Långshyttan År 1861 lades den gamla bergmanshyttan ned, samtidigt som en ny hytta togs i drift vilken länge kom att vara Sveriges största. Ett bessemerverk anlades samma år. Därmed var den moderna industrin i Långshyttan född.
Från 299 kr
Perrongen på Eslöv järnvägsstation. Elektrisk drift installerades 1933. Förekomsten av militärer bland de resande gör det troligt att bilden är tagen under krigsåren. Till vänster syns ett flertal bussar av 1930-tals modell. Till vänster skymtas också Stadshotellet.
Statens Järnvägar, SJ X0a5. Snabbmotorvagnståg vid Tomteboda övre. Snabbmotorvagnståg tillverkad av ASEA 1948. X0a5 hade högsta hastighet av 94km/h och blev Sveriges snabbaste tåg på helsträcka. I drift fram till mitten av 1980-talet.
Statens Järnvägar, SJ Xoa5 218. Expresståg Värmlänningen, interiör från tredjeklassavdelning mot förarhytten. Motorvagnen produserad 1948 av ASEA. X0a5 hade högsta hastighet av 94km/h och blev Sveriges snabbaste tåg på helsträcka. I drift fram till mitten av 1980-talet.
Statens Järnvägar, SJ X0a5. Motorvagnståg, linjen Ctockholm -Ses. Tunnel i bakgrunden, alltså är bilden tagen vid Tullinge eller Rönninge. X0a5 hade högsta hastighet av 94km/h och blev Sveriges snabbaste tåg på helsträcka. I drift fram till mitten av 1980-talet.
Statens Järnvägar, SJ X0a5. Motorvagnståg på linjen Stockholm Central - Södertälje. X0a5 hade högsta hastighet av 94km/h och blev Sveriges snabbaste tåg på helsträcka. I drift fram till mitten av 1980-talet.
Smalspårsloket SJ Gp 3118 byggdes 1918 av Motala Verkstad för Västergötland - Göteborg Järnväg och hade då littera VGJ 21. Loket var fortfarande i drift, bl a på sträckan Växjö-Oskarshamn, i början av 1960-talet.
Järnvägs AB Stockholm-Saltsjöns (SSnJ) motorvagnståg på Saltsjöbanan. Längst fram är manövervagn SSnJ CFo 22, följt av SSnJ motorvagn nummer 6 och en äldre personvagn. SSnJ CFo 22 byggdes av ASEA1912 och togs ur drift 1976.
Motorvagn Y6 eller Y7 på stationen. Hållplatskur har ersatt stationshuset. Stationen togs i drift 1917, blev hållplats 1982, lastplats i juni 1985 och all trafik lades ner i mars 1986.
Adolfsström
Klippan
fotografi
Bjurfors
David Lindqvist plöjer med sina oxar vid hemmanet Ömon i Västra Harg. Hans föräldrar hade tagit över torparkontraktet för gårdens drift 1913. Redan 1923 hade fadern gått bort och David blev den av barnen som tog över. Nu är året 1977 och David har tydligt hållt kvar vid det gamla.
Linköpings länscellfängelse sett från Storgatan. Dokumentation av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var det första cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969.
Vy över rastgården till Linköpings länscellfängelse. Dokumentation av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var det första cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969. Länsfängelsets rastgård.
Linköpings länscellfängelse sett från Gröngatan och Västra vägen. Dokumentation av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var bland de första cellfängelser att uppföras som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.