Tångeråsa kyrka
Från 299 kr
Vätö kyrka
slott, Trolleholms slott, torn, byggnad, gods, renässansstil, trädgård, fotografi, photograph
Vreta Klosters kyrka
balkong, träd, prästgård, vapenhus, kyrka
Efter att den nya kyrkan i Hannäs togs ur bruk 1885 lades den gamla i ruin. Från höjden invid sjön Vindommens västra strand hade den kallat församlingsborna sedan medeltiden. Resterna av den rådande stenkyrkan kan dateras till 1400-talet men förekomsten av en tidigare träkyrka på platsen är styrkt.
Flygbild över Sannarps gård i Årstad, som har anor från medeltiden. Nedtill ses manbyggnaden efter att tillbyggnaden från 1902 rivits 1950 (jämför med bildnr FFF2162). Lantgård med bostäder, park, ekonomibyggnader och uthus samt omgivande odlingslandskap. (Markeringarna visar anvisad beskärning inför tryck till vykort.)
Det här är en ordinär tvåbandstun, dvs det är två bandar på varje störpar. Tunen är tät, lambsäkar. Här visas tunens avslutning, det s k gasshäudet eller gardshuvudet. Tun hette gard innan det lågtyska ordet tun (eg. zaun) kom in på medeltiden.
Järstad kyrka dokumenterad av Östergötlands museum 1939. Kyrka har en mycket komplicerad byggnadshistoria och dess ursprungliga planform är inte helt klarlagd. Den uppfördes sannolikt under 1200-talet med rektangulärt långhus och smalare kor. Under senare delen av medeltiden tillkom kyrkans vapenhus och sakristia. Vid något tillfälle har även långhuset förlängts åt väster.
Tanneforsfallet har skänkt sin kraft och understött företagsamhet sedan medeltiden. Med tiden växte kvarnbyn till ansenlig storlek och som mest utnyttjades inte färre än tolv enskilda fall. Här en vy som utifrån faktiska tillstånd kan dateras till 1930-talet. Anm: Fotografiet har tillskrivits Didrik von Essen (1856-1922). Motivet visar dock förändringar som tillkom efter dennes död.
Vykort med motiv över Gamla torget i Norrköping. Tiden är omkring 1895. Stadens äldsta torg, med Gamle bros (Järnbron) passage över strömmen, det gamla rådhuset och landskyrkan Sankt Johannes i den omedelbara omgivningen tros platsen varit central mötes och handelsplats redan under medeltiden. Själva namnet är belagt tidigast 1728.
Åtvids nya eller stora kyrka började uppföras 1880 och kunde invigas 1885. Den ersatte då församlingens gamla kyrka, som tjänat sockenborna sedan medeltiden, men som upplevdes alltmer undermålig. För den nya kyrkans ritningar stod den från Stockholm verksamma arkitekten Adolf Emil Melander (1845-1933). Här på avstånd en vårdag 1917.
En exklusiv insyn under källarvalven i ett av Linköpings få återstående byggnader från medeltiden. Stenhusgården på Storgatan uppfördes ursprungligen som så kallat prebende, en residensgård knuten till domkapitlet. Över tid kom byggnaden att inrymma olika verksamheter, diverseaffär och kafé är två exempel. Bilden är tagen i samband med en genomgripande restaurering 1965. Efter färdigställande fick byggnaden ny funktion som utställningslokal.
Sedan medeltiden har Kvillinge kyrka samlat församlingens medlemmar. Den kyrkobyggnad de mött har över tid haft helt skilda uttryck. Från 1100-talets lilla enskeppiga byggnad, över en mängd om- och tillbyggnader mot dagens salkyrka. Kyrkans torn tillkom så sent som 1927. Foto 1953.
En loftbod är ett timrat förrådshus i två plan för förvaring av mat och kläder. Loftboden var det enda hus på den gamla svenska gården som byggdes i två våningar. Byggnadstypen är känd sedan medeltiden, med utbredning huvudsakligen i mellersta Sverige.
Flygbild över Långasjö kyrka från söder. Den nuvarande kyrkan är uppförd 1789 i sengustaviansk eller nyklassicistisk stil som ersättning för en stenkyrka från 1200-talet på samma plats. Kyrktornet rymmer tre klockor, de äldsta från medeltiden och den yngsta gjuten 1938. Över vapenhuset finns sedan 2011 ett litet museum. Till vänster i bild anas sjön Långasjön.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.