Båtar förtöjda vid Museikajen i Stockholm. I bakgrunden Skeppsholmen, Strandvägen och Djurgården med Nordiska museet. Motorjakten med ljust skrov till v (skymd) är den C. G. Pettersson-ritade TATJANA (1921), i bakgrunden till h skymtar postångaren ÖLAND (b. 1883, reg nr 3889).
Från 299 kr
Gefle Teater. I norra änden av Rådhusesplanaden. Invigdes 1878. Axel Fredrik Nyström ritade och byggmästaren J. F. Lindeberg uppförde teaterbyggnaden, en av landsortens största och mest påkostade. Fotot är taget från Hantverkargatan och visar baksidan av teatern innan tillbyggnaden av Folkteatern 1983.
Brevkort, "Flickskolan - Halmstad." Efter att ha hyrt lokaler sedan 1875 fick flickskolan1889 en nybyggd egen skolbyggnad, ritad av arkitekt Knut Beckeman. Han var stadsarkitekt i Halmstad 1884–1890 och ritade även stadens varmbadhus. Flickolan hade i sina två våningar 12 lärosalar, bönsal och gymnastiksal. Men elevantalet ökade med åren såpass att man 1905 byggde på ytterligare en våning, vilket ses på bilden.
Värnanäs herrgård. Förmaket i Övervåningen: Konsolbord, sengustavianskt, förgyllt. Sargen med snidad ornering. Skiva i porfyr. Krysset har på mitten en rektangulär platta, förgylld, på denna är placerad en hjort av mörkmålad gips, ett exemplar av den skulptur som ligger som krön på det av Jean Eric Rehn ritade myntskåp. Bordsur, sengustavianskt, av snidat trä, förgyllt och målat gulvitt, signerat "EURLING, STOCKHOLM".
Hawerman, arkitektfamilj. Johan Adolf H. (1812-85) var lärare vid Konstakademien 1837-77 och förste arkitekt i Överintendentsämbetet 1848-79. Ett av hans mest kända verk är Härnösands domkyrka (1846). Han ritade även åtskilliga skolbyggnader på olika platser och i Stockholm, bl.a. gamla Skogsinstitutet vid Strandvägen (1858) och Manilla dövstuminstitut (1864). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=199955 Elna Fagerström drev fotoateljé i Skara.
Hallen, Hovedbangården Hovedbanegården är Köpenhamns centralstation som byggdes 1911. Hovedbanegården är navet i det danska järnvägsnätet för fjärrtåg och en av Köpenhamns mest använda stationer. Hovedbanegården öppnade 1911 och ersatte Köpenhamns gamla centralstation som funnits sedan 1864 och var belägen där Paladsteateret ligger idag. Byggnaden ritades av arkitekten Henrich Wench, som också ritade Østerport station. Boulevardbanen
Erik Alfred Hedin, 1878 - 1922. Foto av en tavla som finns i Storkyrkan. Hedin var stadsarkitekt i Gävle. Gjorde ritningar till och ledde byggnadsarbeterna som byggdes i Gävle i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. Till exempel Betlehemskyrkan, Brynässkolan och Gevaliapalatset. Familjen bodde i Buregården som han ritade och där drev han ett ritkontor vid sidan om sin anställning.
Båtar förtöjda vid Museikajen i Stockholm. I bakgrunden Skeppsholmen, Strandvägen och Djurgården med Nordiska museet. Motorjakten med ljust skrov till v (skymd) är den C. G. Pettersson-ritade TATJANA (1921); i bakgrunden till h skymtar postångaren ÖLAND (b. 1883, reg nr 3889).
Bitr. föreståndare Margit Emilsson (gift Wannerberg -52) sitter tillsammans med två syskon och ett annat barn i New look, egenhändigt ritade kläder, Krokslätts daghem år 1949. Margits rödprickiga förkläde är av samma tyg som gardinerna bakom henne. Tyget är från Mölnlycke fabriker.
När den statliga stambanan mellan Frövi och Krylbo invigdes, så invigdes även stationen 1900. Västanfors hette stationen före 1947, några år efter som Fagersta stad bildades, fick stationen namnet Fagersta Central, som sen ändrades till Fagersta C. Folke Zettervall var SJ:s chefsarkitekt som ritade stationsbyggnaden.
Falsterbo station byggd 1903 av Vellinge - Skanör - Falsterbo Järnväg, HSFJ. Arkitekten Theodor Wåhlin hämtade inspiration från landskapet och dess medeltida kyrkoarkitektur. Tvåvånings putsat stationshus med stora trappgavlar och dekorationer. Wåhlin ritade alla stationshus vid den arton kilometer långa linjen Vellinge-Skanör-Falsterbo.
Rogestorps Bränntorvsfabrik 1917. "Tyska verket" helautomatisk torvupptagningsmaskin, användes 1917-1923. Hässleholms fabrik "kopierade" verket och byggde egna. Det så kallade Hässleholmsverket användes senare både på Rogestorps och Risholmens mossar. En "spion" (en konstruktör från Hässleholmsfabriken) arbetade en kortare tid vid Rogestorps Bränntorvfabrik och ritade av det "tyska verket" i smyg, berättar John Karlsson.
Stensele 88:1
Flygsfors grundades 1809 för tillverkning av fönsterglas. Verksamheten upphörde 1920, men återupptogs 1930 under ny ledning för tillverkning av speciella belysningsglas, även pressglas och prydnadsglas.Under 1949-56 var Paul Kedelv (1917-90) verksam som formgivare och ritade då de s.k. coquilleglasen, färgade skålar och vaser i underfångsglas. Bruket lades ner 1979. Ortnamnet är från brukets anläggning. Första ledet är oklart. ( jfr Flögstorp ) -fors kommer av att bruket ligger vid en fors i Ljungbyån. ( NE )
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.