Anna Nordenfalk på tolkning efter häst på Färna herrgård, ca 1920
Från 299 kr
Tolkning efter häst på skottad väg vid Färna herrgård, ca 1920
Lauström kör ett grenlass på langstigvagn. Han har lassat korta grenar längst bak och sedan längre och längre för att få grenarna att stå upp så mycket som möjligt, för då fick han på mer grenar på lasset. Var bilden är tagen går inte att avgöra. En vacker manbyggnad i parstugeform av tidig 1800-talstyp skymtar t v och en ganska ny ladugård t h. På åkern bakom hästen står höga rågkärvar i rakar för torkning.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 26 RB rum nr. 2661 expansionsutrymme. Kompressorutrustning som användes vid tömmning och torkning av systemen. På bänken ligger tätningspluggar som användes vid tätning av bränsleelementsposition i reaktortank när ändring av antalet bränsleelement gjordes. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Lafssjön
Langstigvagnen har namnet efter de låga men långa stegliknande lämmarna på vagnens sidor. Denna typ av vagn användes ofta när man körde in skupar, sädeskärvarna, vilka man i viss mån kunde stapla och då behövdes inte höga lämmar på vagnen. Sådana lass var ganska lätta och då kunde man både ha en lång vagn och ändå bara behöva en dragare. Här hos Fie Danielssons ser man att vagnen är förberedd med skaklar till enhäst som dragare. Lägg märke till mängden ved och ris på torkning för vinterns behov.
Stör tog man av ene, i nödfall av grangrenar. Stören skulle kares, dvs barken skulle huggas av på minst tre håll och sedan skulle stören spetsas och ställas upp för torkning med den spetsade ändan uppåt. Här står Fäi-Jakå och karar staur bakom ladugården en solig aprildag. Egentligen borde han ha gjort det här arbetet tidigare, så här dags var det tid för vårbruket. Och ännu har han mycket stör att ta hand om, det ligger en stor hög okaren staur bakom honom. Ovanför porten skymtar den ruckliga väderkvarnen.
Livskvadronen, K 3 vinterorganiserad. Hästarna med tolkselar och tolklinor, en tredjedel av skvadronen klara för tolkning, två husarer bakom varje häst.
'Torknig av torsk och travad torkad fisk. Anteckning på glaset: ''Codfish drying.'' I bakgrunden hus. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5202:1-10 med färgdia från Nova Scotia. Se även hela fotonr. 5202-5218 med bilder från Frits Johansen.'
Tändsticksarbetarbostaden. Utställningen består av en miljöinteriör med kök och rum för en tändsticksarbetarfamilj i Jönköping omkring 1900. I miljön är dockor placerade med tidsenliga kläder. I köket utför två av familjens äldre barn hemarbete åt Jönköpings Tändsticksfabrik i form av tillverkning av tändsticksaskar. I taket hänger nätramar där de nyklistrade askarna ligger på tork. I fonden sysslar modern med torkning av disken. Tändsticksarbetarbostaden är uppbyggd utifrån en verklig arbetarbostad från en fastighet i Jönköping, som tillhörde Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB). Jönköpings läns museum fick möjlighet att förvärva en lägenhet när byggnaden skulle rivas 1971. Köksskåp, fönster, dörrar, golv, järnspis och järnvask med rör nedmonterades i bostaden, och överfördes till länsmuseet. Museilektor Eva Londos producerade basutställningen. Tändsticksarbetarbostaden visades på länsmuseet under åren 1971-1990. År 1994 överfördes den till Tändsticksmuseet i Jönköping. De ursprungliga dockorna var skyltdockor från butiker. Tändsticksmuseet ersatte dem omkring 2009 med dockor tillverkade av dockmakare Oscar Nilsson.
lämningar, träfigur, fotografi, photograph
familj, fotografi, photograph
En stund av vila och samvaro. Rimligtvis i parken till säteriet Solberga i Veta socken. Enligt tolkad påskrift är de sittande kvinnorna från vänster; fröken Gerda Bradt, fru Anna Danckwardt-Lillieström och fru Karin Floderus, född Danckwardt-Lillieström. Den stående kvinnan är med samma tolkning Julie Reutersvärd, född Danckwardt-Lillieström.
Paret Merit Hemmingson och Bengan Karlsson har konsert på Möllan, Folkets Hus, i Mölndal, där de bland annat tolkar Bellman, år 1984. "Bengan Karlsson och Merit Hemmingsson bjöd på en annorlunda tolkning av Bellman." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Tummelisa - Elsa Beskow
Brandstationen i Mölndal. Brandstationen ligger vid Nya Torget. Här finns många brandbilar av olika slag, som du kan se på bilden. På de största vagnarna finns uppfällbara stegar på taket. Du kan se stora portar in till själva brandstationen, och innanför varje port finns plats för en brandbil eller en ambulans. Vid eldsvåda larmas brandkåren antingen per telefon eller genom brandskåp, som finns uppsatta på vissa ställen inom kommunen. Vid larm om eldsvåda blir det bråttom på brandstationen. Brandbilarna står alltid startklara, och det dröjer inte många sekunder efter larm, innan brandmännen fått på sig sin brandutrustning och bilarna med tjutande sirener kör iväg till brandplatsen. I det stora höga tornet hänges brandslangarna upp för torkning efter användning. Förr i tiden hade man ingen särskild brandkår, utan alla män var skyldiga att hjälpa till att släcka eldsvådor. Man larmade befolkningen, särskilt nattetid, genom trumvirvlar eller genom att blåsa gälla signaler i särskilda brandlurar. En tid hade man en "brandkanon" med vilken man avfyrade "signalskott" från Störtfjällets topp för att väcka eller varsko inbyggarna i byn om att "elden var lös". Då skyndade man sig "man ur huse" med vattenhinkar och båtshakar till brandstället för att hjälpa till med släckningen. Senare byggdes ett spruthus invid nuvarande Forsebron, där byns brandsprutor förvarades. Den första verkliga brandstationen i Mölndal inreddes i ett gammalt affärshus från 1870-talet vid Gamla Torget. Den gamla kanonen står nu som ett minnesmärke från gången tid vid den nya brandstationen. Du kan se den på bilden längst ned till höger. Ett stenkast från den nya brandstationen finns en landningsbana för helikopter, avsedd för sjuktransporter, särskilt från skärgården.
Det inre av kvarteret Blandaren i Linköping 1965 och vad som i informationen kring bilden uppges visa stadens gamla gasverks lokaler. En mer trolig tolkning är att byggnaderna är desamma som Linköpings Byggnadsaktiebolag lät uppföra kort före förra sekelskiftet och som från år 1908 kom att ägas av bolaget Göteborgssystemet i Linköping, vilket vidare kom att följas av det statliga Systembolaget. Försäljningslokalen låg mot Sankt Larsgatan nära mittför Frimurarehotellet.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Filmprojektorns huvuddelar. A=Filmhjul, B=Bildfönster, C=Upptagningsfilmhjul, D=Intermittens-mekanism, E=?, F=Film, H+M=Matarehjul med anliggare, K=Kondensor, L=Lampa, O=Objektiv, S=Slutare. Tolkning av figuren bygger på figur 1432 i Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1346.
Constant Coquelin, fransk skådespelare. Agnes de Frumeries samling, Danderyd. Coquelin, Constant, 1841-1909, fransk skådespelare. C. gjorde sin karriär på Comédie-Française men blev senare världsberömd genom en rad turnéer i Europa och Amerika. Hans rolltolkningar grundade sig på skarpögda psykologiska observationer, som han spetsade med vissa karikatyrmässiga överdrifter. C:s största succé blev hans festliga tolkning av Cyrano de Bergerac i Rostands pjäs med samma namn. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=147206
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.