Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Kustsanatoriet Apelviken med Lilla Apelviken i bakgrunden.
Från 299 kr
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Byggnaden i korsningen Kungsgatan-Prästgatan, kv Bagaren och lär vara uppfört på 1860-talet. På hörnet ligger entrén till Victor Perssons bageri och konditori. Vidare längs Kungsgatan ligger butiken Grand Bazar. Runt hörnet in på Prästgatan står en tom kärra. På plankhörnet sitter affischer från Kindvalls Tryckeri som annonserar föreställningen Pygmalion med Harriet Bosse på Teatern. Dramaten gjorde under 1914 detta gästspel, vilket ger fotografiet sin datering.
Bostadsinteriör där två kvinnor sitter vid ett bord, belamrat med stora böcker och en fotogenlampa. Kvinnan till höger ser ut att bära sjuksjöterskeuniform, så det kan vara en bostad relaterad till Varbergs lasarett. I ekononomibyggnaden från 1904 skulle det finnas bostäder åt operationssköterska, husmoder, tvättförestånderska och tvättpigor.
Interiörbild från tvättinrättningen på länslasarettet i Varberg. Den låg i källaren men stod i förbindelse med mangel- och torkrum på övervåningen via hiss.
Vykort, "Warbergs lasarett" efter tillbyggnaden 1921. Axel Kumlien gjorde ritningarna till både lasarettet från 1901 och ekonomibyggnaden till vänster, uppförd 1904. Den höga skorstenen tillkom senare. I förgrunden går Västra Vallgatan.
Gamla lasarettet på vykort, sett från Västra Vallgatan. Länslasarettet uppfördes 1901 och ekonomibyggnaden med personalbostäder till vänster stod klar 1904. Axel Kumlien gjorde ritningarna och Johannes Nilsson var byggmästare. Längs med Västra Vallgatan går ett spjälstaket.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Hörnfastigheten p å Kungsgatan 22-Torggatan 7 sedd från torget. Byggnaden uppfördes 1769 och ersatte ett tidigare trähus som förstörts i den stora stadsbranden den 18 maj 1767. Byggherre var handlaren och rådmannen Peter Hierton från Eftra och hans hustru Barbara Gammal. Hennes föräldrar ägde ett tobaksspinneri i Varberg. Ritningarna utfördes av Sven Kellander, kommendant på Varbergs fästning, senare adlad Mannerskantz. Byggmästare var tysken Friedrich August König (senare Rex), som även byggde kyrkan tvärs över gatan. I rummet i hörnet mot torget finns ett stucktak från 1769 bevarat med allegoriska framställningar av de fyra stånden och initialerna B.G. och P.H. för byggherreparet och F.A.K. för byggmästaren. Mellan 1864-1897 ägde handlanden Adolf Lundquist huset och han lät bygga om det 1865, då det fick nuvarande klassicerande fasad. Byggnaden kallas efter honom det Lundquistska huset. I bottenvåningen ligger Carl Nilsson och Son:s järnaffär och till höger i bild försäljs lampor och glas. En man korsar gatan bärande en apparat med slang.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Fastigheten på Kungsgatan 18-Borgmästaregatan 8 i kv Prosten. Här stod tidigare en byggnad från 1700-talets mitt uppfört av Jacob Lagerbom. Eftersom släkten Reenstierna ägde fastigheten några decennier under 1800-talets första hälft kallas byggnaden Reenstiernas hus. Efter en brand 1889 fick huset detta utseende, då ägt av kronolänsman Emil Andersson. Ett skyltfönster vid Borgmästaregatan täcks av en skylt med reklam för Aug. Schüllerquists Manufakturlager med klädeshandel, damskrädderi, damkappor, herrekiperingsaffär, sybehör, mattor och gardiner.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Villa Havsborg på Rosenfredsgatan 1 i kv Bomlyckan 6 (senare nr 9). Det var två systrar från Borås som lät uppföra huset 1913. I bakgrunden ses den samtida södra folkskolan, Rosenfredsskolan, som stod klar 1912. Fastigheten har haft många ägare och genomgått flera förändringar. Men år 2020 tilldelades ägaren Bertil Uhlin hembygdsföreningen Gamla Varbergs kulturhistoriska diplom för sin insats att försöka återge villan mer av sitt ursprungliga utseende.
Hejllska huset i Södra Villastaden i Varberg vid hörnet Västra Vallgatan (61)-Lasarettsgatan, kv Bomlyckan 10 (nr 1 tidigare). Villan ritades av arkitekt Gottfrid Ljunggren och uppfördes 1904 till stadsfiskal Nils Olof Samuelsson. Provinsialläkare Karl-Holger Hejll flyttade in i villan 1945, därav namnet.
Konsul Donald Jobson. Han föddes i Varberg som son till köpmannen Robert C T Jobson, med anor från Skottland, och Emily Maude Matton från London. Donald lät år 1917 uppföra den s k Jobsonska villan i Södra villastaden i Varberg. Han var engagerad i styrelsen för Varbergs Radioklubb och 1915 var han med och startade stadens första tennisklubb, Varbergs Lawntennisklubb. 1924 tog han ordförandeposten då Varbergs Tennisklubb grundades. (Se även bild MR3_1771)
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Kraftstationen som låg på Norrdal i kv Älgen. Gavlarna uppvisar jugendestetik i form och dekor. På gavelfältet i bild angavs vilka ägarna var, Yngeredsfors Kraft AB, och på motsatt sida fanns ett stort dekorativt fönsterparti. I bakgrunden syns Varbergs vattentorn som stod klart 1899. Transformatorn blev så småningom överflödig och stod länge oanvänd innan den revs.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Byggnad uppförd 1906 på Västra Vallgatan i kv Berget. I bottenvåningen ligger Nya Konditoriet. Tegelfasaden är kraftigt artikulerad och uppvisar den stilblandning som var vanlig vid tiden, där t ex burspråken har en klassicerande festongdekor under fönstren men en medeltidsromantisk krenelering upptill. Till vänster sitter en skylt med reklam för "Café och Conditori Thebrödsbageri" och till höger på staketet sitter en affisch för "Pompejis sista dagar". Senare låg Hotellen Bergklinten respektiva Okéns i byggnaden.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Kallbadhuset i Varberg som uppfördes 1904. De vita skynkena under badhuset skyddar de badande från insyn. På stranden leker barn i olika åldrar.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Elementarläroverket för flickor i Varberg uppfördes vid Östra Långgatan år 1900, mitt emot Elementarläroverket för gossar som invigdes 1894. Kvarteren kom därför att heta Flickskolan respektive Läroverket. På fotot står mörkklädda lärare och elever i olika åldrar vända mot fotografen. Alléträden och planteringarna inne på skolgården är relativt nysatta. I den låga byggnaden på gården bakom skolan låg Kunutsons Marmeladfabrik.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Gerlachska huset stod klart 1891 i korsningen Västra Vallgatan-Bäckgatan, kv Trädgården. Byggherre var den förmögne ingenjör Hugo Gerlach. Nilsson anställdes som förman till bygget, snart efter att han kommit till Varberg. Arkitekter var Hans Hedlund och Yngve Rasmusson (som även ritat det s k Tomtehuset i Göteborg). Fasaden mot Bäckgatan uppvisar tysk nyrenässans med rusticering, kraftfulla gesimser och portik runt huvudentrén samt piano nobile, dvs den övre vånings fasad har ett mer nobelt utseende än bottenvåningen. Tidstypiskt är fönstrens t-indelning och att även andra arkitekturstilar blandas in, såsom barock och klassicism. Nedanför den stora trädgården ligger Gerlachs stallar. På vänster sida ligger kyrkoherdebostället, kv Prästgården, och nedanför det skymtar Gerlachs elverk. Hugo Gerlach köpte 1895 tomten mitt emot stallarna för att uppföra sitt andra elverk. Det första hade han installerat i sin mekaniska verkstad och därifrån ledde han ström för att lysa upp hemmet. Ritningen till elverket på Bäckgatan är signerad C A Ljungqvist 1895 och i maj 1896 var anläggningen testad och i funktion, enligt en notis i Varbergsposten. Där uppges också att Gerlach inte hade för avsikt att leverera el till andra än sig själv.
Nykterhetslogerna Westkusten och Warbergs väl framför Norra ordenshuset, som senare blev Folkets hus. Över entrén hänger en fana och flaggorna är hissade i alla tre takstängerna. (Se bildnr VMA11716 D15 för byggnaden som Folkets hus)
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Trädgårdsmästare Jeppa Persson Förstberg lät uppföra denna bostad 1896 på Södra Hamnvägen 12 i kv Skepparen. Hans plantskola låg bakom huset i Damlyckan. Tågen på Mellersta Hallands järnväg snek husets högra hörn på sin väg söderut från Varberg. Societetsparken ligger precis till höger i bild. Jeppas dotter Hanna bodde också här med maken urmakare Harry Smedman.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Gamla Eskilstunaboden i hörnet av Norrgatan-Drottninggatan, kv Lagmannen. Till vänster om ingången står en gräsklippare och några kannor. Över gårdsporten vid Drottninggatan påtalar en stor skylt att där inne finns även "Maskin och Repslageri". Ägare till företaget var Hartvig Bolander. (Se hans villa bildnr VMA11716 D67.) Längs Norrgatan ligger Hanna Nilssons Damekipering och sytillbehörsaffär.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Thorssonska huset, även kallat Palma-Huset i kv Hattmakaren. Gatan till höger är Östra Långgatan söderut och de två damerna är på väg in på Kyrkogatan. Till vänster skymtar skylten till Frälsningsarmén, som hade lokaler i kv Hantverkaren mitt emot. Utmed Thorssonska huset ligger det fullt av bråte och fasaden håller på att kläs om. Uppgifter finns att byggnaden uppfördes 1915, men av bilden att döma ser det snarare ut som att en äldre byggnad, med hörntornet, har byggts på med kraftiga frontespiser till vindsvåningar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.