Livgardet till häst K 1, övar tolkning på skidor efter häst.
Från 299 kr
Löjtnant Sven von Essen utövar tolkning på skidor efter egna tjänstehästen/tävlingshästen Flanagan.
Löjtn. Sven von Essen, tolkning på skidor efter egna tjänstehästen/tävlingshästen Flanagan **.
Löjtnant Sven von Essen utövar tolkning, skidkörning med tjänstehästen/tävlingshästen Flanagan.
Simning med häst (patrulltävlan), terrängritt (patrulltävlan), vinterutbildning (tolkning efter häst), inspektion.
Anna Nordenfalk på tolkning efter häst på Färna herrgård, ca 1920
Tolkning efter häst på skottad väg vid Färna herrgård, ca 1920
Lauström kör ett grenlass på langstigvagn. Han har lassat korta grenar längst bak och sedan längre och längre för att få grenarna att stå upp så mycket som möjligt, för då fick han på mer grenar på lasset. Var bilden är tagen går inte att avgöra. En vacker manbyggnad i parstugeform av tidig 1800-talstyp skymtar t v och en ganska ny ladugård t h. På åkern bakom hästen står höga rågkärvar i rakar för torkning.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 26 RB rum nr. 2661 expansionsutrymme. Kompressorutrustning som användes vid tömmning och torkning av systemen. På bänken ligger tätningspluggar som användes vid tätning av bränsleelementsposition i reaktortank när ändring av antalet bränsleelement gjordes. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Lafssjön
Langstigvagnen har namnet efter de låga men långa stegliknande lämmarna på vagnens sidor. Denna typ av vagn användes ofta när man körde in skupar, sädeskärvarna, vilka man i viss mån kunde stapla och då behövdes inte höga lämmar på vagnen. Sådana lass var ganska lätta och då kunde man både ha en lång vagn och ändå bara behöva en dragare. Här hos Fie Danielssons ser man att vagnen är förberedd med skaklar till enhäst som dragare. Lägg märke till mängden ved och ris på torkning för vinterns behov.
Stör tog man av ene, i nödfall av grangrenar. Stören skulle kares, dvs barken skulle huggas av på minst tre håll och sedan skulle stören spetsas och ställas upp för torkning med den spetsade ändan uppåt. Här står Fäi-Jakå och karar staur bakom ladugården en solig aprildag. Egentligen borde han ha gjort det här arbetet tidigare, så här dags var det tid för vårbruket. Och ännu har han mycket stör att ta hand om, det ligger en stor hög okaren staur bakom honom. Ovanför porten skymtar den ruckliga väderkvarnen.
Livskvadronen, K 3 vinterorganiserad. Hästarna med tolkselar och tolklinor, en tredjedel av skvadronen klara för tolkning, två husarer bakom varje häst.
'Torknig av torsk och travad torkad fisk. Anteckning på glaset: ''Codfish drying.'' I bakgrunden hus. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5202:1-10 med färgdia från Nova Scotia. Se även hela fotonr. 5202-5218 med bilder från Frits Johansen.'
Tändsticksarbetarbostaden. Utställningen består av en miljöinteriör med kök och rum för en tändsticksarbetarfamilj i Jönköping omkring 1900. I miljön är dockor placerade med tidsenliga kläder. I köket utför två av familjens äldre barn hemarbete åt Jönköpings Tändsticksfabrik i form av tillverkning av tändsticksaskar. I taket hänger nätramar där de nyklistrade askarna ligger på tork. I fonden sysslar modern med torkning av disken. Tändsticksarbetarbostaden är uppbyggd utifrån en verklig arbetarbostad från en fastighet i Jönköping, som tillhörde Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB). Jönköpings läns museum fick möjlighet att förvärva en lägenhet när byggnaden skulle rivas 1971. Köksskåp, fönster, dörrar, golv, järnspis och järnvask med rör nedmonterades i bostaden, och överfördes till länsmuseet. Museilektor Eva Londos producerade basutställningen. Tändsticksarbetarbostaden visades på länsmuseet under åren 1971-1990. År 1994 överfördes den till Tändsticksmuseet i Jönköping. De ursprungliga dockorna var skyltdockor från butiker. Tändsticksmuseet ersatte dem omkring 2009 med dockor tillverkade av dockmakare Oscar Nilsson.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.