uthus, mangårdsbyggnad, härbre
Från 299 kr
stall, bagarstuga, härbre, gårdsmiljö, mangårdsbyggnad
mangårdsbyggnad, jordbruksbebyggelse, sommarladugård, ria, härbre
mangårdsbyggnad, källare, blindfönster, portlider
Onkel Adamsgården i Linköping. Vy från gårdssidan över trädgården som omsorgsfullt odlats av trädgårdsintresserade gårdsägare genom åren. Inte minst under periden författaren Carl Anton Wetterbergh (Onkel Adam) och makan Hedda ägde och bebodde gården. Fotoåret 1929 uppmättes trädgården i syfte att bibehålla även den delen av stadsgården sedan fastigheten delvis blivit museum.
Porträtt av Anders Gustaf Ritzman. Född i Lofta församling och uppvuxen under knappa förhållande. Föräldrarna var backstugusittare. Efter ett antal drängtjänster flyttade han år 1859 till Linköping. Samma år gifte han sig med Anna Brita Andersdotter, bördig från Vreta Kloster. I Linköping utbildade sig Ritzman till murare. Med åren byggde han upp ett visst välstånd och kom att bli gårdsägare.
Envånings bostadshus, 4 personer framför huset. Handlare David Andreas Johansson. f.1876-10-28, Ingenting, Södra Ladugårdskogen, Nikolai. och hans fru Alfrida Charlotta Karlsson f. 1881-08 23 Hovsta. Gårdsägare till Hållsta Handelslägenhet, Almby 1916- 1926. Barnen Birgitta Charlotta f.1910-07-29, död 2001 och Stig Anders Johansson 1914-12-22 död 2006-02-02. Davids föräldrar hörde till baptistförsamlingen i Stora Mellösa, så han döptes först 1906-04-12 i Almby.
rundloge, vedbod, sommarstuga, ladugård, dubbelbod, mangårdsbyggnad, härbre, loge
Veteskörden körs hem till gården hos Hilmer Engström. I lasset från vänster gårdsägaren Hilmer, hans far Johan Engström och August Larsson.
Ett stort antal kvinnor i ljusa fina kläder med stora hattar har räfsat ihop en mängd små höhögar, köislingar kallade. Tranänget var socknens största änge och ägt av kyrkan. Det låg väster om skolan och gick ner till myrvägen mot Raotarve. Laubornas dagsverke till kyrkan var att slå änget. På 1890-talet överläts hötäkten till fem gårdsägare i Lau, vilka upprätthöll traditionen med en högtidlig slåtterfest. För att klara av slåttern med tillhörande höräfsning fordrades det mycket folk. Se Bild 112.
Porträtt av Agnes Sjöberg, född Andersson. Agnes föddes den 23 juli 1872 i Linköping som dotter och enda barnet till bokhållare Frans Adolf Andersson och Amalia Sofia Hübinette. Gift i december månad 1899 med gårdsägare och handlare Fredrik Melker Sjöberg med vilken hon fick sonen Nils Fredrik Åke. Blev änka året 1909 och tog då enligt församlingsböckerna över som handlare och gårdsägarinna efter maken. Hon avled den 8 januari 1965 i Linköping.
Porträtt av Agnes Sjöberg, född Andersson. Agnes föddes den 23 juli 1872 i Linköping som dotter och enda barnet till bokhållare Frans Adolf Andersson och Amalia Sofia Hübinette. Gift i december månad 1899 med gårdsägare och handlare Fredrik Melker Sjöberg med vilken hon fick sonen Nils Fredrik Åke. Hon blev änka 1909 och tog då enligt församlingsböckerna över som handlare och gårdsägarinna efter maken. Hon avled den 8 januari 1965 i Linköping.
Gårdsinteriör från Hunnebergsgatan 31 i Linköping. Vid fototiden 1929 även kallad Larssonska gården. Den hade egenheten att gården saknade till- och utfartsväg från Hunnebergsgatan. Tillträde fick gårdsägaren genom grannfastigheten. Vy från nordost.
Kvarnen till Mjölby norrgård 1926. I dagligt tal kallad Norrgårds kvarn. Uppförd omkring 1880 genom gårdsägaren Frans Salomonssons försorg. Vid tiden för bilden hade Mjölby stad köpt gården och året därpå påbörjades arbetet med en elektrisk kraftstation på platsen.
Gravkors å St Peders kyrkogård. Inskription: Här jordsättes genom gårdsägaren O.P. Carlssons försorg Döda människoben. Upphämtade ur Lödöse Hospitals gamla kyrkogård 1905, gjort av vördnad för förfäders minne. Rest i samband med de arkeologiska grävningarna i Lödöse 1917.
Fourage (hö) inhandlas för kvällens-morgonens utfodring. Ackordering mellan gårdsägaren och regementets fourageuppbördsman. På den tiden kostade inte höet många öre per kilo, halmen nästan ingenting alls. Sommarmarschen 1934.
Motiv från Wallenbergska trädgården i Linköping. En sekundär påskrift anger fotoåret 1898 men då var den stora tomten nyligen avstyckad och såld för exploatering, varför korrekt datering torde tidigareläggas något eller några år. Oaktat exakt datering var kägelbanan på bilden vid tiden omkring 30 år, uppförd som den var 1868 av dåvarande gårdsägare Adolf Wallenberg. Grosshandlare Axel Karlsson kom vidare i besittning av banan och lät flytta den till sitt sommarnöje Drabbisdal i Berg norr om Linköping. Sedan 1964 är samma kägelban placerad i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Stockholmaren Hjalmar Lindskog inflyttade till Linköping 1883 för tjänst som bokhållare vid Linköpings Ångsågs AB. Efter en tid ingick han äktenskap med Matilda Amalia Larsson. Parets första barn nedkom 1890. Ytterligare två barn och trettio år därefter avled makan i cancer. I avsaknad av hustrun anställdes skånskan Anna Eufemia Herbst som hushållerska. Hon inflyttade i december månad 1921 och efter ett år var hon gift med sin forne arbetsgivare. Då hade Hjalmar sedan en tid titulerat sig ömsom lantbrukare, gårdsägare och direktör, samt ägare till Steninge gård. Trots att hon var 34 år yngre än sin make förblev äktenskapet barnlöst.
Med en intensiv och levande blick möter oss här Sofia Wallberg. Gift 1871 med handlare Carl Fornander i Linköping och det är uppskattningsvis runt den tiden hon lät sig porträtteras. Maken drev sin handelsrörelse med framgång och de torde haft det gott ställt med goda livsvillkor i sin centrala bostad invid Stora torget. Så hade livet inte startat för någon av dem. Carl Fornander hade som fosterbarn inflyttat till Linköping och tidigt kommit i arbete som bodgosse. Sofias föräldrar hörde till den lägre rankade arbetskraften vid godset Engelholm i S:t Anna. Likt sin make lyckades Sofias far emellertid att bryta sig ur sin givna lott och blev under Sofias uppväxt kopparslagare och gårdsägare i Valdemarsvik. Hur Sofia mötte sin make med så skilda liv och hemorter är oklart men sensommaren nämnda år stod deras bröllop i Linköping. Äktenskapet blev barnlöst och efter makens död 1896 valde hon att flytta till sin yngre bror i Karlstad, där hon avled 1905.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.