Fotografens anteckning: Dito gård (Karl Anton Holmbergs gård) en gammal "bastu" som "dom har torkat korn i" + hustru Josefina H. (Holmström).
Från 299 kr
Interiör från en bastu i Jänkisjärvi by mot ugnen och pallen med tvålen och skopan. I bakgrunden laven och skjutluckan i väggen ovanför. På golvet ligger björklövskvasten.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Dvärred 3:12. Hus nr: 091C1001. Benämning: fritidshus och bastu. Kvalitet: mycket god. Material: trä. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Torvmossared 1:23. Hus nr: 590C4012. Benämning: fritidshus och bastu. Kvalitet: god. Material: trä. Övrigt: bastun ligger vid vattnet. Tillfartsväg: framkomlig.
regemente
Dk II avd. 1945§ 25 rivning av Hertings kvarn. "Engelmännens bastu 1886". Se "Days in Falkenberg" sidan 37.(C.E.). Kvarnen låg där nuvarande kraftstationen är uppförd.Den är byggd 1945. Frågan är om det inte är en kvarn i Vinberg, vid Vinån?, Museets kommentar.
Utsikt över kaserngården från Livkompaniet. I den stora byggnaden (by 009) var vänstra delen matsal, mittendelen kök på nedre våningen och bastu på övervåningen, högra delen gymnastiksal. Eftersom kasernerna saknade varmvatten (utom kasern 4, ombyggd 1963) så var bastun mycket populär. På gaveln står två "valpar" (Pltgb 903) parkerade.
Bastu i Bastebörd. Längd frånsett knutar 9,10 m, därav på egentliga bastun 5,60 m. Bredd 4,45 m. Gavelhöjd omkring 3,15 m från grunden. Vägghöjd omkring 1,80 m från grund till under takfall. I förskjulet är en smideshärd anlagd för 8-10 år sedan. Bastuns lavar infällda i väggarna, se annat foto. Foto från östra gaveln.
Smedja. Hembygdsgården ligger i Grönnäs, söder om Moälven, 3 kilometer från Själevads kyrka. 1944 invigdes hembygdsgården med högtidstal av författaren Albert Viksten. Idag finns det 7 byggnader på området, alla ditflyttade; bastu för torkning av säd, smedja, kornhässja, loge, rundloge och bagarstuga
Själevads hembygdsgård. Hembygdsgården ligger i Grönnäs, söder om Moälven, 3 kilometer från Själevads kyrka. Idag finns det 7 byggnader på området, alla ditflyttade; bastu för torkning av säd, smedja, kornhässja, loge, rundloge och bagarstuga. Ett arkiv är inrymt i ett skyddsrum under bagarstugan.
Genom 1800-talet diskuterades till och från lämpligheten av bad i Stångåns lopp genom Linköping. Redan år 1808 förbjöd stadens borgmästare allt bad utom i särskilda inhägnader. Sådana uppfördes lite varstans och ett av de mer påkostade var sannolikt det som initierades av stadsläkare Åhman, där man vid sidan av åns vatten erbjöds bastu och ångbad med flera bekvämligheter. Vid 1880-talet anlades bildens stora kallbadhus för herrar med två bassänger, en för välbeställt folk och en för fattigt. I anslutning uppfördes även det mindre badhuset för damer. De låg tills de revs ungefär vid Drottningsbrons fäste på Tanneforssidan. Här dokumenterade några år in på 1900-talet, sannolikt av fritidsfotografen Lars Fredrik Lovén.
Nybyggnation av tre förråd 1986. Under arbetsveckorna på Utö bodde man gärna tillsammans i Örnbo -- det högst belägna huset i lägret. Byggt på 40-talet. Här fanns ett litet kök, gemensam matsal och ett antal enkelrum. Hantverkarna hade tidigare byggt bastu i källaren vilket var mycket uppskattat av befälen vid skjutande förband som gästade lägret. Bild 1: Kortspel i dagrummet. Från v; Kjell Strömkvist, Svante Blomkvist, Kurt Madell och Einar Lantz. Bild 2: Från v; Kurt Madell, Einar Lantz, Staffan Löding och Kjell Strömkvist. Bild 3: Fanjunkare Svante Blomkvist Fortenheten. Bild 4: Hantverkarbasen Kurt Madell.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.