft logement. Systemet kallades Philadelphiasystemet. Fängelset fungerade 1846-1946, togs åter ibruk 1957. Det lades ner 1966 och revs 1969.
Västra Frölunda 248:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.