Vy mot tre välbekanta byggnader i Linköping, Miljonpalatset, Brandstodsbolagets kontor och Teatern. Så mycket mer var inte byggt i området i början av förra seklet. Stadens enda aveny var emellertid utlagd med sina dubbla körfält. I kanten av vad som senare kom att läggas ut som Vasatorget hade man vid tiden gjort halt i väntan på vidare bebyggelse västerut. Staden kom som känt att utvidgas men inte utmed dubbel vägbana.
Från 299 kr
Brevkort med återgivning av Liljeholmen i Blåviks socken. Säteriets särpräglade huvudbyggnad anses uppförd av överstelöjtnant Christer Lillie under 1600-talets senare del. Denne hade 1653 samlat sitt stora gårdsinnehav och gjort Ringshult till sätesgård, vilket han i samband med den nya huvudbyggnadens tillkomst ändrat namnet till Liljeholmen. Vid tiden för bilden ägdes säteriet av Esbjörn Pontin på Schedevi men brukades av Johan August Hörling med hustrun Hedda Sofia Karlsdotter. Möjligtvis är det dem med barn och gårdsfolk vi skymtar på bilden.
Från reportaget om lokalbrevbäringen i Motala, den 29-10/10 1958. Reportage om den omläggning av brevbäringen som skett under riktlinjer, som dragits upp av 1953 års brevbäringsutredning. Postdirektionen i Linköping har bearbetat undersökningsmaterialet beträffande brevbäringen i Motala och gjort upp förslag till tjänstgöringslistor och göromålsuppgifter. (Se vidare tidningen PS nr 8/1958). Avbuntningen och buntutkörningen spelar en viktig roll för att underlätta och påskynda postutdelningen. (Se även neg. 1753b och reproneg 661e).
Reportage om den omläggning av brevbäringen som skett under riktlinjer, som dragits upp av 1953 års brevbäringsutredning. Postdirektionen i Linköping har bearbetat undersökningsmaterialet beträffande brevbäringen i Motala och gjort upp förslag till tjänstgöringslistor och göromålsuppgifter. (Se vidare tidningen PS nr 8/1958). På postdirektionen i Linköping. Kontrollör Per Rask, t.v., och överkontrollör Arne Häggbom diskuterar här en detalj angående brevbäringen. Foto 29/10. (Se även neg. 1703b).
Källaren vid Manken görs iordning omkring 1920. Gustav Karlsson har gjort åtskilliga av husgrunderna (stenfoten) till de hus i Älgarås och Undenäs, som uppfördes under hans tid. Omkring 200 välvda källare! Fr.v: 1. Segol Mann (son till nr 2). Skådespelare. 2. Hjalmar Mann (bror t. Thor Mann) Folkskollärare i Åkers Styckebruk. 3. Karl-Inge Mann (son till nr 2). 4. Sven Karlsson (född 1908). 5. Gustav Karlsson 6. Karl Karlsson (född 1910).
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 26, reaktorbyggnaden, reaktorhall.Laddmaskinensmanöverbord. I glaset till skrivaren sitter en handskrivenlapp med texten "Torsdagen den 20/2 1975 kl.11:02. Jag har gjort mitt, LM". Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ett fotoalbum med bilder upprättat av givarens far under dennes tid i flottan på 1920- och 30-talen. Bilderna visar såväl örlogsfartyg som flera civila båtar (segelbåtar, passagerarångare) men även flygplan och vyer från flygplan; dessutom bilder från flottbesök, befästningar, officersmiddagar och tjänstgöring ombord. Därtill flera personliga bilder av släktingar och vänner. Albumet är ett insticksalbum av mindre format för kontaktkopior i format 4,5 x 6 cm, gjort av grå papp utan grafisk utformning.
Ångermanland, Nordingrå sn. Bebyggelsen i Barsta fiskeläge. De flesta i Barsta äger ett småbruk "torp", som kan föda 2-3 kor. Torpet drev man vid sidan av fisket. Numera har de flesta gjort sig av med sina djur, fisket bedrivs endast som fritidsfiske och man har förvärvsarbete på annat håll. Huset i mitten i förgrunden är en snickerifabrik, som drevs av två bröder fram tills dess att den lades ned i början av 1970-talet. Jfr Fo41774AB - 777AB.
En manlig och en kvinnlig butikspersonal står vid ett bord och samtalar. Båda är klädda i grå-beiga kläder. Bredvid dem på golvet står staplade bruna backar, fyllda med långa, plast-förpackade rulltårtor. Närmast i bild ses en skymd kvinna som erbjuder provsmakning. Hon har gjort små bakelser bestående av en skiva rulltårta toppad med vispad grädde och bär. I taket hänger flertalet skyltar med texten "EXTRAPRIS!". Domus Mölndals centrum 1970-tal.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Ekonomibyggnaden från 1904 intill Länslasarettet i Varberg som invigdes 1901. Byggmästare var Nilsson och Axel Kumlien hade gjort ritningarna till båda dessa tegelbyggnader. Ekonomibyggnaden låg utmed Västra Vallgatan och utöver typiska utrymmen som köksavdelning, desinfektionsrum och tvättstuga fanns här även personalbostäder, kontor och arkiv. Rum för mangel, tork och linneförråd låg på övervåningen men förbands med tvättstugan i källaren via en hiss.
Mangårdsbyggnaden till Stora Iserås, en kaptensgård i Onsala. I början av 1700-talet bodde här förvisso en klockare, men genom hans barnbarn kom snart skepparna till gården. Isak Apelbom (f 1742) från Apelröd i Onsala hade gjort sig rik som Medelhavsskeppare och när han gift sig med Anna på Iserås lät han uppföra det, för Onsalaskepparna, typsikt långsträckta huset i två våningar under 1700-talets senare del. När huset restaurerades omkring 1970 återställdes takmålningar på andra våningen.
Campare vid Åby camping i Mölndal, år 1984. "- Vi håller på att greja med strömtillförsel, gasol och mat, skrattar äktaparen Mortensen från Tromsö och Myrbakk från Fredrikstad. - Och jag har gjort misstaget att kontakta mitt företag på första semesterdagen, säger Torbjörn Myrbakk. Affärsvänner från Japan väntar där hemma, så jag får ta första flyget till Norge och sedan via flyg försöka hinna ifatt de andra i Köpenhamn." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.