Sterner och Blomquist AB, Malmö, 1944. Ett viktigt led i arbetet var den gamla motorns befriande från smuts, färg och olja. Sedan demontering verkställts nedsänktes motordelarna i rengöringstankar, där de genom kokning befriades från alla dessa föroreningar, var efter delarna gick till kontrollen. Där uppmättes slitaget för varje del med nogranna instrument och antecknadess på en undersökningsrapport, vilken sedan låg till till grund för renoveringens utförande.
Från 299 kr
Mjölkveckan i Uppsala 1938 anordnades av föreningen Mjölkpropagandan, vars ordförande professor Herman Flodkvist berättade att den är ett led i de allmänna strävandena för en bättre folkhälsa. Mjölken ansågs vara nyttig för alla, men särskilt för barnen. Föreningen Mjölkpropagandan bildades 1923 av jordbrukare, mejeriföretag, läkare, m.fl. och fick stort genomslag i Sverige. Under veckan 1938 visades film. Efteråt fick barnen dricka mjölk ur kobbelrör, en synnerligen uppskattad punkt på propagandaprogrammet, vilket i sin helhet är både fängslande och roande, skrev tidningen.
Bilden visar en grupp rekryter som gåtränar på led. Längst fram går de fyra stycken i bredd och samtliga går i takt. Ledet är placerat till höger i bild och sträcker sig från mellangrund till bakgrund. Leder gåträningne gör fyra befäl. Två av dessa finns i mellangrunden och går i bredd jämsides med rekryterna. Ytterligare två ses i bakgrunden. Fonden i bilden utgörs av en kasernbyggnad, här Kasern Jarramas.
Publik på Järntorget i samband med Engelbrektstatyns avtäckande. (Statyn är gjord i gips. Den riktiga statyn levereras senare). Detta är ett led i firandet av Sveriges Riksdags 500-årsjubileum. På podiet, framför statyn, står en mängd medlemmar av det svenska kungahuset. Vakter håller undan allmänheten. Till höger i bild ses Heliga Trefaldighetskyrkan. Detta är ett avfotograferat vykort. Enligt den vita texten, på vykortets vänstra nederkant, står det "Engelbrektsstatyns avtäckande". I den högra kanten står det "Foto" och "Ensamrätt: Hartmans kortförlag, Arboga"
fotografi
Väntande Ljusnebor på träbron i Ljusne som är dekorerad inför Oscar II:s besök. Utdrag ur Söderhamns Tidning den 23/8 1890: KUNGABESÖKET ONSDAGEN DEN 20 AUGUSTI 1890 I LJUSNE Konungen besökte hyttan vid Ljusne Järnverk. Vägen dit gick över den flaggprydda och med girlanger smakfullt dekorerade masugnsbron, även här kantades bron av flerdubbla led med människor. Masugnen och Valsverket stod därefter i tur för besök. I Valsverket dröjde Konungen sig kvar särdeles länge och följde med livligt intresse den procedur varigenom de glödande, oformliga järnstyckena under ilande fart mellan valsarna omdanades till fina smidiga järnstänger.
Kung Oscar II kommer till Ljusne den 20 augusti 1890, på sitt fartyg Drott. På bilden ses den kungliga kortegen passera timmerbanan, som är till vänster, på väg till besöken i de olika verkstäderna. Utdrag ur Söderhamns Tidning den 23/8 1890: "Efter promenaden över bron väntade ekipagen, som skjutsade Konungen med sitt följe, till de olika verkstäderna som besöktes. Vägen kantades av flerdubbla led med människor." "Konungen företog under dagen besök i de flesta av Ljusnes verkstäder. Kättingsmedjan, Mekaniska Verkstaden och Gjuteriet, Sågen, Masugnen och Valsverket fick alla besök av konungen med sitt följe."
Foto från Maggie Wiboms ateljé och lägenhet på Lerviks gård där hon bodde hos sin syster Helfrid Joachimsson med man under 1930-talet. Skiss i gips till skulptur av Sankt Staffan av skulptör och formgivare Maggie Wibom. 1934 fick Wibom i uppdrag att göra ett förslag till den nya Staffanskyrkan i Gävle. Även andra konstnärer lämnade in förslag. Efter ett antal ändringar står sedan 1934 Wiboms staty av S:t Staffan, gjuten i brons, i en tornnisch i kyrkans kor. Motivet är munken Staffan som enligt legenden led martyrdöden i Hälsingland.
Kvarnzelius, Herman,1864-1938. Ämbetsman och politiker (liberal), ursprungligen bleckslagarmästare i Skön vid Sundsvall, riksdagsman 1900-35 (andra kammaren t.o.m. 1912), landshövding i Kopparbergs län 1922-32. K. tillhörde pionjärerna inom nykterhetsrörelsen. Han var chef för Godtemplarorden (IOGT) 1909-14 och spelade en betydande roll i riksdagen, bl.a. som ordförande i statsutskottet (1918-33) och liberal gruppledare i första kammaren (1913-22). K. anlitades också som utredare och statlig förlikningsman i arbetskonflikter och var den förste landshövdingen ur nykterhetsfolkets led. Vid partisprängningen 1923 anslöt sig K. till Frisinnade folkpartiet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=234325
Påsk 1910 - Jenny Nyström
Gustavsberg
Gustavsberg 36:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.