fotografi
Från 299 kr
- Föremål -
Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 13/11-10/12. Sankt Peders lek.
Hela ensemblen i Peders revy " OPP I DET BLÅ " år 1947 på Kalmar Teater. Från vänster: 1-4 Baletten 5. 6. Sven Eric Råberg 7. Bengt Sjöbom 8. Bengt Engwall 9. 10. Åke Holmberg 11. 12. 13. Skotte Linde 14. Gunnar Jandén 15. 16-19. Baletten
Motiv från Sandbergs möbelfabrik i Linköping. Från vänster ses ägaren Karl Peter Sandberg med sönerna Pehr och Jacob. Mannen med sågen är inte identifierad. Ynglingen till höger om denne kallades Soff-Andersson. Gossen framför är Karl Peters yngste son Johan August och gossen längst till höger är ytterligare en son, Manne. Fotografiet är taget 1892/93.
Klassfoto, avgångsklass 7 a år 1920 i Norra Folkskolan i Halmstad med läraren Karl Knutsson. Namnen anges endast radvis, placering framgår ej. Första raden: Ragnar Paulsson; Sture Hansson; Valter Karlsson; Karl Holmström; Bertil Orreus; Erik Andersson; Gustaf Qvint; Gustaf Hansson. Andra Raden: Sven Nilsson; Gunnar Persson-Stålheden; Edvin Kjöllerström; Ernst Peters; Helge Svensson, Sven Ney; Bror Adamsson; Åke Svensson. Tredje raden: Uno Johansson; Tage Nilsson; Axel Cato; Åke Johansson; Gustaf Hansson; Lars Bertilsson; Ragnar Berg; Helge Stjärnström Fjärde raden: Gösta Nilsson; Ernst Lagerberg; Harry Svensson; Torsten Bengtsson; Gustaf Jansson; Gösta Andersson; Uno Johansson; Folke Nilsson
Nygatsbacken sedd mot öster i höjd med Barnhemsgatan. Backen i bildens bakgrund försvann på 50-talet. Systrarna Pettersons gård (låga byggnaden till vänster i bild): Byggnaden är uppförd 1841. Då flyttade hemmansägaren Peter Larsson med familj in. Peters dotter Maria och senare hennes tre döttrar återvände till gården på äldre dar och den sista överlevande dottern, Sigrid, donerade byggnaden till Gamla Linköping. Anderska gården (låga byggnaden mitt i bild): Byggnaden är ett lofthus med inbyggd svalgång. Det äldsta kända dokumentet rörande gården är från 1784. Gården har ägts av bl. a. fyra kakelugnsmakare och en hovrättskommissarie. 1874 flyttade Samuel Andersson in och öppnade affär i byggnaden, hans son Knut Ander (1873-1908) var en lovande konstnär. Byggnaden flyttades 1958 till Gamla Linköping Den högre byggnaden uppfördes på 1860-talet när hovrättskommissarien Pedro Adolf Dahlstedt ägde gården.
Orig. text: Nygatan vid Barnhemsgatan (Nuvarande Drottninggatan). Från vänster Systrarna Pettersons gård, Anderska gården. Systrarna Pettersons gård: Byggnaden är flyttad till Gamla Linköping från Nygatan 58. Byggnaden är uppförd 1841. Då flyttade hemmansägaren Peter Larsson med familj in. Peters dotter Maria och senare hennes tre döttrar återvände till gården på äldre dar och den sista överlevande dottern, Sigrid, donerade byggnaden till Gamla Linköping. Anderska gården: Byggnaden är ett lofthus med inbyggd svalgång. Det äldsta kända dokumentet rörande gården är från 1784. Gården har ägts av bl. a. fyra kakelugnsmakare och en hovrättskommissarie. 1874 flyttade Samuel Andersson in och öppnade affär i byggnaden, hans son Knut Ander (1873-1908) var en lovande konstnär. Byggnaden flyttades 1958 till Gamla Linköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.