Utsikt över Jönköping från Rosenlund. Herrgården ägdes av häradshövding G. Lindman. På slätten nedanför syns torklador och andra byggnader som hörde till tegelbruket på Öster. Bortom dessa skymtar Aktiebolaget Wetterns Tvättinrättning. Den höga skorstenen till vänster var förmodligen tegelbrukets.
Från 299 kr
Parti av Stångån och Kinda kanal i Linköping. Till vänster kontoret till Linköpings centralbryggeri. Till höger Stångebro tvättinrättning. På kanalen stävar passagerarångfartyget Brokind. Fartyget gick i trafik på Kinda kanal under åren 1878-1903.
Enköping, lasarettets panncentral och bårhus före tvättinrättningens uppförande. Selfa i bakgrunden. Vy från Gröngarnsvägen mot väster
Fotoåret 1965 stod de gamla husen vid Stångebros västra brofäste ännu resta, om än i ett förfallet skick. Äldre Linköpingsbor kan minnas att byggnaderna utmed Stångån länge inrymde tvättinrättning. Bortom minnet nyttjades platsen för färgeri och garveri. Bostadshuset i hörnet av Hamngatan bar det tidiga 1800-talets prägel. Husen revs 1967.
Vy längs med Storgatan i Linköping. Den okända fotografen hade placerat sig invid Stångebro och riktat sin kamera rakt västerut. Tiden var omkring 1920. Hitom Storgatans skärning med Hamngatan ser vi till vänster delar av fattigvårdens anläggning i staden. Till höger ses södra delen av en lång byggnad som inrymde Stångebro tvättinrättning.
Vintervy i dis från Stångebro med blicken vänd mot norr. I bildens centrum ses Stångs kvarn, uppförd 1803-05 men sedan länge tyst sedan fallet byggts bort för Kinda kanals tillkomst. Närmast till vänster skymtar Stångebro tvättinrättning och till höger på höjden ses kontorsbyggnaden till Linköpings centralbryggeri.
Parti av Stångån och Kinda kanal i Linköping. Till vänster kontoret till Linköpings centralbryggeri. Till höger Stångebro tvättinrättning. På kanalen stävar passagerarångfartyget Brokind mot Linköpings hamnkontor. Fartyget gick i trafik på Kinda kanal under åren 1878-1903. Anm: Plåten är daterad 1902. Andra markörer pekar istället mot år 1901, möjligtvis år 1900.
Parti av Linköping som utifrån moptsvarande motiv kan dateras till 1906. Vy norrut mot Stångebro. Närmast till vänster ses del av kvarteret Draken, vars ingående byggnader ännu vid tiden nyttjades för stadens fattigvård. De bägge husen vid brofästet bortom Storgatan inrymde vid tiden Nyströms tvättinrättning och som tydligt annonseras Johnson & Tengners snickerifabrik.
Flygfoto västerifrån över stadsdelen Trädgården och Papyrus troligtvis år 1923. Kvarnbyskolan håller på att byggas 1923 eller 1924. Mitt i bild ser vi Papyrus kontor (Villa Korndal) inbäddat i grönska. I husgruppen till vänster därom ses Apoteket (Kvarnbygatan 9) och ett hus där det under en tid fanns en tvättinrättning av något slag. Sist syns huset där restaurang Godhem inrymdes. På Papyrusområdet syns en byggnad i lite diagonalt läge som kallades för Kromo. Vägkorset i vänster underkant är blivande Mölndalsbro.
John Andersson, "Motalakungen kallad", får sägas väl burit upp sitt epitet. Uppvuxen under enkla förhållanden i Dalsland tog omständigheter honom i ungdomen till England. Tillbaka i Sverige öppnade kontakter och tillskansade språkkunskaper för ett entreprenörskap. För en avgörande bekantskap stod brännvinskungen L O Smith, som utsåg Andersson till chef för spritfabriken i Falköping och senare för Motala spritfabrik, som han kom att överta i början av 1880-talet. Fabriken gav stora inkomster och bringade utrymme för nya företag. Pappersbruk, vadd- respektive spikfabrik och en inkomstbringande tvättinrättning kan nämnas som exempel på initiativ. Motala Chokladfabrik bör även omnämnas och läggas till raden. Företaget flyttades till Råby och senare till Ljungsbro och övertogs med tiden av Cloetta. Av stor betydelse hade även den av honom anlagda kraftstation som tidigt försåg Motala med elektrisk gatubelysning.
Ett av tiden påverkat men värdefullt motiv med anknytning till Chokladfabriks AB Motala. Den odaterade bilden togs i Stora hotellets spegelsal i Linköping och visar en tillställning, sannolikt med välgörenhet som syfte. Firman hade till arrangemanget skänkt valda delar ur sitt sortiment, och vi ser deras väl dekorerade monter flankerad av tombola-stånd. Bakom företaget stod den oerhört mångsidige entreprenören John "Motalakungen" Andersson. Vid sidan av sprit- , vadd- och spikfabriker startade han i Motala även tvättinrättning och laxodling. Nämnas bör också hans anläggande av en elektrisk kraftstation som försåg hemstaden med elektrisk gatubelysning. Till sin chokladfabrik knöt han den driftige O G Svensson, som efterhand kom att överta företaget och vidare samgå med Cloetta. Resten är som man säger historia. Bilden ger inga besked om var företaget stod i sin utvecklingskedja när den tillkom. Gott nog att visa en stycke historia.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.