fotografi
Från 299 kr
Bilden visar två män sittande på marken framför en hästvagn som tar hand som sitt jaktbyte. Denna består av en hög småfåglar som ligger på den duk. På vagnens sida hänger ett gevär en örn och en pälsdjur.
Soldater med jaktbyte
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Frankrike, 1942. Motiv av Transportfartyg lastar vid afrikansk kust -Propagandamärke för franska kolonier-
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Frankrike, 1951. Motiv av världskarta. Ankare. Symboler för Frankrikes kolonier. "50-årsminne av koloni-truppernas stiftande 1900-1950".
Ladugård tillhörande (tidigare ägare Johan Gustafsson) Tollered 1:2 (idag: Tållered 1:8) år 1978. Nu riven. Här ligger Ekåsens kolonier.
fotografi, vykort
Bilden visar afrikanska soldater under skjututbildning.
Bilden visar afrikanska soldater håller på att kommunicera medels heliografer.
Askari med heliografer
Utbildning av soldater i Afrika
Villa i två våningar, fyra pelar-koloner med fyra stora urnor där kolonerna slutar på taket, säteritak, trapphus, separat ingång till personalen, huvudentré på villans framsida. Disponent Axel Bengtsson
Ingatorps marknadsplats. Ingatorp är den kungsgård, där traditionen säger att konung Inge, Stenkils son, avled någon gång i början av 1100-talet. Han begrovs på Hångers kyrkogård. Men i början av 1200-talet ansågs förmodligen Hångers kyrka för ringa att hysa en kungagrav och kung Inges ben fördes till munkarnas kyrka i Varnhem, "där nu Stenkils son vilar i gott sällskap med helige kung Eriks ättlingar". Som en ö i en väldig åker ligger Hångers kyrkogård. För mer än åtta hundra år sedan vigdes här konung Inge den äldre till den sista vilan. Den utgör nu en inhägnad dunge i Bredegårdens åkrar ej långt från Hornborgasjön. Kyrkan i Hånger, av romansk typ, raserades jämte Mårby, då Bjurums kyrka uppfördes på 1760-talet. Fragment av fönsterbågar och kolonner äro strödda över platsen, och halvt dolda av det yviga gräset ligga där ett par gravstenar från tidig medeltid. Vi har rätt att tro, att den ena av dessa en gång lagts över kung Inge.
Stereobild med motiv av Vendômekolonnen på torget Place Vendôme i Paris. På den en drygt 44 meter höga kolonnen står en staty av Napoleon. Ursprungligen restes den på order av Napoleon för att fira segern vid Austerlitz. Vid Place Vendôme bodde Frédéric Chopin i 12 år fram till sin död 1849.
Första maj demonstration 2 maj 1967 Tre kvinnor går i förgrunden i ett första-majtåg utanför varuhuset Krämaren i Örebro. De är klädda i kappor och skor. Två av dem har hattar på huvudena. De bär skyltar med texten: "Svensk hjälp åt Vietnams folk." Längre bort kommer två män med en banderoll med texten: "Portugals kolonier- diktatur." Fler personer med skyltar syns även.
Första maj demonstration 2 maj 1967 En man klädd i vit rock kommer gående i ett första-majtåg utanför varuhuset Krämaren i Örebro med en banderoll med texten: "Portugals kolonier- diktatur." Han håller i en stång i ena hörnet av den stora banderollen. Två andra herrar går bredvid honom. Fler personer med skyltar kommer gående i bakgrunden.
Gravkapellet på Kustsanatoriet Apelvikens kyrkogård som stod klart 1927, samma år som kustsanatoriets arkitekt Rudolf Lange i Göteborg avled. Han upprättade alla byggnadsritningar till sanatoriet. Kyrkogården är ca 4000 kvm stor, omgärdad av en stenmur och i mitten på östra långsidan står gravkapellet i så kallad 20-talsklassicism (stiliserad, antik stil) med gavelfält (fronton) på fyra kolonner och glest tandsnitt (guttae) runt takfoten. Där finns också ett bårhus där svepning och bisättning skedde; ibland även obduceringar. Patienter som avled och vars anhöriga inte hade råd med liktransporten, som fick ske på järnväg, gravsattes här (tidigare på kyrkogården i Varberg). Även om de anhöriga sällan kunde delta hade man alltid en begravningsgudstjänst som familjen sedan fick ett referat ifrån. Psalmer, bibelord och präst redovisades och man bifogade ett fotografi på kistan och blomstergärden vid graven. Varje grav försågs med ett vitt träkors, men under andra världskriget byttes dessa ut mot små låga gravstenar. Där höggs namn, årtal och hemort in. Märkligt nog blev den förste att gravsättas på kyrkogården grundaren till sanatoriet, dr J S Almer, den 25 augusti 1927 (död den 13 maj samma år). Totalt blev 136 personer begravda här och trots många var vuxna kallas området numera ofta ”Barnens kyrkogård”. (Läs mer i artikeln här på DigitaltMuseum "Kustsanatoriet Apelviken")
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.