Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Fastigheten på Kungsgatan 18-Borgmästaregatan 8 i kv Prosten. Här stod tidigare en byggnad från 1700-talets mitt uppfört av Jacob Lagerbom. Eftersom släkten Reenstierna ägde fastigheten några decennier under 1800-talets första hälft kallas byggnaden Reenstiernas hus. Efter en brand 1889 fick huset detta utseende, då ägt av kronolänsman Emil Andersson. Ett skyltfönster vid Borgmästaregatan täcks av en skylt med reklam för Aug. Schüllerquists Manufakturlager med klädeshandel, damskrädderi, damkappor, herrekiperingsaffär, sybehör, mattor och gardiner.
Från 299 kr
Alma Nelsson (född Eriksson) står utanför ett bostadshus i USA 1938. Född 1881 på Ekan i Kållered, död 1959 i USA. Växte upp i Vommedal Östergård "Olas". Emigrerade med systern Klara till USA år 1905. Gifte sig med Carl Nelson och de fick sonen Robert 1907/1908. Alma var dotter till predikanten Karl Eriksson, Vommedal Östergård "Olas" och Alida född på Hallen i Kållered. Alma höll tät kontakt med släkten i Kållered.
Schaleska gravkoret, som står sydost om Onsala kyrka och uppfördes på uppdrag av Mariana Schale 1776. Det uppläts till Onsala församling 1846. Gravkoret rymmer (rymde?) fjorton kistor med mumifierade kvarlevor av släkten Schale, med gård vid Gottskär. Gravkoret brukades som bårhus från 1940-talet fram till 1982, då bårhuset flyttades in i den nyuppförda byggnaden för kyrkogårdsexpedition. Interiört har det övre planet vitkalkade väggar och ett vitlimmat tak med en dekormålad taklist. Fönsternischen mot öster är bemålat med ett dekorativt mönster i ockrakulörer.
Länghems socken. Torpa. Gods i Tranemo kommun, Västergötland. Torpa, är känt sedan 1300-talet som en gränsbefästning nära Ätrans dalgång, är släkten Stenbocks stamgods. Det nuvarande, mäktiga stenhusets äldsta delar härrör från 1400-talets senare del. Vid 1600-talets början om- och påbyggdes slottet till sin nuvarande storlek varvid trapptornet tillkom. Den skulpterade huvudportalen är daterad 1620. Torpa blev byggnadsminne1966 och visas för allmänheten. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=329675
En kvinna, födelsedag. Fru Clara Sjöberg Fru Clara Gustafva Sjöberg, född Ersdotter, firar sin 71 årsdag (?). Clara är född den 4 september 1847 i Ekeby fs, Örebro län. Hennes man var skomakaren Karl Sjöberg. Hon bodde fram till sin död i september 1924 i torpet Helleboda i Brickebacken, Almby socken. Clara födde 12 barn varav 9 överlevde till vuxen ålder. Kompletterande uppgifter inlämnade av: Mats Åkerberg, Jungmansgatan 4, 276 60 Skillinge. (Fotot i privat ägo, fotot finns i släkten).
En kvinna. Lisa Sjöberg (Dotter till Clara Sjöberg, Almby). Egentligen Elisabet Sjöberg, född 5 januari 1892, i Almby fs, i torpet Helleboda. Det är vid Hellebodas förstukvist hon står på fotografiet. Hon dog 27 september 1968. En kuriositet är att hon verkar ha samma klänning som hennes syster Ingeborg hade vid sitt besök 1912, enligt foto Nr.3931 och Nr.3932. Kompletterande uppgifter inlämnade av: Mats Åkerberg, Jungmansgatan 4, 276 60 Skillinge (foto i privat ägo och fotot finns i släkten).
Släkten Ljungkvist. Övre raden från vänster: Algot Hallin, Gösta Hallin (son till Algot Hallin), Anna Hallin (född Ljungkvist, maka till Algot Hallin), Karl Ljungkvist, Sven Ljungkvist (son till Fredrik Ljungkvist), Lisa Ljungkvist, Axel Ljungkvist,Greta Axelsson (dotter till Fredrik Ljungkvist), Fredrik Ljungkvist. Nedre raden från vänster: Holger Hallin (son till Algot Hallin), Charlotta Ljungkvist, Johanna Ljungkvist gift med Johan Gustafsson, Anna Lisa Ljungkvist (dotter till Axel Ljungkvist), Anna Ljungkvist (gift med Fredrik Ljungkvist), i hennes knä dottersonen Lennart.
Släkten Stenbeck, Gudhem. Nedre raden fr. vänster: Fru Emma Stenbeck f. Heyman?, gossen Nils Stenbeck, Fru Ebba Stenbeck f. Axelsson, Fru Gustafa Stenbeck f. Hjortén, Patron Johan Stenbeck, Fru Gerda Stenbeck f. Heyman. Framför på gräsmattan, kamrer Sigge Stenbeck, Mösseberg, Ingeborg Stenbeck, gift 1896 Lychou (Lychow?). Övre raden: Hjalmar Stenbeck, Richard Stenbeck, kamrer Hugo Stenbeck, John Stenbeck, Gunnar Stenbeck, Axel Stenbeck med dotter Karin. Åkatorp 1891.
fotoalbum
Lammhults herrgård, som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna! 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Sedan 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, har gården direkt eller indirekt varit i släkten Gyllensvärds ägo.
Herrgården som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna. 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Från 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, var gården direkt eller indirekt i släkten Gyllensvärds ägo. Corps-de-logiet - undervåningen är från 1810-talet och övervåningen tillkom på 1830-talet. Källarvåningen med sina metertjocka väggar är mycket gammal.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Villa Wäring på Kungsgatan 36 i kv Kronofogden uppfördes 1913 åt Henning (1870-1948) och Lovisa (1871-1963) Holmberg. Husets namn kommer sig av att Henning var från orten Väring, norr om Skövde. Lovisa kom från Tyllered utanför Tvååker. Arkitekt var Gottfrid Ljunggren och Villa Wäring stannade inom släkten till år 2015. Tomten hägnas av ett smidesstaket och utmed det går en smal trottoar. Där står en pojke som tycks stampa i en av de små sandhögarna som skyfflats upp på trottoaren.
Troligen delar av familjen Carlheim-Gyllensköld utanför sitt gods, Vallens slott/säteri i Våxtorp. Byggnaden är vid fototiden ca 100 år; den uppfördes efter att den äldre brann ner år 1801. Byggherre var då hovjägmästare O W Burenskiöld. Delar av den medeltida borgen på platsen finns dock troligen kvar i bottenvåningen. Godset ligger på en holme i Vallsjön och med sitt läge i gränstrakterna Danmark-Sverige har många strider utkämpets här i raken. Vallen kom in i släkten Carlheim-Gyllenskiöld genom giftermål år 1830. Slottet med parkområde avstyckades 1939 från övriga markegendomar.
Konstnär John Sjöstrand. J S arbetade på Sandbäcks Kakelfabrik, där Gerda Bruttes make var först kontorschef, senare disponent. J S dekorerade makarnas Bruttes hem på Odengatan 7, "Wallgården", där han i matsalens tak målade 24 hästar som springer runt och symboliserar, 12 stjärnbilder för månaderna och initialerna GBE för värdfolket,samt årtal.(14 Kvinnor i Kalmar:Gerda Brutte ,utgiven av Kicki Lundh,Bildningsförlaget) J S gav också ut en bok: Gamla Kalmarbilder 1928, Barometerns förlag. Se även insidan av bakre pärmen på Jeanssondynastien av Göran P D Adolfsson, som är prydd av ett släktträd över släkten Jeansson,målat av JS. Foto 1945-09-03
Klasegården (Clasagården) vid Häcklahagsvägen, Onsala. Gården fick sitt namn på 1600-talet efter Nils Classon som bodde där i slutet av seklet (Viken 1:3). Vid 1700-talets mitt ägde skepparen Björn Andersson stället och han tog sig namnet Clase, efter gården, och blev stamfader för släkten Clase som fortfarande finns i Onsala. Det var vid den tiden de förnämsta skepparna i socknen började skapa sådana släktnamn utifrån gården man bebodde för att markera sin särställning ytterligare. Därav kom uttrycket Onsalas "skepparadel". Mangårdsbyggnaden är från 1750 och
Stenkällare tillhörande gården Bölet 1:3 "John Andreassons" och "Johannes Erikssons" år 1979. Backen till vänster kallas "Krakebacken". Stenkällaren är riven. Anledningen till att gården har två namn (Andreassons och Erikssons) är att gården var en gammal släktgård från tidigt 1700-tal. Sista ägaren av den släkten hette Alida Eriksson och hon var gift med Johannes Eriksson (född 1842). När Alida avled 1928 sålde barnen (Staffan Bjerrhedes farmor var en av dem) gården till en kvinna som hette Lotta Hansson, hon drev en slöjdaffär i Göteborg. Lotta gav gården till två syskonbarn; John Andreasson och hans syster Emma. De blev de sista brukarna av gården. Relaterat motiv: A1658.
Någon gång under 1600-talet fick Asa säterirättigheter. Överstelöjtnant Gustaf Leijonhufvud köpte Asa 1794 och gården ägdes sedan av släkten i nästan 100 år. Det var Gustaf Leijonhufvud som uppförde nuvarande huvudbyggnaden i nyklassicistisk stil. 1895 köptes Asa säteri av en tysk företagare från Ruhrområdet, som främst var intresserad av gårdens stora skogsbestånd. 1913 kom säteriet i den tyske industrimagnaten Hugo Stinnes ägo. Stinnes dog 1924 och änkan blev ny ägare. 1945 konfiskerades Asa av svenska statens s k flyktkapitalbyrå som inrättats vid krigsslutet för att beslagta tyskt kapital i Sverige. Asa säteri övergick vid konfiskationen i Domänverkets ägo som nu började använda det som demonstrations- och skogsvårdsskola med en omfattande utbildningsverksamhet. Idag är Asa centrum för Sydsveriges skogsforskning med en stor forskningspark. Arealen är 3.500 hektar. Här finns ett kurs- och konferenscentrum och i huvudbyggnaden bedrivs restaurangrörelse.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.