Den långa raden i Gustavsvik. I folkmun benämndes denna byggnad "Pennan och Bläckhornet". Där bodde folk som arbetade vid Gustavsviks Örlogsdepå och skeppsdockan som drevs av Mohögs mekaniska verkstad. En av bostadslängorna för tjänstemän vid örlogsdepån är en av landets första radhusrader. I området ingår även sågverkssamhällen från 1800-talets senare del och jordbruksbyar i traditionellt höjdläge.
Från 299 kr
Den långa raden i Gustavsvik. Där bodde folk som arbetade vid Gustavsviks Örlogsdepå och skeppsdockan som drevs av Mohögs mekaniska verkstad. I folkmun benämndes denna byggnad "Pennan och Bläckhornet". En av bostadslängorna för tjänstemän vid örlogsdepån är en av landets första radhusrader.
Den långa raden i Gustavsvik.Där bodde folk som arbetade vid Gustaviks örlogsdepå och skeppsdockan som dreva av Mohögs mekaniska verkstad. I folkmun benämndes denna byggnad "Pennan och bläckhornet". En av bostadslängorna för tjänstemän vid örlogsdepån är en av landets första radhusrader.
Den långa raden i Gustavsvik. I folkmun benämndes denna byggnad "Pennan och Bläckhornet". Där bodde folk som arbetade vid Gustavsviks Örlogsdepå och skeppsdockan som drevs av Mohögs mekaniska verkstad. En av bostadslängorna för tjänstemän vid örlogsdepån är en av landets första radhusrader.
Långa raden i Gustavsvik. I folkmun benämndes denna byggnad "Pennan och Bläckhornet". Där bodde folk som arbetade vid Gustavsviks Örlogsdepå och skeppsdockan som drevs av Mohögs mekaniska verkstad. En av bostadslängorna för tjänstemän vid örlogsdepån är en av landets första radhusrader.
Enligt tidigare notering: Uddevalla, utsikt från Klocktornet. Vy över Uddevalla, hamnen, Kampenhof, Bäveån, torget. Stämplad i högra hörnet: Maria Lundbäck Uddevalla. 1912.
Ekgårdsvägen 6 i Kållered. Magasinsbyggnad tillhörande Streteredshemmet, mot söder. Klocktornet med vällingklockan, finns numera i hembygdsgillets ägo samt porten till skolans potatiskällare.
Tryckt text på bildens framsida: Folkskolan och Klocktornet. Uddevalla. C.R. Högström. Handskriven text på bildens framsida: Mottag härmed de hjärtligaste lyckönskningar på namnsdagen af Selma Har jag på något ogrannlaga sätt fastsatt frimärket? En vänlig hälsning från E. Dn.
'Bildtext: ''''Drottningholms'' kryss till Södern: Klocktornet.'' :: Vy med del av The Pena National Palace, människor gående i trappa ner. :: :: Ingår i serie med fotonr 5266:1-16. Se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
'Bildtext: ''Englandsresan, Big Ben, avresan till Greenwich.'' :: Stadsvy med klocktornet Big Ben. I förgrunden spårvagns- och vagnbusstation. I förgrunden kanal. Människor, trappa, livboj. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5267:1-18. Se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
Eldsvåda på centralstation.Malmö Central invigdes första gången 1856,Stationen låg då i stadens utkant men nära färjorna till Köpenhamn som gick från Inre hamnen alldeles framför stationsbyggnaden.Byggnaden förstördes till stor del redan tio år senare, den 14 december 1866, vid en anlagd brand. Vid återuppbyggnaden kunde klocktornet från den första byggnaden behållas.
Enligt Bengt Lundins noteringar: "Lyckorna. Kyrkan. Kallbadhus". "Efter ett vykort från 1901 med Ljungs kyrka nybyggd. Kamrerarekontoret har fått sitt klocktorn och ovanför på berget har pumphuset uppförts. Dam- och herrbassänger ingår nu även i anläggningen. Av villorna har tillkommit Styrnäs (Stora Hotellet) till vänster om Klocktornet". "Kortet tryckt till Lyckornas 100-årsjubileum 1977. Ljungskileortens Hembygdsförening".
Malmö station 1971. Statens Järnvägar, SJ. Det första stationshuset invigdes 1856, men förstördes delvis i en brand 1866. Vid återuppbyggnaden kunde bara klocktornet bevaras och det andra stationshuset invigdes 1872. Med tiden anslöts fler banor till Malmö och det stora nya stationen med 4 nya spår blev klar 1891.1924 byggdes den nuvarande stationshuset. Banan elektrifierades 1933.
Klocktornet som pryder Södra Stationen vid Muréngatan 14 i Gävle. Vindflöjeln har 1925 som årtal. Firman grundades 1887 vid Norra Kungsgatan 31. År 1896 flyttade verksamheten till Hantverkargatan 41 men år 1904 behövdes större lokaler. Då köptes fastigheten vid Lilla Esplanadgatan 22.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.