Stretered år 1951. Kortet är taget nedifrån Tulebosjön, upp emot transformatorstationen och de två personalbostäderna. Det högra bostadshuset stod färdigbyggt 1921. Lilla huset längst till höger är en tillhörande vedbod. Det vänstra av de tre husen är "pojkarnas arbetshem". Det mellersta huset byggdes 1943-44 av Arvid Benkel. Det äldre huset skulle enligt Harry Mattsson vara den ombyggda ladan d.v.s. torkladan, som blev överflödig då tvätten i asylbyggnaden (Stretereds skolhem) inrättades.
Från 299 kr
Trots att gården var liten, hade man omfattande ekonomibyggnader. Denna ladugård har troligen två kohus och ett stall, samt lada och tröskhus med tillbyggd vedbod. Ladugården kan vara uppförd 1897. Från ungefär 1880 var det brukligt med ett foderloft, vars väggar var i sten likt fähusdelarna under. De korsspröjsade fönstren är typiska för tiden, liksom spåntaken som slog igenom då. Här har man täckt spåntaket med papp i lodstående vådor, vilket var vanligt i början på 1900-talet. Oskar Jakobsson, 45 år detta år, var måg på gården, gift med dottern Maria Lorentina, 46 år och ägare till gården mellan 1899 och 1943.
Dessa små uthus ser mycket ålderdomliga ut. De verkar vara äldre än från 1870-talet och är därför förmodligen inköpta och återanvända på detta boställe. Det är troligen 4 sammanbyggda små bulbyggnader med halmtak, som delvis är brädklädda. På gavlarna är små skjul tillförda, varav det med halmtaket är säreget. Alla byggnadsdelar är nog fähus utom skjulet med faltak, vilket kan vara vedbod. Vilka djur man hållit är osäkert, särskilt med tanke på att man inte hade någon jord att tala om förrän 1911. Det kan ha varit 1-2 kor, ett par kalvar, någon gris, några lamm och lite höns. Jordlösa fick slå och beta vägkanter och dikesrenar.
Uthusen på denna lilla boplats var anspråkslösa. T v ser vi den lilla ladugården med halmtak. Gissningsvis var det en bulladugård, som panelats in och byggts på med ett foderloft. Högra delen innehöll ett fähus med plats för 1-2 kor, någon kalv, ett par grisar och lite höns. Boden med faltak kan också ha varit i bul under bräderna. Vad den haft för funktion är inte gott att veta, redskaps- och vedbod kanske. Längst t h står ett dass. Men vad är det för underlig liten bod på fötter där emellan? Masse har stått på stora vägen och tagit bilden, manbyggnaden finns utanför bilden t h. Se Bild 588.
Vi ser Dahlbys lilla ladugård, byggd i resvirke med halmtak. Den är nog inte mer än max 15 år gammal. Till vänster var det fähus och till höger lada, egentligen diverseutrymme. Höhäcken tyder på att man höll häst. Skjulet till höger var en udda byggnad med ett platt tak täckt med halm, det kunde knappast ha varit särskilt tätt. åtminstone gaveln mot vedtravarna ser ut att ha varit en bulvägg, kanske också baksidan, medan framsidan var öppen. Den fungerade nog som vedbod eller allmänt förråd. Ordentligt med ved har man samlat på sig, delvis ovanligt fint staplad. I dörren står sannolikt Hans Dahlby 51 år.
Masse kallar denna vackra byggnad för lammhus, men den innehöll många funktioner, det finns fyra dörrar. Den hitre dörren verkar onödigt bred för att vara till ett lammhus, snarare till russ. Utrymmet intill skulle kunna ha varit en hoimd, men varför dörr då? Den nya dörrarna gick kanske till en vagnbod och längst bort var det kanhända lammhus. Det är vedtravar mot gaveln, något utrymme tjänade möjligen som vedbod. Men det är bara en grov gissning. Halmtaket avslutas på sedvanligt sätt med breda vindskivor med den dekorativa avslutningen upptill. Och en fågelholk som på nästan alla äldre uthus.
Stendelen av ladugården är nog äldre än buldelen, vilken verkar vara ställd mot stenladugården. Om det är den vänstra buldelen som innehåller vedbod, eller om den är bakom den lilla dörren i mitten vet vi inte. Den högra delen innehåller lammhus med hoimd. Stendelen har byggts om, man ser det på putsfläckarna efter nyinsatta dörr- och fönsterkarmar. Längst t v är det ett mindre fähus, kanske för grisar. Sedan följer ett stort fähus med dubbla båsrader och hoimd till vänster och därefter ytterligare ett nyinrett fähus.
Den här bulbyggnaden är av mycket hög ålder, det ser man genom det ovanligt branta agtaket, den ringa bredden och de låga väggarna. Den kan vara en rest av ett större byggnadskomplex. Vad den har haft för funktion går inte att utröna. Närmast gaveln är ett portlider, som när bilden togs ser ut att användas som vedbod med tanke på huggpacken, rishögen och de kasserade virkesbitarna på gaveln, samt vedhögen t h. Bulbyggnaden kan härstamma från denna parts tillkomst 1732 eller möjligen ännu länge tillbaka.
Här ser man Lars Anderssons små uthus. De är 10-12 år gamla på bilden om det stämmer att han bebyggde platsen ungefär år 1900. Bodarna i resvirke med halmtak är tämligen nya, medan den med faltak verkar äldre, både till formen och att man ser att bortre halvan är byggd i bulteknik. Hönan står också på resterna av något byggnadslikt. Det är svårt att veta vad de små uthusen har använts till. Lars kunde nog ha ett par grisar och uppenbarligen höns, fast det bara syns en enda höna. Redskapsbodar förstås. Vedbod med dass är det nog t h. Där bakom skymtar Mattsarve kvarn.
Bild 774. Lars Jonassons Goks, vidbod u maggsäin
Bild 1025. Per Häglunds Masrä, "das" u vidbod fran gardn
Bild 945. Kauprä Lars Nilssons magsäin u vidbod
Bild 864. Ferdinand Jakobssons Halsrä, magsäin u vidbod
Bild 1026. Per Häglunds Masrä, "das" u vidbod baksäidu
Bild 744. Emil Kristiansson Fäiä, vidbod u lambhäus
Masse måste ha varit fascinerad av Häglunds lilla gård, han tog hela 8 bilder därifrån. Vi ser hur byggnaderna ligger på en liten kulle, t v skymtar fribaptistkapellet byggt 1903. Vi ser ladugården med ladvägg i bulteknik och fähus i sten, här är gavelspetsen av trä. Brygghuset skymtar t h om ladugården och manbyggnaden bakom oxeln. Det som ser ut som en ved- eller stenhög är dasset med vedbod mm, se Bild 1025, 1026. Rågåkern går ända fram till den lila inkörsvägen, där hjulsdpår avtecknar sig i gräset. En vacker men säkert fattig boplats. Att denna fastighet gick från Allmänning till att hamna under Mattsarve kan bero på att Per Häglund var dräng på Mattsarve och hans fru Helena Maria Nilsdotter Alström, som var född här, var piga hos Jonas Jakobsson Mattsarve när de träffades och bröllopet hölls vid Mattsarve, se Bild 991.
Masse har varit i Lau över nyår och tagit denna bild av lammhuset i milt och fint väder. Det är osäkert vilket av de båda delarna som är lammhus. Den lägre lite ålderdomligare delen skulle kunna vara det, lammen behöver ingen stor dörr. Den större dubbeldörren skulle kunna gå till ett russhus. I mitten sitter en stor lucka till en hoimd. Lammhuset, om det nu är det, ser övergivet ut och fungerar kanske som vedbod. Det står en huggpacke utanför och runt trädet står en mängd kasserade saker som två högbockar till fasadarbeten, en höhäcksgavel, en staketbit, grenar och stänger. T h ses grinden som stänger av storgården, man hade ju ofta djur gående löst på gårdsplanen.
Masse har tagit en bild av dessa hus som stod i vinkel mot ladugården, tröskhuset längst till höger slöt an mot ladugårdens lada. Småbodarnas ålder är svar att avgöra, det går inte att se om de är inpanelade bulhus eller om de är byggda av resvirke. En sektion av spåntaket har förnyats, då bör bodarna ha varit omkring 30 år och då är vi nere på omkring 1885 och det är i tidigaste laget för resvirkesbyggnader i Lau. Men dasset på gaveln är nog i resvirke. Vad övriga småhus använts till är oklart, en del har säkerligen varit vedbod, se Bild 896. Dörren med svaip tyder på en fähusdel, kanske gris- eller lammhus. Framför står en modernitet, en slåttermaskin!
Masse har stått vid gårdens infart och tagit denna bild av ladugården. Den har agtak i gott skick och man kan undra om man verkligen redan 4 år efter det att denna bild togs byggde om den? Men Bild 1091 visar dess nya utseende, så någon gång före dess måste det ha skett. Om man ser på ladugården på denna bild och jämför med Bild 1089, så är det säkerligen samma ladugård. Man bara rev agtaket och höjde väggarna med ett foderloft, satte i moderna fönster osv. T ex blev hoimdluckan närmast ladporten ett fönster och dörrarna mitt mellan fähusen lät man sitta kvar. Ladugårdsflygeln t h stod redan 1906, vilket förklarar att den är äldre än ladugårdens ombyggnad och fått lappat spåntak 1914, se Bild 1091. Här hade man nog vedbod på gavdeln, men det finns vedstaplar t v också.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.