Två män arbetar med att slå ner en spåntvägg tvärs över den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna i samband med arkeologiska undersökingar sommaren 1932. Spåntväggens syfte var att hålla borta vatten från Huskvarnaån från den inre vallgraven så att den kunde undersökas.
Från 299 kr
Tre skolpojkar letar efter fynd i jordmassor från den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1935. Fotot togs i samband med arkeologiska undersökningar vid borgen och jordmassorna hade grävst upp från vallgraven föregående vinter och lagts på den inre vallen för att torka.
Utgrävningar av den inre vallgraven, "kanalen", vid Rumlaborg i Huskvarna vintern 1934-1935. På bilden syns lusthuset på borgkullens topp till vänster och centralt den plankvägg som satts upp tvärs över vallgraven med syfte att hålla vatten borta. I förgrunden syns stockrester som framkommit i samband med undersökningarna.
Den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna fotograferad i samband med arkeologiska undersökningar sommaren 1935. Till höger skymtar borgkullen och schakt D1 och D2 som grävdes precis nedanför kullen. I bakgrunden arbetar några män med att skapa en fördämning mot Huskvarnaån. Detta eftersom stockrester som hade grävts fram i vallgraven föregående vinter skulle dokumenteras.
Två män arbetar med grävarbete i den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna. Till vänster syns borgkullen med lusthuset på toppen och centralt en spåntvägg som har anlagts tvärs över kanalen för att hålla vatten borta. Fotot är taget i samband med arkeologiska undersökningar av den inre vallgraven, "kanalen", vintern 1934-1935.
bilder, fotografi, påsiktsbild
bilder, påsiktsbild, fotografi
fotografi, photograph@eng
Kalmar slott från Danska kullarna. Bilden är tagen 1856 och visar ett förfallet slott. Postjern saknar tak och Kuretornet är betydligt lägre än efter 1880-talets renoveringar. Till vänster i bild anar man att vallgraven var uttorkad.
Riksantikvarieämbetets ombud fil. kand. Erik O. Johanson ritar, med assistans av fröken Ingegerd Sjöberg, en planritning över en stensamling som framkommit i den mellersta vallgraven (grav II) i samband med de arkeologiska undersökningarna vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1932.
Några män och skolpojkar står vid en fördämning mellan Huskvarnaån och den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna. Fotot togs i samband med arkeologiska undersökningar vid borgen sommaren 1935.
Foto taget i samband med de arkeologiska undersökningarna vid Rumlaborg sommaren 1935. Till höger skymtar borgkullen och längre fram hur den inre vallgraven är förbunden med Huskvarnaån. Arbete pågår vid sydsluttningen av den inre vallen.
Rumlaborg i Huskvarna. Borgkullen skymtar till höger och vid dess kant står en man vid ett såll. Den inre vallgraven förbinds med Huskvarnaån. Fotot är taget i samband med arkeologiska undersökningar på platsen sommaren 1938.
Brömsehus med södra vallgraven från sydväst. Valdemar Atterdag lät på 1360-talet bygga borgen, för att kunna ha uppsikt över den viktiga segelleden på Östersjön och vägen längs kusten. Borgen förstördes år 1436 under Engelbrektupproret.
Kolorerat vykort. Utsikt mot fästningen med vallgraven i förgrunden. T v uppe på fästningsvallen står den sista kanonen på fästningen. Den flyttades till Påskberget 1898. (Bild 2: motivet i sv/v)
Brevkort, "Warberg från Fästningen." Vy från fästningen över vallgraven, societetsparken och staden åt nordöst. Till vänster skymtar tullhuset och gaveln tillhör ett timrat lagerhus för spannmål, kallat Lundqvists magasin (rivet 1978). Det var sammanbyggt med hamnmagasinet från 1874, varifrån rian sticker upp. Staketet hägnar societetsparken och längs vallgraven löper godsrälsen mellan hamnen och stenbrottet söder om fästningen. I vallgraven förefaller en skjutövning pågå; militärer eller skytteklubb. I Krigsarkivet finns förslag att anlägga skjutbana för Volontärskolan infanteri söder om fästningen, vilken senare ändringsritningar bekräftar skedde. Kanske är detta taget innan de fick den skjutbanan och de använde vallgraven så länge? Ovanför rälsen ligger 18 kvarnstenar; troligen huggna i stenbrottet söder om fästningen. De finns med på en tavla av Nils Kreuger från 1893.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.